Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lancet, The - Lan-chou, Kaolan - Lancia - Lancken, Rickman von der - Lancret, Nicolas - Land - Landa (församling) - Landa (socken) - Land act - Landala - Landala egnahem - Landau - Landauer, Gustav - Landberg, Carlo - Landberg, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Lancet—Landberg
320
Nicolas Lancret: Gungan. Nationalmuseum, Stockholm.
Lancet, The [Öa lä’nsit], eng. medicinsk
vec-kotidskrift. grundad 1823 av Th. Wakley.
Lan-chou, K a o 1 a n, huvudstad i prov.
Kan-su, Kina, s. om Huang-ho; c:a 500,000 inv.,
mest muhammedanska kineser. L. ligger vid den
stora nordkinesiska handelsvägen till Centralasien
och är utgångspunkt för handelsvägar till Tibet.
L. har arsenal och ammunitionsfabrik samt
textilindustri. Järnväg under byggnad från Lungsi.
Lancia [la’nt/a], italienskt bilfabrikat,
utgående från L. & Co. Fabbrica Automobili, Torino,
S.A.A. Företaget grundades 1906 av Vincenzo
Lancia (1882—1939). Fabriken, som till stor del
sönderbombades under 2:a världskriget, är numera
fullt återuppbyggd och sysselsätter c:a 2,000
personer.
Lancken, Carl Ernst Rickman von der,
militär (f. 1878 13/i), officer vid Norrlands
dra-gonreg. 1898, löjtnant vid Generalstaben 1909,
överste och chef för Norrlands dragonreg. 1922
och för Livreg. till häst 1930, brigadchef 1934,
generalmajor 1935. L. var inspektör för
militär-lärov. 1935—38, militärområdesbefälhavare för ö.
militärområdet 1938—42 och inspektör för
lokalförsvaret inom 4:e militärområdet 1942—43. Han
är sedan 1940 ordf, i Försvarsfrämjandet. L.
har utg. ”Kavalleriets plats i
försvarsorganisationen” (i Vårt försvar, 1924) och ”Norden som
strategisk enhet” (1944).
Lancret [läkrä’], Nicolas, fransk målare
(1690—1743). Han kommer i sina arbeten mycket
nära Watteaus konst. Han blev livligt
uppskattad ej blott i Frankrike utan även i det övriga
Europa. Arbeten av L. finnas bl. a. i
Nationalmuseum och i Louvren. L. har som ingen annan
förstått att återge 1700-talets eleganta värld och
teater samt röjer i sina landskap en fin känsla
för Parislandskapets atmosfäriska valörer. —
Litt.: G. Wildenstein, ”Lancret” (1924).
Land, i äldsta tider i
Sverige större, självständiga
områden, senare benämnda
landskap.
Landa, församling i
Bråt-tensby och Landa (se d. o.)
kommun i Västergötland.
Landa, sn i Hallands län,
Fjäre hd, vid kusten, s. om
Kungsbackaf jorden; 16,ss
km2, 356 inv. (1952).
Kustslätt, omgiven av kala berg.
637 har åker. Kyrkan är
urspr. medeltida, tillbyggd
1788 (torn 1794). Ingår i
ölmevalla och L. pastorat
i Göteborgs stift, Fjäre
och Viske kontrakt.
Tillhör storkommunen
Löfta-dalen.
Land act [lä’nd ä’kt],
eng., ”jordlag”, lag om
reglering av j ordäganderätten
och förhållandet mellan
jordägare och arrendatorer, i
synnerhet på Irland.
Landala, stadsdel i Göteborg (se d. o., sp. 627).
Landala egnahem, stadsdel, se Göteborg, sp.
628.
La’ndåu, stad i bayerska Pfalz, vid Queich;
21,000 inv. — L. anlades på 1200-talet, blev fri
riksstad 1274, avträddes 1679 till Frankrike och
befästes av Vauban. Museum med rika romerska
fynd.
La’ndauer, Gustav, tysk författare (1870—
1919). verksam som vänstersocialistisk föreläsare
och författare, var efter revolutionen i Bayern
1918 undervisningsminister och dödades, då
bayerska rådsrepubliken störtades. Utom romanen
”Der Todesprediger” (1893) och noveller utgav
L. politiska skrifter; ”Shakespeare” (2 bd)
utkom 1920. — Monogr. av A. Souchy (1920).
Landberg, Carlo, greve, orientalist (1848—
1924). Efter studier i Uppsala, Paris, Italien och
Syrien blev han 1882 fil. dr i Leipzig och
upphöjdes 1884 i italienskt grevligt stånd. Han
tjänstgjorde som svensk-norsk generalkonsul i
Alexandria 1888—93 och fick 1893 kammarherres
titel. — L. var en mycket framstående kännare
av arabiska språket, särskilt de moderna
dialekterna, varåt han ägnade bl. a. de större
arbetena ”Proverbes et dictons du peuple arabe”, I
(1883), och Ӄtudes sur les dialectes de
l’Ara-bie méridionale” (2 bd, utg. 1901—13),
”Glos-saire datinois” (3 bd, 1920—42). L:s stora
vetenskapliga förtjänster fingo i Sverige ej det
erkännande de voro värda.
Landberg, Johan Georg, skolman, historiker
(f. 1897 3/s), fil. dr vid Uppsala univ. 1925, doc.
i historia där 1925—37, sedan 1937 rektor för
Fjellstedtska skolan i Uppsala. L. har i sina
historiska arbeten behandlat främst två
ämnessfärer: nordisk historia under 1500- och 1600-talen,
bl. a. i ”De nordiska rikena under
Brömsebro-förbundet” (1925; dr-avh.), ”Johan Gyllenstier-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
