Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppstemperatur - Kroppsvisitation - Kroppsvärme - Krossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Kroppsvisitation—Krossning
898
derna ej binda svettavdunstningen. 3) Genom
kemisk reglering: ökning av ämnesomsättningen vid
avkylning. Detta torde huvudsaki. ske genom
mer el. mindre ofrivilligt muskelarbete,
köldskak-ningar. Samarbetet mellan dessa olika faktorer
dirigeras genom ”värmecentrum”, ett nervcentrum,
som är beläget i mellanhjärnan. Detta centrum
sättes i aktivitet genom varje förändring av det
genom detsamma strömmande blodets temp. Det
kan ävenledes retas genom operativt ingrepp,
”värmestick”, och genom kemiska medel.
Åtskilliga febermedel verka temp.-sänkande, delvis
genom den narkotiserande inverkan, de ha på
värmecentrum. Om värmecentrum blir skadat, t. ex.
vid våld mot huvudet, förhåller sig kroppen som
de växelvarma djurens; hos en hjärnskadad ute
på slagfältet sjunker k.; om en dylik patient får
för många filtar el varma krus i sängen, stiger
k. ofta till dödande nivå.
Kroppsvisitation, dets. som kroppsrannsakan
(se d. o.).
Kroppsvärme, se Kroppstemperatur.
Krossning avser sönderdelning el.
söndersplitt-ring av fasta kroppar genom slag. K. kan
även framkallas genom långsamt verkande tryck,
som dock kan betraktas som ett gränsfall av
k. genom slag, där anslagshastigheten är ytterst
ringa. Utom k. genom slag talas det i vissa fall
om k. genom nötning, varvid relativt små
kroppar under inverkan av nötande organ
jämsides med slagavgivande sådana sönderdelas i fina
korn. Denna procedur benämnes ofta målning.
— I samband med anrikning av råmalmer talas
ofta om renkrossning, varmed avses att
genom tillräckligt långt driven nedkrossning
frigöra malmkornen från bergartskornen.
K. i större skala utföres i allm. med tillhjälp
av krossmaskiner (krossar), som kunna
indelas i grov-, medium- och finkrossmaskiner.
Typiska grovkrossmaskiner äro
tugga-re el. käftkrossar samt spindelkrossar. Fig. 1
visar en längdsektion av en t u g g a r e, typ
Blake, där 1 är stativet, i vilket den fasta
käftplattan 5 är infästad; den rörliga käften 3 är
också försedd med en käftplatta 4. Med tillhjälp
av excentern 2, brytbrickorna 6 och spännfjädern
Fig. 1. Blakes tuggare i genomskärning.
NF XII — 29
Fig. 2. Spindelkross, typ Gate.
7 bibringas käften en hastigt pendlande rörelse.
De stycken, som skola krossas, matas in vid övre
änden av plattorna 4 och 5 och sträva på gr.
av tyngdkraften att vandra ned mellan dessa men
utsättas under vägen nedåt för slagen av den
rörliga käften och krossas allt finare, ju mera
de röra sig nedåt. Käftplattorna utföras av
ko-killhärdat gjutjärn el. manganstål för att väl
stå emot den starka nötningen. — Fig. 2 visar
en sektion av en spindelkross, typ Gate,
å vilken 1 är en konisk inmatningstratt,
uppbärande tre balkar 2, som i sin tur uppbära det
övre styr lagret för den vertikala axeln el.
spindeln 3. Inmatningstratten vilar på krosstratten
4, vilken är inklädd med utbytbara krossplattor
5. Spindeln är nedtill excentriskt lagrad och
drives av en konisk kuggväxel; på den övre
delen av spindeln är fästad krosskonan 6, vilken
svarar mot de fasta krossplattorna. Genom den
excentriska lagringen får spindeln en pendlande
rörelse så, att dess nederände beskriver en
cirkel, varigenom avståndet mellan krosskonan och
krossplattorna omväxlande ökas och minskas, så
att det gods, som successivt glider ned genom
krosskonan, stegvis krossas ned till avsedd
storlek.
Till mediumkrossmaskinerna höra
valskrossar och Symons konkross. V a 1 s k r
os-s a r n a utgöras av två mot varandra roterande
cylindriska valsar, lagrade mitt för och
parallellt med varandra på sådant sätt, att
mellanrummet mellan dem motsvarar den nedkrossning, som
önskas. Rågodset föres av mataranordningar ned
mellan valsarna, varvid det krossas genom de
slag, som uppstå mellan valsringarna och godset.
Vid krossning av stenkol o. a. lättkrossat
material äro valsarna ej sällan refflade el. försedda
med tänder el. utsprång. — Symons
konkross (fig. 3) har en vertikal, roterande axel
1, på vilken är anbragt en krosskona 2, som är
lagrad i en stor halvsfärisk skål 3, vilken upptar
hela krosstrycket. Runt omkring krosskonan sit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
