Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kypra - Kypselos - Kyrass - Kyrassiär - Kyrenaika, Cyrenaica - Kyrenaiska skolan - Kyrene, Cyrene - Kyrie eleeson el. Kyrie eleison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Kypra—Kyrie eleeson
126
Gatubild från Kyoto; i bakgrunden en pagod.
Kypra (ty. küfern), göra vin klart genom
tillsättande av vissa ämnen el. genom omtappning
på rena kärl. Härtill kypare, servitör.
Kypselos [ky’-], härskare i Korint. K.
störtade 657 f. Kr. den härskande adelssläkten i
Korint, bacchiaderna, och bemäktigade sig
en-våldsmakten. Under honom och hans son
Peri-andros hade Korint en tid av stor blomstring.
Kyra’ss [ky-], ett slags harnesk för
kyrassiä-rer. Se Rustning.
Kyrassiär [ky-] (fr. cuirassier), beteckning
för tung, i kyrass klädd ryttare. Ordet
nyttjades redan vid övergången till den nyare
tiden som beteckning för det harneskklädda
kavalleriet. Mot slutet av trettioåriga kriget återstodo
av den gamla rustningen i allm. endast kyrass
och hjälm. Beväpningen utgjordes vanl. av en
rak värja och pistoler. Kyrassiärreg:ten, d. v. s.
tungt kavalleri med stora ryttare och tunga
hästar, för anfall på slagfältet, funnos sedermera
inom de stora arméerna. Efter 1870—71 års
krig kommo kyrassiärreg:tenas utbildning
alltmer att likna det övriga kavalleriets. Vid i:a
världskrigets utbrott buro endast franska k.
harnesk som skydd {plastron)-, efter kriget buros i
vissa länder kyrasser endast till parad. I svenska
hären funnos k. under 30-åriga kriget och även
senare till 1815, då Livreg.-brigadens
kyrassiär-kår övergick till dragoner.
Kyrenai’ka [ky-], Cyrenaica, i
konungariket Libyen (se d. o.) i Nordafrika, omfattande
landet mellan St. Syrten och egyptiska
gränsen samt stora områden av Libyska öknen;
c:a 855,000 km2; 305,000 inv., muhammedanska
berber. K:s viktigaste delar äro Barka i n. v. och
oasgruppen Kufra söderut. Till ökenkriget 1941
—43 ingick K. i den italienska kolonien Libyen.
Från sistn. år kontrollerades landet av
Storbrit-tannien, som enligt löfte från krigsåren av K.
1949 upprättade ett emirat med Bengasi som
huvudstad; emiren, av Senusiorden, blev 1951
konung av Libyen. Rörande försvar, utrikespolitik
m. m. har Storbritannien dock förbehållit sig
väsentligt inflytande. — K. (grek. Kyrenaike’, lat.
Cyrenaica), som urspr. beboddes av libyska
stammar, vilka spelat en betydelsefull roll i Egyptens
historia, koloniserades omkr. 630 f. Kr. av dorer
från Thera och Kreta, omkr. 570 f. Kr. förstärkta
av nya kolonister från Peloponnesos och öarna.
Den förnämsta grekiska staden här var Kyrene,
efter vilken K. uppkallats. Den siste av K:s
ptolemeiska härskare testamenterade 96 f. Kr.
landet till Rom, som 67 f. Kr. förenade det med
Kreta till en prov. Under senantiken gick K:s
blomstring tillbaka, och den arabiska erövringen
på 640-talet innebar nästan fullständig ödeläggelse.
Kyrenäiska skolan [ky-] (efter staden Kyrene
i Afrika), grekisk filosofskola. Den stiftades av
Aristippos d. ä.; till dess anhängare hörde
Aris-tippos d. y. Theodoros, Hegesias och Annikeris.
Epikureiska skolan kan anses vara en
fortsättning av den kyrenaiska, vars njutningslära den
pånyttfödde i förfinad form.
Kyrene [ky-], Cyréne, ryktbar forntida
stad, huvudort i Kyrenaika, belägen 170 km n. ö.
om Bengasi, 5 km från kusten. K., som grundades
omkr. 630 f. Kr., var en av de mera betydande
grekiska kolonialstäderna, centrum i en rik
jordbruksbygd och viktig handelsstad med
vidsträckta förbindelser. Från K. härstammade bl. a.
filosofen Aristippos och skalden Kallimachos. Under
hellenistisk och romersk tid fanns i K. en stor
judisk menighet (Mark. 15:21; Apg. 2:10, 11:20
m. fl.), och 114—116 e. Kr. skakades staten av
svåra judeo roligheter. Senare förföll K. och var
en ruinstad redan före den arabiska erövringen.
Av den praktfulla antika staden ha i vår tid
betydande rester framgrävts. Bland
byggnadsverken, till största delen härstammande från årh.
kring Kristi födelse, märkas flera tempel, bl. a.
åt Apollon (se bild å nästa sida), Artemis och
Isis, två badanläggningar och ett antal andra
offentliga byggnader. I ett av baden påträffades
ett 20-tal statyer, däribland den berömda Afrodite
från K., ett av den hellenistiska konstens
förnämsta originalverk (se bild 4 å pl. vid Afrodite).
Kyrie ele’eson [ky’-] el. K y’r i e eleäson,
en från den grekiska översättningen av G. T.
samt från N. T. (Matt. 9:27 m. fl. ställen)
hämtad böneformel, som betyder ”Herre, förbarma
dig!”. I svenska högmässan sjunger numera
församlingen efter syndabekännelsen som ett
instämmande i denna K. 3 gånger i sv. övers. ”Herre,
förbarma dig över oss” (2 :a gången utbytes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
