Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuldja, Kuldscha - Kulenkampff, Georg - Kulform - Kulgård - Kuli - Kulikovo polje - Kulinarisk - Kuling - Kuliss - Kulisshuggning - Kulisstyrning - Kulkvarn - Kull - Kulla (kvinna) - Kulla (socken) - Kullaberg, ab. Kullabergs natur, Kullabygden - Kullager - Kullagerfabriken, Svenska - Kulla-Gunnarstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Kuldja—Kulla-Gunnarstorp
6
Kuldja, K u 1 d s c h a, stad i n. delen av
öst-turkestan i Centralasien; 15,000 inv. K. ligger i
en dal c:a 500 km v. om Urumchi. Viktig
handelsort.
Kulenkampff [kö’-], Georg, tysk violinist
(1898—1948), elev av Willy Hess och Carl
Flesch, var 1917—19 konsertmästare vid
Philhar-monisches Orchester i Bremen och från 1925 prof,
vid statens musikhögsk. i Berlin. Vid sina resor
som violinvirtuos blev K. mycket uppskattad, även
i Sverige.
Kulform, vapentekn., form för gjutning
(stöp-ning) av rundkulor till äldre eldvapen. Järnkulor
till art.-pjäser götos vanl. i sandformar, blykulor
till handeldvapen i järnformar, stundom
konstruerade som tänger.
Kulgård, se Kulstapel.
Kuli (eng. coolie, möjl. av koli, en indisk
kast), från Indien spritt namn på asiatiska
dags-verkare, som i andra länder arbeta i gruvor, vid
plantager o. s. v. Sedan negerslaveriet
avskaffats, blev det ytterligt svårt att skaffa billig
arbetskraft till tropiska plantager. Behovet täcktes
ofta genom införskrivning av indiska arbetare,
bundna genom hårda femårskontrakt. Ofta nog
förstodo k. icke innebörden av sina förbindelser,
då de lämnade hemlandet, barnarov förekommo,
och anställningen var stundom endast maskerat
slaveri; k:s arbetsförhållanden blevo därför
föremål för lagstiftning. Utvandringen av indiska k.
började på 1830-talet. De ha bl. a. utvandrat till
Trinidad, Jamaica, Natal, Fidjiöarna och
Guaya-na. Den kinesiska emigrationen av k. började
omkr. 1845 och riktade sig mot Cuba och Peru;
trafiken gav plats för de mest upprörande
missförhållanden; dessa motarbetades effektivt genom
t lie Chinese Passengers Act, antagen av engelska
parlamentet 1855. K., som mångenstädes genom
sin förnöjsamhet pressa ned lönerna för de vita
arbetarna, ha väckt mycken oro i U.S.A., där
kinesimmigrationen förskriver sig från 1848,
Sydafrika och Australien. Invandringen av kineser
till dessa länder har numera upphört och i stället
riktat sig mot Bortre Indien.
Kulikovo polje [koljikå’va på’lje],
”Snäpp-fältet”. Om en stor rysk seger där över tatarerna
se Dimitrij, sp. 737.
Kulinarisk (av lat. culina, kök), som hör till
(den finare) matlagningen.
Kuling, en relativt kortvarig vind av större
el. mindre häftighet.
Kuli’ss (fr. coulisse). 1) Det på ram spända
dekorationsstycke, som i sin med rampen
parallella ränna i scengolvet på en under scenen
löpande vagn skjutes fram och tills, m. andra,
bakom varandra ställda k. bildar sidan i en öppen
teaterdekoration. K. infördes först i Italien 1532
för att genom flera system av k. möjliggöra
snabb dekorationsförändring och belysning av
scenen även från sidan. Gatan mellan två k.
kallas även k. och begagnas för entréer och sortier.
2) (Skogsv.) se Kulisshuggning.
3) (Hand.) På en del börser, särskilt i
Frankrike, affärer, som göras av fria mäklare i
motsats till parketten (le parquef), de edsvurna
mäk
larnas börs, som har monopol på försäljning av
off. noterade fondpapper.
4) (Mek.) En oftast stationär ränna, slits el.
kant för styrning av rörliga maskindelar, spec.
handspakar. K. kallar man sålunda vid svarvar
med inbyggd växellåda det genombrutna parti,
som styr omkopplingsspaken för växelhjulen. Vid
bilar styres växelspaken av en k., så att den
förhindras att inta felaktiga mellanlägen. —
Kulisstyrning vid ångmaskiner, anordning med
en vickande kulissbåge med häruti löpande
tärning, som kännetecknar bl. a. Heusinger-Waldeggs
omkastningsanordning mellan fram och back,
sär sk. känd från lokomotivångmaskiner.
Kulisshuggning, avverkningsform, vid vilken
skogen hugges på smala, rektangulära el.
stundom kilformare ytor, skilda av kvar lämnade
skogsbälten, kulisser. Sedan återväxt
uppkommit på de först upptagna hyggena, avverkas
successivt kulisserna.
Kulisstyrning, se Kuliss 4).
Kulkvarn, se Krossning.
Kull benämnes hos däggdjur och fåglar
samtliga under en fortplantningsperiod födda ungar
el. lagda ägg.
Kulla, vanl. = (ogift) kvinna från Dalarne;
även i t. ex. dal-, vall- och Vingåkerskulla samt
blomnamn (duv-, surkulla m. fl.); avledning av
kull, skalle, rund del av huvudbonad.
Kulla. 1) Sn i Uppsala län, Lagunda hd, på
Mälarslätten v. om Mälarvikarna Oxen och
Arnö-sjön; 12,78 km2; 221 inv. (1952). 851 har åker.
Egendom: Friberg. Kyrkan är från förra
hälften av 1300-talet (tornet omkr. 1200). Ingår i
K, Hjälsta, Fittja och Holms pastorat i
Ärkestiftet, Lagunda och Hagunda kontrakt; tillhör
storkommunen Lagunda. — 2) Se Roslags-kulla.
Kullaberg, ab. Kullabergs natur,
Kullabygden, se Kullen.
Kullager, se Lager.
Kullagerfabriken, Svenska, se Svenska
kullager fabriken ab.
Kulla-Gunnarstorp, gods i Allerums sn i
Skåne, med vackert läge vid Öresund 8 km n. n. v.,
om Hälsingborgs centrum, omfattar med
underlydande i Allerum 2,105 har, därav 1,702 åker.
Den s. k. borgen på Kulla-Gunnarstorp.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
