Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrie eleeson el. Kyrie eleison - Kyrillisk skrift - Kyrillos - Kyrillos (patriark i Jerusalem) - Kyrillos (patriark i Alexandria) - Kyrillos (eg. Konstantinos) och Methodios - Kyrillos Lukaris - Kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Kyrillisk skrift—Kyrka
128
Ruinerna av Apollontemplet i Kyrene.
’’Herre” mot ”Kriste”). K. avslutar även
litanian.
Kyri’llisk skrift [ky-], ett på grekiska
majus-keltyper återgående slaviskt alfabet (först använt
i religiösa texter), benämnt efter sin förmente
upphovsman, missionären Kyrillos, vilken dock
sannolikt använt en annan, något äldre skrifttyp,
den s. k. g 1 a g o 1 i t i s k a.
Kyrillos [ky-], grekiskt namn, motsvarande
lat. Cyri’llus och ry. K i r i 1.
Kyrillos [ky-], grek. (lat. Cyridlus), patriark
i Jerusalem (omkr. 315—386). K. blev patriark
omkr. 350, tog i de arianska striderna parti för
det homoiousianska mellanpartiet och medverkade
till den nynicænska ortodoxiens seger vid synoden
i Konstantinopel 381. Denna synes ha antagit det
s. k. Symbolum Nicaeno-Constantinopolitanum,
som bygger på en av K. redigerad dopbekännelse.
Mest berömmelse vann K. genom sina i
homilie-form skrivna s. k. katekeser.
Kyrillos [ky-], grek. (lat. Cyri’llus), patriark
i Alexandria 412—444, en av den ortodoxa
kyrkans största lärofäder (av Leo XIII upphöjd till
doctor ecclesiae). K. gjorde sig känd för en
maktlystnad och hänsynslöshet, som kulminerade
vid konsiliet i Efesos 431, där K. lyckades få
sin främste medtävlare, Konstantinopelpatriarken
Nestorius dömd och avsatt. K. utövade ett
omfattande exegetiskt, dogmatiskt och apologetiskt
författarskap.
Kyrillos [ky-] (eg. Konstantinos; d.
869) och Methodios (826—885), grekiska
missionärer bland slaverna, härstammande från
Thessalonike. Methodios blev ämbetsman,
sedermera abbot i ett kloster, Konstantinos studerade
under patriarken Fotios i Konstantinopel, blev
präst och innehade en lärostol i filosofi. 863
erhöllo bröderna uppdrag att
på furst Rastislavs av
Mäh-ren anmodan — denne ville
undvika tyskt inflytande —
införa kristendomen i hans
rike. Konstantinos
verkställde en övers, av större delen
av bibeln och av liturgien
till den för honom från
barndomen bekanta slaviska
dialekt, som talades kring hans
hemstad. Han skall därvid ha
uppfunnit det av honom
använda alfabetet — väl
snarast det glagolitiska. K.
avled i Rom, men Methodios,
som följt honom dit,
återvände, vigd till ärkebiskop av
Sirmium, och fortsatte
verket. Därvid råkade han i
konflikt med den tyska,
från Salzburg utgående
missionen och anklagades
i Rom för irrlärighet och
för bruket av slaviskt
kyrkospråk samt nödgades
draga sig tillbaka till
Konstantinopel. — Litt.:
H. v. Schubert, ”Die sogennanten Slavenapostel
Constantin und Methodius” (1916).
KyriJlos Lükaris [ky-], grekisk teolog (1572
—1638). Född på Kreta och västerländskt
bildad, patriark först i Alexandria (1602), sedan i
Konstantinopel (1620), blev K. berömd genom sin
strävan att med protestantisk läro- och
bibeluppfattning reformera den ortodoxa kyrkan. Med
Axel Oxenstierna och ärkebiskop Laud i
England inledde han förbindelser. Mest intryck tog
han dock av den holländska calvinismen, som satte
spår i en av honom i Genève tryckt
trosbekännelse (1629 på latin, 1633 på grekiska). Denna
uppväckte på Orienten en av jesuiterna
underblåst storm, som slutade med att den från sitt
ämbete flera gånger avsatte och för högförräderi
anklagade K. på sultanens befallning stryptes.
Kyrka (av grek. kyriako’s, hörande till Herren,
av ky’rios, herre; alltså Herrens hus). 1)
Byggnad, där kristen gudstjänst hålles. I de flesta
västerländska k. återfinnas, om också ofta
förenklade och omdanade, den romerska basilikans
huvuddrag: apsis el. absid, kor, tvärhus el.
tvärskepp, långhus el. långskepp, förhall, vartill
kunde komma ett el flera torn. I regel är koret
förlagt i ö. Koret (körrummet el.
sångrummet) var tillgängligt endast för
prästerskapet och kören, och där funnos k o r
stola r n a, fasta sittplatser vid korets norra
och södra väggar. I korskyrkorna räknas
korsarmarna (transept), som ofta
ävenledes voro försedda med absider, jämte
mittkvadraten (skärningsytan emellan k:s
längd-och tvärriktning) till koret, i vilket fall
korkvadraten med absiden dock kallades
högkoret. Under koret kunde finnas en krypta.
Under senare delen av medeltiden tillbyggdes, i
re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
