Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpmannainstitutet - Köpmannebro - Köppen, Wladimir - Köprili, släkt - Köprülü - Köpry Su - Köpskål el. lidköp - Köpstad - Kör, chor, kor - Körbana - Kördel, Einar - Körkort - Körling, 1. August - Körling, 2. Felix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225 Köpmannebro—Körling 226
yrkesundervisning för alla kategorier anställda
inom detaljhandeln. K:s centrala verksamhet är
förlagd till Stockholm, men arbetet överspänner
i övrigt hela landet. — För att höja intresset för
ökad teoretisk utbildning har K. ett
kompetensbevis, köpmansbrev, för vars förvärvande
fordras bl. a. 5 års praktik och goda kunskaper
i bokföring, handelslära, handelsrätt m. m.
Köpmannebro, stationssamhälle i Holms
kommun i Dalsland.
Köppen [kö’-], W1 a d i m i r, rysk-tysk
me-teorolog (1846—1940), anställd vid Deutsche
See-warte i Hamburg 1875—1919, en bland de
främsta av samtidens meteorologer. Inom
kli-matologien har han åstadkommit sådana
banbrytande arbeten som ”Die Klimate der Erde” (1923)
och (tills, m. A. Wegener) ”Die Klimate der
geologischen Vorzeit” (1924). K. utgav jämte
R. Geiger samlingsverket ”Handbuch der
Kli-matologie”.
Köprili [kö’-], bemärkt turkisk släkt av
albanskt ursprung, varav flera medl. varit
stor-vesirer. — Muhammed K. (1585—1661)
ingrep 1656 som storvesir mot Turkiets
begynnande förfall genom att reorganisera flottan och med
kraft bringa ordning i förvaltningen. En del av
de öar, som Venedig tagit, återerövrades av
honom. Han följdes av Ahmed K. (1635—76),
som i fråga om rikets inre styrelse överträffade
sin föregångare men som hade mindre framgång
i utrikespolitiken. Mustafa K. (1637—91)
blev storvesir 1689. Han intresserade sig mest
för förvaltningsfrågor, men han förde även med
framgång flera krig. 1690 återerövrade han
Belgrad. K. stupade i slaget vid Slankamen 1691.
H u s s e i n K. (d. 1702) var först ståthållare
i Belgrad men blev 1697 storvesir och slöt som
sådan freden i Karlowitz 1699. Han genomdrev
vissa lättnader för Turkiets kristna undersåtar
och var en gynnare av vetenskap och litteratur.
Köprülü [kö’-], stad i Jugoslavien, se Veles.
Köpry Su, [kö’-], vattenrik flod i Turkiet,
upprinner mellan Kirli Göl och Egerdir Göl samt
mynnar i Adaliabukten; längd 180 km. — Vid
K., antikens Eurymedon, vann Kimon en
glänsande seger över den persiska land- och
sjömakten 466 f. Kr.
Köpskål el. 1 i d k ö p, dryckessed till
beseglande av ett avtalat köp för kontrahenterna jämte
vittnen. Att ”dricka lidköp” stadfästes av de
flesta äldre nordiska stadslagar.
Köpstad, se Stad.
Kör [kör], c h o r, kor (av grek. choro’s,
dans med sång). 1) Hos forntidens greker (och
romare) ett antal personer, som med sång och
dans eller endast dans, beledsagad av musik,
uppträdde vid religiösa fester el. andra högtidliga
tillfällen.
2) a) Beteckning för strängar och pipor, som
ange en och samma ton; ordet tvåkörig el.
trekö-rig etc. betecknar, att en ton har två el. tre
strängar el. pipor; så har t. ex. pianot två- el. treköriga
strängar; i orgeln finnas flerköriga register med
flera pipor för var ton. — b) Sång i flera
stämmor med flera röster i var stämma; även de
NF XIII — 8
sjungande själva. Damkör bygger på sopraner
och altar, manskör på tenorer och basar,
blandad kör på damröster (el. gossröster
för sopran och alt) och mansröster. Vokala k.
utan instrumentalt ackompanj emang kallas a c a
p-pellakörer. Sjunga flera tillsammans endast
en stämma, talar man om unison kör. —
Före 1600 sjöngo endast män körsång.
Sopran-och altstämman utfördes av gossar el. äldre män
i falsett. Först med 1700-talets opera blevo
blandade k. vanliga. Vid 1700-talets slut grundades
stadskörer för blandad körsång (oratorier,
kantater o. dyl.). Manskörer uppstodo vid samma
tid (omkr. 1800).
Körbana, se Gata.
Kördel, Einar Reinhold, handelsexpert (f.
1903 28/s), jur. kand. 1927, examen från
Handels-högsk. i Stockholm 1928, sekr. hos
handelskammaren i Göteborg 1938—43, sedan s. å. verkst. dir.
i Sveriges grossistförbund. K. var sekr. i
Clearingnämnden 1934—37, i Statens
reservför-rådsnämnd 1937, dir. i Statens handelskommission
1939—43 och är sedan 1947 led. av arbetsutskottet
i Internationella handelskammarens svenska
nationalkommitté. Han var svensk delegat vid
internationella handelskonferensen i U.S.A. 1944
och har som representant för grossistförbundet
deltagit i flera andra handelsöverläggningar med
främmande stater.
Körkort, av länsstyrelse el.
överståthållareämbetet i Stockholm utfärdat, personligt
tillstånds-bevis, vilket berättigar till framförande av
motorfordon samt traktor i vägtrafik. Den, som
önskar erhålla k., skall undergå förarprov hos
automobilbesiktningsman el., om k. endast avser
traktor, annan enl. därom meddelade
bestämmelser. Efter godkänt prov har sökanden att till
länsstyrelsen i det län, där han är
mantalsskriven, insända ansökan, åtföljd av vederbörliga
handlingar. — K. kan av länsstyrelsen indragas,
om förare ådagalagt sådana egenskaper, att han
icke vidare bör betros med innehav av körkort,
t. ex. genom ”rattfylleri”. Förare kan, efter vid
indragningen bestämd tid (minst 3 mån. och högst
5 år), få frågan om k. på nytt upptagen till
prövning. — För körning i utlandet erfordras i
n-ternationellt k. enl. bestämmelser i
internationell konvention rörande automobiltrafik.
Körling. 1) Sven August K., tonsättare
(1842—1919), verkade som organist och
musiklärare i Ystad, där han 1876 jämte Salomon
Smith grundade Orkesterföreningen, vars förste
dirigent han var. Som komponist var K. på sin
tid en av Sveriges populäraste vistonsättare. I
hans produktion märkas dessutom körballaderna
”Sten Sture” och ”Håtunaleken”, solosånger
(”När Stjämehären blänker”, ”Aftonstämning”
m. fl.), manskvartetter, pianostycken m. m.
2) John Felix August K., den föreg:s son,
tonsättare (1864—1937), verksam som organist,
kantor och musiklärare i Halmstad. K. vann
främst genom sina levnadsfriska, visartade
sånger (bl. a. gånglåten ”En glad trall”) allmänhetens
uppskattning men åstadkom även ett flertal
operetter och barnvisor m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
