Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landberg, Georg - Landbo, landbonde - Landbohöjskolen (Den kongelige veterinær- og landbohöjskole) - Landbonde - Landborg - Landboskoler el. landbrugskoler - Landbrugernes sammenslutning (L. S.) - Landbrygga - Landeck - Landelius, Bertil - Landen, John - Lander, Richard - Landeri - Landeryd (Östergötlands län) - Landeryd (Småland) - Landes, Les
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321 Landbo—Ländes 322
nas nordiska förbundspolitik” (1935) och ”Den
svenska utrikespolitikens historia 1648—1697”
(1952), samt gustaviansk historia i ”Riksdagens
initiativ- och beslutsrätt under 1772 års
statsskick” (1929), ”Den svenska riksdagen under den
gustavianska tiden” (i ”Sveriges riksdag”, 7,
1932) och ”Gustaf III i eftervärldens dom”
(1945). L. har gjort en stor insats i den kristna
humanismens tjänst, bl. a. genom uppsatser och
artiklar, samlade i ”Den enskilde och
gemenskapen” (1940) och ”Kristna syndare och ädla
hedningar” (1944). Sedan 1942 är han ordf, i
Sveriges kristliga gymnasiströrelse. I samband
med sin lärargärning har L. utgivit ”Fjellstedtska
skolan 1862—1937” (1937).
Landbo, landbonde, äldre svensk rätts
beteckning för vissa brukare av annans
jordegendom på landet.
Landbohöjskolen (eg. Den kongelige
veterinær- og landbohöjskole) i
Frederiksberg (vid Köpenhamn) upprättades 1856
som undervisningsanstalt för veterinärer och
lantbrukare, vartill senare fogades lantmäteri,
trädgårdsskötsel, skogsbruk och mejerihantering.
Landbonde, se Landbo.
Landborg, se Öland.
Landboskoler el. landbrugsskoler i
Danmark, skolor för vuxna, där teoretisk
lant-bruksundervisning meddelas, ha funnits från omkr.
1800. De motsvara de svenska lantmannaskolorna.
Landbrugernes sammenslutning (L. S.),
dansk lantbrukarrörelse, som uppstod på gr. av
jylländska jordbrukarkretsars önskan om
ingripande mot följderna av den stora depressionen
omkr. 1930. Från en lokal rörelse,
Randers-be-vægelsen, växte den hastigt, och 1932 upprättade
Knud Bach Landsudvalget for L. Man krävde
skatte- och räntemoratorium och sänkning av
danska kronans värde för att öka det inländska
värdet av exporten till England. Rörelsen fick
anslutning från delar av Venstre och sökte först
verka som en aktiviströrelse inom detta parti utan
att själv uppträda som politisk grupp. Efter hand
förlorade dock L. tron på att Venstre kunde och
ville genomföra dess ytterligtgående krav och
slog in på en mera aktiv kurs. 1934 upprättades
Det frie folkeparti (från 1938 Bondepartiet) som
politiskt uttryck för rörelsen, 1935 organiserades
det s. k. bondetåget till konungen, och 1936
försökte man en produktionsstrejk (mjölkstrejk). L.
nådde under en övergångstid mycket stort
inflytande bland jordbrukarna. I och med den tyska
ockupationen splittrades det emellertid, då bl. a.
Knud Bach trädde i förbindelse med tyskarna och
L. 1940 ingick kampförbund med det danska
nazistpartiet. Rörelsen försvagades; den fortsatte
efter kriget men hade 1948 endast 18,400 medl.
Landbrygga, geol., områden, vilka antagas i
förgångna geologiska tider ha bildat
förbindelseled mellan nuv. kontinenter men sedan sjunkit
el. störtat in. Man antager t. ex., att Europa
och Afrika genom landbryggor varit förenade
med Amerika.
La’ndeck, stad i Niederschlesien, 85 km s. om
Breslau, nära tjeckoslovakiska gränsen, 450 m ö.
NF XIII — n
h.; 4,800 inv. L. är en livligt besökt kurort med
varma, radioaktiva svavelkällor och gyttjebad.
Landèlius, Bertil, målare (f. 1912 W2),
studerade vid Skånska målarskolan samt vid
Tekniska skolan i Stockholm, där han 1935 avlade
teckningslärarexamen. I sitt måleri har L. med
förkärlek ägnat sig åt att tolka det skånska
landskapet, främst trakten kring Ivösjön. Under
1940-talet har L:s intresse alltmer inriktats på
figur-motiven. I stort format har L. utfört
välkompo-nerade och finstämda väggmålningar, i Solbacka
lärov. (1937), i ABF:s lokaler i Malmö (1938)
samt i Folkets hus där (1947). L. har även
arbetat som grafiker, främst inom träsnittet. •—
Representerad bl. a. i Nationalmuseum och Malmö
museum.
Landen [lä’ndan], John, engelsk
matematiker (1719—90). Han var den förste, som visade,
att en elliptisk integral genom en enkel algebraisk
substitution kan transformeras till en annan
elliptisk integral med en ny modyl, som är en
algebraisk funktion av den ursprungliga. Denna sats,
efter upptäckaren kallad Landenska t r a n
s-formationssatsen, bildar utgångspunkten
för viktiga undersökningar inom teorien för de
elliptiska integralerna.
Lander [lä’nda], Richard Lemon, engelsk
Afrikaresande (1804—34). Han åtföljde
Clap-perton på dennes sista färd till Sokoto och utgav
hans papper, utforskade 1830—31 tills, m. sin
broder John (1807—39) nedre Niger och dödades
av infödingarna under en ny Nigerexpedition
1832—34. Hans reseskildringar ha utgivits 1832
och 1837.
Landeri, ståndsmässigt bebyggd
jordbruksegendom på en stads donations jord, särsk. i Göteborg,
där många 1. numera börjat bebyggas
stadsmäs-sigt. — Litt.: E. Fischer, ”Göteborgs landerier”
(1923).
Landeryd, sn i Östergötlands län, Hanekinds
hd, på slätten s. ö. om Linköping; 31,51 km2,
1,723 inv. (1951). L. är huvudsakl. slättbygd.
1,368 har åker. I L. ligga industrisamhällena
Hjulsbro (778 inv. 1951) med tråddrageri
m. m. och H ack e f o r s (385 inv.) med
porslinsfabrik m. m. Egendomar: Sviestad, Slattefors
och Harvestad. Nuv. kyrkan är från 1753.
Ingår i L:s och Vårdsbergs pastorat i Linköpings
stift, Domprosteriet. Utgör storkommunen
Landeryd; 30,44 km2; 1,735 inv. (1952); i
Linköpings domsaga.
Landeryd, stationssamhälle i Långaryds sn,
Småland.
Ländes, Les L. [le lä’d] (”hedarna”). 1)
Triangel formigt område i s. v. Frankrike
mellan Gironde, nedre Adour och Biscayaviken. L.
är uppbyggt av tertiära bergarter och täckt av
flygsand. I denna förekomma ortstenslager, som
hindra ytvattnets nedträngande och framkalla
för-sumpning av vidsträckta områden. Längs den
225 km långa, nästan snörräta kusten har sanden
hopats i väldiga dyner, bakom vilka strandsjöar
(étangs) utbreda sig. Den största är den på
ostron rika Arcachonbassängen. Kärrmarkerna
ha nu till större delen utdikats och sanden
bun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
