Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kullgren, Carl - Kullgrens, C.A., enka, Granit-ab. - Kullig - Kulling (härad) - Kulling (kontrakt) - Kullings-Skövde - Kulltorp - Kulluko - Kullved - Kulm (avlagringar) - Kulm (stad) - Kulmbach - Kulmen - Kulmination - Kulminera - Kulmsee - Kulmögel - Kulnev, Jakov Petrovitj - Kulpenna - Kulspel - Kulspruta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 Kullgrens, C. A., enka—Kulspruta 12
kunnig vid en mängd offentliga uppdrag; hans
viktigaste vetenskapliga arbeten röra explosiva
ämnen samt cellulosatillverkning.
Kullgrens, C.A., enka, Granit-a b.,
Uddevalla, bildat 1891, driver granitbrott och
sten-huggerier vid flera platser på västkusten i
Småland och Skåne; huvudverksamheten är förlagd
till Malmön utanför Uddevalla. Tillverkningen
utgöres av kantsten, byggnadssten, råblock,
slipade och polerade granitarbeten m. m. Bolagets
aktiekapital är 1,05 mkr, antalet arbetare c:a 500.
— Företaget är en fortsättning på den
stenindustri, som anlades av C. A. Kullgren 1842.
Kullig, dets. som hornlös, huvudsaki. om
hornlös nötboskap, t. ex. fjällboskap och rödkullig
boskap.
Kulling, härad i Älvsborgs län, kring V.
stambanan mellan Alingsås och Herrljunga; 679,07
km2; 17,084 inv. (1951). Socknar: Hemsjö,
Ödenäs, Alingsås landsförsaml. och Rödene, Bälinge,
Skogsbygden, Långared, Lena, Bergstena,
Fulle-stad, Hol, Horla, Siene, Algutstorp,
Kullings-Skövde, S. Härene, Tumberg, Bråttensby och
Landa, Eggvena, Remmene, Tarsled, Fölene,
Herrljunga. Tillhör K. fögderi samt Vättle, Ale
och K:s domsaga (tingsställe Alingsås). — Litt.:
G. Ewald, ”Beskrivning över K:s härad” (1925).
Kulling, kontrakt i Skara stift, omfattar 8
pastorat: Alingsås stads- och landsförsamlingar,
Rödene, Bälinge, ödenäs och Hemsjö; Lena,
Bergstena och Fullestad; Långared; Nårunga,
Skogsbygden, Ljur, Ornunga, Kvinnestad och
Asklanda; S. Björke, Vesene, Grude, Jällby och
Hudene; Algutstorp, Kullings-Skövde, Tumberg,
S. Härene, Bråttensby och Landa; Herrljunga,
Tarsled, Remmene, Fölene och Eggvena; Hol,
Siene och Horla.
Kullings-Skövde, sn i Älvsborgs län i
Kul-lings hd, s. v. om Herrljunga; 28,70 km2, 2,548
inv. (1952). Närmast Säveån odlad bygd, f. ö.
mest skogs- och mossmarker. 1,344 har åker. Vid
V. stambanan municipalsamhället Vårgårda (se
d. o.). Kyrkan har till större delen medeltida
ursprung. Restaur. 1949. Ingår i Algutstorps,
Kullings-Skövde, Tumbergs, S. Härene,
Bråttensby och Landa pastorat i Skara stift, Kullings
kontrakt. Tillhör storkommunen Vårgårda.
Kulltorp, sn i Jönköpings län, Västbo hd, n. v.
om Värnamo; 90,11 km2, 1,234 inv. (1952).
Ge-nomflytes mot s. av Storån (till Bolmen) och
upptages särsk. i ö. av mossar och f. ö. höglänta
skogsområden. 973 har åker. Tätort: Kulltorp
(231 inv.). I K. finnes ett 30-tal mindre
metallfabriker, ett 20-tal träslöjdfabriker,
konfektionsfabriker m. m. Trol. medeltida kyrka, restaur.
