Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Cour, 5. Vilhelm - La Cour, 6. Paul de - Lacretelle, Jacques de - Lacrima Christi - Lacroix’ salong - La Crosse - Lacrosse - Lactantius, Caecilius Firmianus - Lactarius - Lactuca - Lacus - Lacy, 1. Peter de - Lacy, 2. Franz Moritz von - Ladakh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Lacretelle—Ladakh
246
L., den föreg:s kusin, historiker (f. 1883), dr
phil. 1927; 1928—32 privatdoc. vid Köpenhamns
univ. L:s forskningsområde är dansk historia;
särsk. har han ägnat sig åt den nationella saken
i Slesvig. Bland L:s arbeten märkas främst
avsnitten om Sönderjyllands äldsta historia (till
1241 och 1460—1544) i ”Sönderjyllands historie
fremstillet for det danske folk” (1930—31, 1938),
”Danmarks historie” (2 bd, 1939—40), ”Mellem
brödre” (1943) och ”Paa vej mod katastrofen”,
1—3 U945—49)- Han red. ”Danmark under
be-sættelsen” (3 bd, 1945—47).
6) Paul Arvid Dornonville d e L., den föreg:s
brorson, författare (f. 1902). Efter att ha prövat
på olika yrken for han till Frankrike 1923 och
stannade där till 1930,
upptagen av skilda
arbeten, studerade konst,
levde i proletär- och
artistkretsar. Han slog
igenom 1928 med
diktsamlingen ”Den
tredje dag” och skapade
sig en framträdande
ställning i dansk
litteratur med en rad
följande samlingar;
”Mellem sværdene”
(1942) är ett urval
av L:s lyrik.
Huvudtemat i hans
dikt
ning är den oro och osäkerhet, som hans sensibla
väsen fylldes av inför världshändelserna under
x:a världskriget, som han upplevde som barn,
och fram under 2:a världskriget. Under slutet av
1940-talet fördjupade han sig i modern fransk
lyrik, bl. a. surrealismen, vilket kan avläsas i
”Fragmenter af en dagbog” (1948). Han har
också framträtt som berättare med romanerna ”Aske”
(1929) och ”Kramer bryder op” (1935) samt
novellsamlingen ”Mörklagt land” (1943). Han har
vidare utg. monografier över nyare danska
konstnärer, Niels Lergaard (1938), Axel Salto (1940)
och Astrid Noack (1943), samt verkat som
översättare och litteraturkritiker.
Lacretelle [lakratä’1], Jacques de, fransk
författare (f. 1888). Tillhörande en gammal
kultursläkt, ryckte L. fram i första ledet inom den
samtida unga generationen med sin roman
”Sil-bermann” (1922; sv. övers. 1929), skildrande
konflikten mellan två raser och två världsåskådningar
i form av en begåvad ung judes lidandeshistoria i
ett katolskt gymnasium. I ”La Bonifas” (1925;
sv. övers. 1926) framställer L. en sexuellt abnorm
kvinnas tragiska livsöde, i ”Amour nuptial” (1929)
analyserar han ett modernt konstnärsäktenskap.
Vidare har han utg. ”Le retour de Silbermann”
(s. å.), ”Les hauts ponts”, en brett upplagd
familjeroman i 4 dir, och ”Le pour et le contre”
(2 bd, 1946), en skildring från det intellektuella,
litterära och mondäna Paris under
mellankrigs-åren.
La’crima Chri’sti, se Italienska viner.
Lacroix’ salong [lakræa’s], 1844 i Stockholm
vid Brunkebergstorg av konditor F. de la Croix
inrättad lokal för teaterföreställningar, konserter,
möten, schweizeri m. m. Nuv. hotell Gillets
föregångare. — Litt.: G. Bohlin, ”Från gamla
Brunk-berget och De la Croix till Gillet” (194/1).
La Crosse [la krå’s], stad i v. Wisconsin,
U.S.A., vid Mississippi; 48,000 inv. L. är
handels- och industricentrum för v. Wisconsin och
angränsande delar av Minnesota och lowa.
Lacrosse [lakrå’s] (av fr. crosse,
biskopskräk-la), kanadensiskt bollspel, som spelas på en ung.
110X70 m stor plan, där målburarna (1.83X1,83
m) äro placerade c:a 18 m framför kortsidorna,
med 10 spelare i varje lag (i England 12).
Slagredskapet har här formen av en håvliknande
räcket med ett ung. 65 cm långt hickoryskaft
(nät-håven triangulär c:a 50X30 cm); bollen är av
kautschuk med en vikt av 130—140 g. —
Spelarna, av vilka 3 städse skola befinna sig på
motståndarnas, 3 (målvakten oräknad) på egen
planhalva, söka med slag m. m. av racketen
(löpningar med bollen, passningar) el. med sparkar (ingen
utom målvakten får möta bollen med handen) få
bollen i motståndarens mål. Matchen har fyra
Va-lekar å 15 min. med 1 min. paus efter i:a
och 3:e, 10 min. efter 2 :a perioden. — L., den
nationella sommarsporten i Canada, är f. n. spritt
även över hela U.S.A. och engelska imperiet samt
har på senaste tiden i Canada och U.S.A. blivit
en populär skol- och damidrott.
Lacta’ntius, Caecilius Firmianus,
senlatinsk författare (omkr. 250—omkr. 317). Han
var först lärare i retorik i Bitynien, senare lärare
åt Konstantin den stores son Crispus. L.
författade åtskilliga skrifter, ”Divinæ institutiones” (i
7 böcker) m. fl., för att utlägga och befästa den
kristna läran. Hans språk är nästan fornklassiskt
och påminner starkt om Ciceros (”den kristne
Cicero”).
Lactärius, bot., se Riska
Lactüca, bot., se Sallatsläktet.
La’cus, lat. (in)sjö. Härav it. lago, fr. lac, eng.
lake, ofta i namn på insjöar, t. ex. Lago
Maggio-re, Lac Léman, Lake Superior.
Lacy [la’si]. 1) Peter de L., irländsk-rysk
militär, från 1740 greve de L. (1678—1751). F.
på Irland, kämpade L. först för Jakob II,
tjänade därefter i flera olika arméer och kom 1700
till Ryssland. Här utmärkte han sig under
nordiska kriget, bl. a. som befälhavare på
härjningstågen mot Sverige, blev 1708 överste, 1720
generallöjtnant och 1725 kommendant i S:t
Petersburg. L. deltog i polska tronföljdskriget, blev
1736 fältmarskalk och erövrade s. å. Azov. 1741
—43 förde han överbefälet mot svenskarna, som
han 1741 slog vid Villmanstrand och 1742 tvang
till kapitulationen i Helsingfors.
2) Franz Moritz von L., den föreg:s son,
greve, österrikisk militär (1725—1801). Han blev
vid 25 års ålder överste i österrikisk tjänst,
deltog med utmärkelse i sjuåriga kriget och
befordrades till fälttygmästare. Utnämnd till
fältmarskalk och president i hovkrigsrådet 1766,
framstod han såsom en skicklig organisatör.
Lada’kh, landskap i ö. Kashmir, kring övre
Indus; huvudort Leh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
