Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskrona - Landskrona—Lund—Trelleborgs järnväg - Landskrona och Hälsingborgs järnvägar - Landskrona-Posten - Landskulptur - Landskyld - Landsköp - Landslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Landskrona—Lund—Trelleborgs järnväg—Landslag
338
ställda, tillverkar tvål,
parfymer m. m.), Garvämnes-ab.
Weibull (1915, 250
anställda), ab. Landskrona
konfektionsfabrik, före 1947
Henning Schlasberg & co. (1896,
350 anställda), Emil Emonds
ab:s trikå- och textilfabrik
(1921, 600 anställda), Carl
Emonds ab. (1923, 280
anställda, tillverkar hängslen,
strumpeband m. m.),
Landskrona spinneri ab., ab.
Para-jett, före 1946 ab. Sydsvenska
biljettryckeriet (1906, 170
anställda), valskvarn (ägare
ab. Mårten Pehrsons
vals-qvarn), bryggeri och
andels-mejeri. Vid L:s ö. stadsgräns
ligger Weibullsholms stora
växtförädlingsanstalt. -—
Hamnen har en sammanlagd
kajlängd av 2,075 m vid 3,5
—9 m vattendjup. Antalet ankomna och
avgångna fartyg uppgick 1950 till 5,423 om 795,243
nettoton. L. har regelbundna
sjöfartsförbindelser med Köpenhamn, Lübeck, Oslo,
Helsingfors m. fl. städer. Färj förbindelse
L.—Helle-rup (i Danmark) upprättades sommaren 1953.
Lotsplats. — L. har högre allm. lärov.,
kommunal flickskola, småskollärarinneseminarium,
yrkes-och lärlingskola, museum och en tidn.,
Lands-krona-Posten (dagl.); länslasarett, epidemisjukhus.
Vid val till A. K. utgör L. jämte Malmö,
Hälsingborg och Lund en valkrets. L. bildar ett
pastorat i Rönnebergs kontrakt, Lunds stift. — Litt.:
N. E. Lovén, ”L. under svenska tiden” (3 bd,
1908—09); C. G. Weibull, ”L. 1413—1913” (i
”L. och jubileumsutställningen 1913”, 1913); K.
Enghoff, ”L.” (i ”Sveriges städer”, 3, 1918); F.
Lindholm, ”L. från äldsta tider till nuvarande
tid” (1931); C. H. Sjöcrona, ”L. 1658—1933”
(1933), ”Händelser och människor i L. under
fyra sekler” (1948); H. Wåhlin, ”L. forna kyrka
och dess minnesmärken” (1939).
Landskrona—Lund—Trelleborgs järnväg,
1,435 m spårvidd. Sträckan Lund—Trelleborg, 42
km, öppnades för trafik 1875, sträckan Lund—
Kävlinge, 11 km, 1886 och sträckan Kävlinge—
Landskrona, 21 km, 1893. Staten inköpte 1938
aktiemajoriteten i ägande bolaget, och L.
införlivades 1940 med statsbanorna. Bandelen
Landskrona—Lund elektrifierades 1948.
Landskrona och Hälsingborgs järnvägar,
spårvidd 1,435 m, omfatta sträckorna Landskrona
—Billeberga—Eslöv, 32 km, och Hälsingborg
(Ramlösa)—Billeberga, 29 km. Staten
förvärvade 1938 aktiemajoriteten i ägande bolagen, och
L. införlivades 1940 med Statens järnvägar.
Bandelen Hälsingborg—Eslöv elektrifierades 1944 och
Landskrona—Billeberga 1948.
Landskrona-Posten, konservativ tidning i
Landskrona, uppsatt 1896 och sedan dess
utkommande med sex n:r i veckan. Tidningens
huvudred. är sedan 1919 P. Lech (f. 1886).
Citadellet i Landskrona.
L. förvärvades 1952 av Nordvästra Skånes
tidningar.
Landskulptur, jordytans relief el.
terrängformer; benämnes även morfologi.
Landskyld, en av jorden inom de forna
norska provinserna utgående avgift, var enl. äldre
norsk lag i allm. den avgäld, som brukare av
annans jord hade att årl. erlägga till jordens
ägare, till uppkomst och utveckling väsentligen
dets. som landgille. L. har uppburits dels av
kronan, dels, såvitt Bohuslän angår, även av
kyrkor el. prästerskap. Den förra avskrevs 1892;
den senare kan avlösas av l.-givaren, och så torde
i stor omfattning ha skett.
Landsköp, det slags handel i forna tider, som
bestod i att fara från gård till gård på
landsbygden och uppköpa matvaror, skinn o. s. v.
Som därigenom intrång skedde i städernas
privilegier och tullintraderna minskades, utfärdades
tid efter annan förbud mot landsköp.
Landslag, den lag, som i Sverige förr gällde
för rikets landsbygd vid sidan av den för
städerna gällande stadslagen. Tidigare hade olika
landskap haft olika lagar (se Landskapslagar),
men alltsedan 1300-talets början gick utvecklingen
allt raskare i den riktningen, att de gamla
rätts-olikheterna mellan landskapen utjämnades. Dessa
hade förut samlats till en politisk enhet; de
började nu sammansmälta i rättsligt avseende.
Föregången av åtskilliga för hela landet gällande
speciella stadgar, tillkom 1. genom konung Magnus
Eriksson, som gav en kommission av lagmän
i uppdrag att utarbeta en gemensam 1. 1347
sammanträdde dessa i Örebro med 5 kaniker från
de olika stiften för överläggning om kyrkorätten.
Samförstånd mellan de världsliga och kyrkliga
intressenas målsmän lyckades man emellertid ej
ernå, och kungl. stadfästelse å 1. är ej känd.
L. kom därigenom att sakna kyrkobalk. Den
antogs emellertid utan sådan av landstingen i
Uppland och Östergötland på 1350-talet, i
Västergötland omkr. 1390, i Norrland mot årh:s slut.
Land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
