Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lager (botanik) - Lager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Lager
262
grönskande träd med lansettlika blad, små
gröngula blommor och svartblå stenfrukter, odlas
allmänt i Medelhavsländerna. Ur frukterna
ut-vinnes 1 a g e r o 1 j a. De torkade bladen, 1
a-gerbärsblad, användas som matkrydda. —
Hos grekerna kröntes segrarna i bl. a. de pythiska
spelen i Delfi med en krans av lagerblad, och 1.
var helgad åt Apollon. Hans präster buro kvistar
av 1.; därav det nuv. bruket av lagerkransar.
Lager, i) Geol. L. el. skikt är en del av en
bergarts- el. jordartskomplex, som begränsas av
mer el. mindre plana och med varandra parallella
ytor av stor utsträckning, medan avståndet mellan
dessa ytor (”mäktigheten”) i regel är relativt
obetydligt. Dylika 1. äro vanl. avsatta i vatten
som mer el. mindre utbredda, primärt
horisontala täcken, det ena ovanpå det andra. En
berg-el. jordart, bildad av dylika 1., säges vara
lagrad el. skiktad, även sedimentär.
Skiktgränserna betingas av variationer i
sedimentations-processen. Med viss lagerföljd hopas lagren på
varandra till en lagerserie. Den del av
lagerserien (el. annan, i lagerserien ej ingående
bergart), som omedelbart täcker ett angivet 1.,
betecknas som dettas hängande 1., medan motsv.
direkta underlag betecknas som liggande.
2) Handelsv., beteckning för inneliggande
varumängder; även lokal, där varorna förvaras.
3) Tekn., maskinelement med uppgift att
uppbära en roterande axel el. omvänt att förmedla
tryck från en stillastående axel till en kring
densamma roterande kropp. Understundom räknas
till 1. även sådana trycköverförande anordningar,
t. ex. eggar, som principiellt ej medge egentlig
rotation utan endast pendling. — Man skiljer
mellan radiallager, vid vilka väsentligen
endast radiellt tryck överföres, och a x i a 11
a-g e r, vilkas uppgift är att överföra sådant tryck,
som verkar i axelns längdriktning; mellanformer
finnas dock till dessa typer. — En yttre
indelningsgrund till sådana radiallager, vilka
tillhandahållas som kompletta maskindelar, är i h ä n
g-lager (för takmontage), konsol-lager (för
väggmontage) och stålager (för montage på
horisontellt underlag). Skillnaden mellan dessa
typer, när sådan över huvud taget existerar,
betingas av smörj anordningarnas placering i
förhållande till anfästningsorganen. — Med s f
ä-risk lagring förstås metoden att utbilda
det egentliga lagret el. en bärande del i detta
med en sfärisk yta, så att 1. automatiskt kan
inställa sig efter en ev. snedställning hos axeln.
Det fundamentala problemet vid alla
1.-konstruktioner är att få trycköverföringen driftsäker.
Trycköverföringen mellan de inbördes rörliga
huvuddelarna kan i regel ej ske oförmedlat; den
kräver ett tredje element, antingen i form av
rullande organ, t. ex. kulor, el. av en smörjande
vätskefilm. Vid vissa l.-material kan filmen
bildas av vatten. Om 1.-trycket vid ett g 1 i d 1
a-g e r är litet, hastigheten stor och 1.-ytorna hårda,
kan t. o. m. luft ifrågakomma som smörjmedel.
— Vid rullningslager utgöres det
tryck-förmedlande organet av kulor, rullar el. ”nålar”,
varför man kunde vänta, att något smörjmedel
Fig. 1. Ringsmörjningslager,
inbyggt i maskinstativ.
här ej vore erforderligt. Även vid dyl. 1.
fordras dock viss, om också obetydlig smörj ning.
Glidlager av radialtyp kunna, där
små anspråk gälla, utföras så, att den släta axeln
styres av ett på enklaste sätt åstadkommet hål,
t. o. m. i trä. Vid större belastnings- och
pre-cisionskrav förses hålet med en bussning
(”a x e 1 b ö s s a”) av t. ex. rödgods. Smörj
-ningen sker här
vanl. intermittent
och för hand.
En modern
variant av den
bussade typen är det [-självsmörjande-]
{+självsmör-
jande+} 1.,
kännetecknat av att
bussningen är
utförd av ett till
lämplig porositet
sintrat material (järn, mässing, brons o. s. v.),
varvid kornmellanrummen fyllts med olja. Större
1. utföras ofta med särskilt lagerhus (fig. 1),
bestående av 1.-kropp och ett häremot passande
överfall. Inuti huset finnas två halvcylindriska
lagerskålar med fast el. ”svävande” foder
av vitmetall el. 1.-brons; stundom utföras
l.-skå-larna i sin helhet av vävbakelit, särsk. vid
valsverk, kalandrar o. s. v. Vid användning av l.-hus
är r i n g s m ö r j n i n g det vanligaste
smörjsystemet.
Glidlager av axialtyp utföras som
k a m 1 a g e r. Svårigheten att tillnärmelsevis
likformigt fördela axialkraften på flera kammar
har medfört, att en enda kam i allm. föredras.
En modifikation
av kam-1. är
r i n g 1 a g e r
(fig. 2), vanl.
upphängt i en
pendelskål och
anordnat för
trycksmörj ning, så
att
friktionsytorna hållas
permanent åtskilda
genom en oljefilm.
— En
särställning bland kam-1.
inta b 1 o c k 1
a-g e r (Michell-1.
och Kingsbury-1.). Här är den ena av de
frik-terande ytorna uppdelad i segment (block) med
viss individuell rörlighet.
Rullningslager ha småningom till stor
del utträngt glid-1. Denna utveckling har
betingats dels av deras driftsäkerhet och ringa
behov av smörjmedel, dels av att de utgöra
jämförelsevis billiga och standardiserade lagervaror,
lätta att montera och krävande föga utrymme.
Endast för specialändamål, t. ex. vid cyklar,
utföras kullager i samma stycke som de organ
de ha att lagra. Det första kullagerpatentet
ut-togs 1794 av Ph. Vaughan i England och avsåg
lagring av en vagnsaxel. Av rullnings-1. finnas ett
Fig. 2. Ringlager med
tryck-smörjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
