Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuhn, Richard - Kuhnert, Wilhelm - Kuhr, Victor - Kujavien - Kujbysjev (Samara) - Kujbysjevområdet - Kujon - Kujundjik - Kuka - Ku Kai-chi - Kukawa, Kuka - Ku Klux Klan - Kuku-nor - Kukurbitacéer - Kula - Kulak - Kulbana - Kulblixt, klotblixt - Kuldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 Kuhnert—Kuldiga 4
1929. K. har framför allt utforskat
karotinoider-na samt sysslat med vitaminernas och enzymernas
kemi. K. tilldelades 1938 Nobelpriset i kemi.
Kuhnert [kö’nart], Wilhelm, tysk
djurmålare (1865—1926). K., som företog ett
flertal resor i Europa, Afrika och Asien, utförde
illustrationer till bl. a. Brehms ”Djurens liv”.
Kuhr [kör], James Victor, dansk filosof
(1882—1948), fil. dr 1912, prof, i filosofi vid
Köpenhamns univ. 1918—48. K. sökte i ”Herakleitos
fra Ephesos” (1917) rekonstruera Heraklits
filosofi. Senare sysslade han med
estetisk-psykolo-giska spörsmål: ”Æstetisk opleven og
kunstne-risk skaben” (1927), närmast i anslutning till B.
Goce och Th. Lipps. K. utgav vidare
småskrifterna ”Grundtræk af en karakterologi”
(1937) och ”Psykologi og menneskekundskab”
(s. å.). Han utgav tills, m. P. A. Heiberg
”Sören Kierkegaards papirer” (fullst. uppl. i 20 bd
1909—48).
Kujävien, po. Kujawy, polskt landskap på v.
sidan av Weichsel, i nuv. vojvodskapet
Po-morze. K. utgjorde efter riksdelningen 1137
mellan Boleslav III :s söner jämte Masovien ett
med tiden reellt självständigt feodalt
fursten-döme. Då detta utsattes för upprepade anfall
från preussarnas sida, kallade dess furste
Konrad Tyska orden till Preussen och avträdde 1228
till denna delar av K., som dock 1466
återförenades med Polen.
Kujbysjev [ko’jby/ef] (före 1935 S a m a r a),
huvudstad i Kujbysjevområdet, RSFSR, vid mell.
Volga; uppkallad efter politikern V. V.
Kujbysjev (1888—1935); 390,000 inv. K. ligger i ett
bördigt jordbruksområde och har stora kvarnar,
brännerier o. a. livsmedelsindstri, sågverk samt
maskin- och cementindustri. K. har flera högre
läroanstalter, teatrar och museer. Under 2:a
världskriget var K. säte för sovjetregeringen.
Kujbysjevområdet [ko’jbyjef-],
administrativt område inom RSFSR, på båda sidor av mell.
Volga; 87,000 km2; 2,767,500 inv., ryssar och
tatarer. Huvudstad Kujbysjev.
Kujön, feg människa. — Verb’. Kujonera.
Kujundji’k, en ruinkulle på ö. stranden av
Tigris. Utgrävningar här 1847—50 gåvo till
resultat, att Ninive blottades.
Kuka, se Kukawa.
Ku Kai-chf, kinesisk målare omkr. 400 e. Kr.
Se Kinesisk konst, sp. 324.
Kukäwa, Kuka, stad i n. ö. Nigeria, 20 km
v. om Tchadsjön, som ofta översvämmat staden;
c:a 20,000 inv. K. var 1814—94 huvudstad i
negerriket Bornu.
Ku Klux Klan [kjö’ kla’ks klä’n], namn på
två hemliga sällskap i U.S.A. Det äldre
stiftades 1865 i Pulaski, Tennessee; dess syfte var
att under övergångsåren efter inbördeskriget
hävda den vita sydstatsbefolkningens intressen
gentemot negrer och nyinvandrade vita från
nordstaterna, s. k. carpet baggers. Sällskapets
funktionärer antogo mystiska namn, och medlemmarna
anordnade, fantastiskt kostymerade, ofta nattliga
processioner. Rörelsen spred sig till flera av
sydstaterna och fick till ledare general N. B.
Förrest. Han förklarade 1869
centralorganisationen upplöst; förvildade lokala grupper hade då
börjat förfalla till mordbrand o. a. våldsdåd,
som först in på 1870-talet stävjades genom
kraftigt ingripande av unionsmyndigheterna.
Det yngre sällskapet stiftades 1915 i Georgia.
Som dess huvudsyfte angavs att värna ”den rena
amerikanismen” mot katoliker, negrer, judar och
invandrare, varjämte sällskapet även uppträdde
som sedernas väktare. Namnet och delvis
funktionärstitlarna övertogos från det äldre sällskapet,
så även bruket av nattliga parader som
agitations-medel. Ledaren antog titeln imperial wizard
(”kejserlig trollkarl”). Vid paraderna uppträdde
medlemmarna i vita kåpor och kapuschong med
allenast ett par små öppningar för ögonen.
Misshagliga personer infångades och skymfades. Vida
betänkligare våldsbragder tillskrevos sällskapet.
Det var först sommaren 1920 rörelsen fick fart,
sedan E. Y. Clarke blivit ett slags
ackvisitions-och reklamchef. K. var nu en tid (1922—26) en
lokalpolitisk makt i flera av Söderns och
mellersta Västerns stater, störtade och tillsatte
guvernörer o. s. v. Därpå inträdde plötsligt
nedgången: inre söndring, massavfall av medlemmar.
Efter 1928 framträdde rörelsen föga. — Litt.:
J. M. Mecklin, ”The Ku Klux Klan” (1924).
Kuku-nor (mongol., blå sjön), avloppslös sjö
i n. ö. Tibet, mellan Nanshan och Kuku-nor-ula;
4,800 km2 (enl. S. Hedin), 2,933 m ö. h., 38 m
djup, c:a 100 km lång; fiskrik. K. är tillfrusen
nov.—maj.
Kukurbitacéer, bot., se Cucurbitaceae.
Kula, artill., se Projektil.
Kulak [kola’k], ry., knytnäve; ockrare; under
bolsj evikregimens första år benämning på en
väl-situerad bonde, senare på självägande bonde i
allmänhet i mots. till kolchozbonde.
Kulbana, se Projektil.
Kulblixt, k 1 o t b 1 i x t, en säregen form av
blixt, som till skillnad från den vanliga
linjeblixten med sin långsträckta form och relativt
tunna urladdningskanal uppträder som en sfärisk
kula av växlande storlek, oftast av 20—30 cm
diam. Den rör sig självständigt, försvinner i
vissa fall gradvis och ljudlöst, i andra fall med
en häftig explosionsliknande knall,
åstadkommande skadeverkningar. Sedan man numera lyckats
fotografera k., har man ett bevis för dess
existens, vilken tidigare betvivlats. Man tror sig
vidare ha funnit, att en förutsättning för k. är,
att blixtbanan är starkt förtjockad i sin
framträngande ände. Möjl. är K. ett slags ”flygande
leidenflaska” med en inre boll av positiva joner
och en yttre negativ mantel, skilda av ett neutralt
skikt.
Kuldiga [ko’l-], ty. Goldingen, stad i
Kurland, v. Lettland, på v. stranden av Venta, s. ö.
om Windau (Ventspils); c:a 8,000 inv. K. är en
av Lettlands äldsta städer. Den gamla
Jesus-borgen (lett. Jézupils} uppfördes under 1240-talet
av de tyska ordensriddarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