1912. Ingår i K:s och Gnosjö pastorat i Växjö
stift, Västbo kontrakt. Tillhör storkommunen
Gnosjö. (En mindre del, 395 inv., av K. förs,
tillhör Bredaryds kommun.)
Kulluko, en Evangeliska fosterlandsstiftelsens
missionsstation i Eritrea. Anlades 1867.
Klinik-och skolverksamhet.
Kullved, småved, som lägges ovanpå den
inresta veden i en kolmila för att minska draget i
milorna och hindra stybben att falla ned mellan
den inresta veden samt för att utfylla
uppkommande håligheter i milan.
Kulm, litorala avlagringar (med insvämmade
landväxter), vilka jämte bergkalk tillhöra nedre
delen av karbonsystemet.
Kulm [kolm], stad, se Chelmno.
Kulmbach [ko’lmbak], stad i n. Bayern, vid
Vita Main v. om Fichtelgebirge; c:a 25,000 inv.
K. nämnes 966, var med säkerhet stad 1174 och
1398—1603 residens för markgrevarna av
Bran-denburg-Kulmbach. Staden har några byggnader
från medeltiden (Petrikyrkan), renässansen
(Kanslihuset) och 1700-talet (Hospitalskyrkan
och rådhuset); berömda ölbryggerier
(Kulm-bacher).
Ku’lmen (lat. cu’lmen), höjdpunkt.
Kulminatiön, en himlakropps passage genom
meridianen. Den meridianpassage, vid vilken
himlakroppen har sin största höjd, kallas övre
k., den, då höjden är minst, undre k. Solen
har sålunda sin övre k. vid sann middag, sin
undre vid sann midnatt. Endast
cirkumpolar-stjärnor äro över horisonten i både övre och
undre k., alla andra över huvud synliga stjärnor
endast i övre k.
Kulminera, nå sin höjdpunkt.
Kulmsee [ko’lmzè], se Chelmza.
Kulmögel kallas algsvampsläktet Mucor.
Några arter framkalla alkoholjäsning, och några
alstra sjukdomar hos djur.
Kulnev [ko’ljnjif], Jakov Petrovitj, rysk
militär (1763—1812), besjungen i ”Fänrik Ståls
sägner”. Han deltog i krigen mot Turkiet 1789,
i Polen 1794 och mot Napoleon 1807 samt var i
1808—09 års krig med från början, utmärkte sig
för initiativrikedom, påpasslighet och tapperhet
och blev 1809 generalma j or. K. ledde den trupp,
som över Åland skulle tåga mot Stockholm, och
landsteg i mars 1809 i Grisslehamn men
retirerade. K:s originalitet och personliga ädelmod
gjorde honom populär även bland motståndarna.
Kulpenna, reservoarpenna, på vilken
skrivspet-sen utgöres av en (vanl. rostfri) stålkula med i
regel 0,8 mm diam. Det till k. begagnade bläcket
får ej utgöras av vanligt skrivbläck utan måste
ha en mera pastaliknande konsistens; som
färgämne har man härvid använt vissa organiska
vanadinföreningar. Fördelen med en k. är, att
den alltid är startklar, även om spetsen hålles
exponerad.
Kulspel, spel el. lekar antingen med småkulor
av sten, nickel, glas el. bränd lera el. med större
klot, vanl. av trä. Det förstn. k. utövas av barn
enl. regler, som variera i olika länder och
landsdelar. Till de senare höra bl. a. biljard, boccia,
bowling, bowls, krocket och kägelspel.
Kulspruta, förk. ksp (ty. Maschinengewehr,
eng. machine gun, fr. mitrailleusè), helautomatiskt
eldvapen av gevärs- el. grövre kaliber (i regel icke
över 13 mm). K:s föregångare utgjordes av de
redan på 1300-talet förekommande s. k.
orgelbössorna. Sedan bakladdningssystemet införts i
början på 1800-talet, började man införa f 1 e r p
i-piga k. på hjullavett. Sålunda infördes t. ex.
1866 i U.S.A. R. J. Gatlings ”revolverkanon” med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
