Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krupös - Krus, Jesper Mattson - Krusbräken - Krusbär - Krusbärsbuske - Krusbärsmjöldagg - Krusbärsmottet - Krusbärsmätaren - Krusbärsstekeln - Kruse, Ole - Kruse, Vibecke - Kruse, Wilhelm - Krusenberg - Krusenstjerna, von ätt - Krusenstjerna, 1. Edvard von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Krus—Krusenstjerna
908
s. k. krupösa membraner, t. ex. de vita
beläggningarna i halsen vid halsfluss.
Krus, Jesper Mattson, militär (d. 1622).
Han tillhörde ätten Cruus af Edeby,
deltog i Karl IX:s krig i Livland och uppges 1609
ha blivit riksråd. Vid utbrottet av danska kriget
1611 fick K. befälet på den v. krigsskådeplatsen
i Västergötland. I början av 1612 deltog han i
hertig Johans infall i Halland, varunder en dansk
trupp under Kristian IV :s eget befäl på
Köl-leryds hed tillfogades ett kännbart nederlag.
Därefter intog K. Nylödöse, brände Kungälv och
förödde landet upp till Uddevalla. Fältmarskalk
1612 och riksskattmästare 1615, anlitades K. i
olika uppdrag, blev 1621 guvernör i det nyss
intagna Riga men tog snart avsked.
Krusbräken
(Allosö-rus crispus el.
Crypto-grdmma crispa), en
högst ett par dm hög
ormbunke, vilken har
två slags blad, dels rent
vegetativa äggrunda,
fin-delade, dels
sporalst-rande, längre och
smal-flikigare, med
sporgöm-mesamlingar, som helt
täcka flikarnas
undersida. K. finnes i Sverige
blott i högfjällen men
går i Norge och på
Åland ända ned till havet.
Krusbär, se
Krusbärsbuske.
Krusbärsbuske, Ribes grossuläria, avviker
från sina samsläktingar genom taggbeväpnad
stam och ensamma el. parvis sittande, hängande
blommor. Foderflikarna äro tillbakaböj da,
röd-kantade och mycket större än de vitaktiga
kronbladen. Frukterna (krusbär el. s t i c k e
1-b ä r) variera: glandelhåriga (hos huvudformen)
el. glatta och då röda, gula el. gröna. De
stor-fruktiga kulturraserna kunna i allm. endast odlas
i s. och
mellersta delarna
av Sverige. I
Norrland
uthärda blott de
småfruktiga,
inhemska (ursprungliga) sorterna.
Krusbärs-mjöldagg, se
M j öldagg.
[-Krusbärs-mottet,-]
{+Krusbärs-
mottet,+} se
Mottf järilar.
[-Krusbärsmä-taren, Abra’x-as grossulariä-ta,-]
{+Krusbärsmä-
taren, Abra’x-
as grossulariä-
ta,+} ett till
mätarefjärilarna
hörande
skade-dj ur på krus-
Krusbräken.
Krusbär. Foto A. Fors.
Krusbärsmätaren.
bärs- och
vinbärsbuskar. Skadegörelsen orsakas av
de intill 4 cm
långa, gul- och
svartbrokiga
larverna, vilka kaläta
buskarna. De
gul-ringade bruna
pupporna anträffas
vanl. fastspunna
på buskarna. De
fullbildade
fjärilar
na, vilka mäta omkr. 4 cm mellan vingspetsarna,
äro vita med svarta och gula fläckar. K.
uppträder endast i s. Sverige och bekämpas lätt
genom arsenikbesprutning på sensommaren.
Krusbärsstekeln, Pteroni’dea ribésii, ett till
växtsteklarna hörande skadedjur på
krusbärsbuskar. De millimeterlånga äggen ligga i rader
på bladens undersida utefter huvudnerven.
Larverna leva av bladvävnaden och kunna på kort
tid kaläta buskarna. De fullbildade steklarna äro
gulaktiga med åtm. huvudet och framkroppens
översida mörkbruna. K. uppträder i två
generationer årl. och bekämpas genom insamling av
larver samt buskarnas besprutning med nikotin el.
blyarseniat.
Kruse, 01 e Waldemar Thisenius,
dansksvensk målare (1868—1948), från 1901 bosatt i
Göteborg. K. var en enastående företeelse inom
samtida svensk konst. Han gjorde poetiska,
romantiska och symboliska målningar, i känsla och
utförande påverkade av primitiva italienska
mästare, invecklade stora kompositioner och utförde
därjämte — mestadels i akvarell — poetiska
landskap och stiliserade porträtt. Hans ytterst
detaljerade målningar uppenbara blid känsla, ren
konstnärsvilja och aldrig tröttnande kärlek till arbetet.
Kruse, V i b e k e, Kristian IV :s älskarinna
(d. 1648). Hon var i Kirstine Munks tjänst, blev
konungens frilla och födde sonen Ulrik Christian
Gyldenlöve och en dotter. Efter Kristians död
1648 lät Corfitz Ulfeld bortjaga henne från
Rosenborg.
Kruse, Wilhelm, författare (1674—1739),
till yrket lantmätare, skrev en mängd didaktiska
dikter, ofta med nationalekonomiska ämnen, samt
visor.
Krusenberg, gods i Alsike sn, Stockholms län,
på en udde i Mälarfjärden Ekoln; 907 har,
tax.-värde 355,500 kr. Bildades och bebyggdes på
1640-talet av Johan Krus, Axel Oxenstiernas
måg. Nuv. ägare fru S. Melander.
Krusenstjerna, von, ätt, adlad 1649 med
diplomaten Philip Crusius (1597—1676). — Litt.:
[J. E. von Krusenstjerna,] ”Slägten von K.”
(1893)-
1) Julius Edvard von K., ämbetsman,
politiker (1841—1907). Han blev jur. kand, i
Uppsala 1864, tjänstgjorde i Svea hovrätt, blev 1879
revisionssekr. samt s. å. expeditionschef i Civildep.
K. blev okt. 1883 konsultativt statsråd och nov.
s. å. civilminister i Thyselius’ ministär, kvarstod
som civilminister i ministären Themptander och.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
