Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landstorm - Landstormsområde - Landstormspolis - Landstormsrörelsen - Landställ - Landsverk (Landskrona nya mekaniska verkstads ab.) - Landsänkning - Landsättningsbåt - Landtman, Gunnar - Landtullen - Landtågsgärden - Landvetter - Landvind - Landå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Landstormsområde—Landå
348
I andra länder med allmän värnplikt funnos som
regel motsv. kategorier.
I Sverige har sedan urminnes tider varje
vapenför man varit skyldig att, då fienden hotade
el. härjande inföll i landet, på Konungens
kallelse gripa till vapen och delta i rikets försvar.
1800-talets strävanden att omlägga den svenska
härordningen på värnpliktens grund medförde
behovet av en fast landstormsorganisation. Det
dröjde emellertid till 1885, innan riksdagen antog
en värnpliktslag, genom vilken 1. skulle
organiseras. De 6 äldsta årsklasserna värnpliktiga (27 :e
—32 :a levnadsåren) kommo att bilda 1. Genom
1892 års härordning kom 1. att omfatta
de 8 äldsta årsklasserna, och landstormsåldern
höjdes till 33 :e—40 :e levnadsåren. Enl. 1914
års härordning omfattade 1. 35 :e—42 :a
levnadsåren, och de värnpliktiga, tillhörande 1.,
voro i fredstid underkastade en obligatorisk
utbildning om 5 dagar. Sådan utbildning ägde dock
rum endast en kort tid efter härordningens
antagande. Enl. 1925 års försvarsordning
bildades 1. fortfarande av de 8 äldsta årsklasserna
(35 :e—42:a levnadsåren). Någon utbildning i
fredstid ägde emellertid icke rum. Konungen fick,
sedan beslut fattats om att inkalla beväringens
1 :a uppbåd och då rikets försvar el. säkerhet
krävde det, inkalla 1. för hemortens försvar. Särskilda
avdelningar för skydd av mobiliseringen fingo
dock inkallas dessförinnan men fingo ej hållas
samlade längre än högst 15 dagar. L. fick ej
föras utanför eget el. angränsande
inskrivnings-område. Enl. 1936 års försvarsordning
utökades 1. att omfatta de 11 äldsta årsklasserna
(35:e—45:e levnadsåren). Utbildningen i fredstid
omfattade en landstormsrepetitionsövning om 5
dagar för huvuddelen av de värnpliktiga samt
omedelbart före denna en landstormsbefälsövning
om 7 dagar för till befäl utbildade m. fl. Tidigare
gällande bestämmelser, att 1. icke fick föras utom
eget el. angränsande inskrivningsområde,
upphävdes. L. fick ökade uppgifter. Den skulle sålunda
betjäna det territoriella luftvärnet och ombesörja
luftbevakningen. Vidare skulle
kustbefästningarnas inf.-besättningar utgöras av 1. och vissa
ingenjör- och underhållsförband organiseras. Enl.
1941 års värnpliktslag upphävdes de
värnpliktigas indelning i beväring och 1. —
Befälet till landstormsförbanden
rekryterades huvudsaki. på frivilligheten väg (se
Frivillig bef älsutbildning). — För l:s
redovisning och organisation funnos
landstorms-områden (se d. o.).
Landstormsområde. Enl. 1901 års härordning
och intill 1942 års försvarsbeslut indelades
fastlandet i 1. för redovisning och organisation av
landstormen. För varje 1. fanns en
landstorms-områdesbefälhavare och för varje 1., där förråd
fanns upprättat, även en
landstormsförrådsför-valtare.
Landstormspolis, i Sverige 1941—49
benämning på militär polispersonal, avsedd främst för
bevakningsuppgifter. L:s uppgifter övertogos
sistn. år av bevakningspolisen, som ingår i
civilförsvaret.
Landstormsrörelsen, se Frivillig
befälsutbildning och Lottarörelsen.
Landställ, se Flygplan, sp. 685.
Landsverk är sedan 1928 namnet på
Landskrona nya mekaniska verkstads ab.
Företaget grundades av fabrikören J. Pettersson,
som redan på 1850-talet startade en
smidesverk-stad i Landskrona. Uppförandet av verkstäderna
mitt i staden nära järnvägsstationen påbörjades
1873. Ett större område intill hamnkvarteren
förvärvades 1915, och här uppfördes efter hand
plåtslageriverkstad, järnvägsvagnsverkstad, gjuteri
samt senare maskinverkstad. Tillverkningen
omfattar i de gamla verkstäderna i staden
tunn-plåtsarbeten, i de nyare verkstäderna maskiner
för cement-, cellulosa-, gruv- och sockerindustrien,
grova plåtslageriarbeten, broar, större
oljecisterner, lyftkranar, pumpar, gjutgods,
järnvägsvagnar, stridsvagnar och grävmaskiner samt på
senare år även detaljer till fartyg. Arbetarantal c:a
800, aktiekapital 4,34 mkr. Kockums mekaniska
verkstads ab. i Malmö förvärvade 1948 hela
aktiestocken.
Landsänkning, se Landhöjning.
Landsättningsbåt, se Landstigningsfarkost.
Landtman, Gunnar, finländsk sociolog (1876
—1940), lärjunge till E. Westermarck. Han
disputerade 1905 på avh. ”The origin of priesthood”,
blev 1910 doc. och 1927 e. o. prof, i sociologi
vid Helsingfors univ. L. företog 1910—12 en
sociologisk forskningsresa till Nya Guinea. De
vetenskapliga resultaten av denna äro framlagda
bl. a. i ”Folktales of the Kiwai Papuans” (1917)
samt ”The Kiwai Papuans of British New
Guinea” (1927). Bland hans övriga arbeten märkas
”Samhällsklassernas uppkomst” (1916),
”Kulturens ursprungsformer” (1918) samt en biogr. över
Kant (1923).
Landtullen, se Tull.
Landtågsgärden, en grundränta i
jordeböc-kerna och vid skattedeb iteringen inlagd under
mantalsräntan men från början en tillfällig
bevillning. Benämningen, som antyder ändamålet,
näml, underhåll av krigsmakten, förekom redan
på Erik XIV:s tid.
Landvetter, sn i Västergötland, Sävedals hd,
Göteborgs och Bohus län, ö. om Göteborg; 79,11
km2, 1,872 inv. (1952), Omfattar en del av
Land-vetteråns och sjön Gröens vackra dal samt
omgivande bergplatåer. 624 har åker.
Stationssamhället Landvetter (876 inv. 1951), har smärre
industrier. Kyrkan är delvis av medeltida urspr.
Om- och tillbyggd 1845. Ingår i L:s och Härryda
pastorat i Göteborgs stift, Göteborgs ö. kontrakt;
utgör tills, m. Härryda storkommunen
Landvetter; 145,97
km2; 3,112 inv.
(1952); i
As-kims, Hisings
och Sävedals
domsaga.
Landvind, se
Vind.
Landå (fr.
landau, av ty.
Schematisk bild av landå med
uppfällda och nedfällda suffletter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
