Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kropotkin (Krapotkin), Petr Aleksejevitj - Kropp (matematik, botanik) - Kropp (socken) - Kroppa - Kroppefjäll (Dalsland) - Kroppefjäll (Älvsborgs län) - Kroppefjälls sanatorium - Kroppkakor - Kroppshåla, celom, coelom - Kroppspulsådern, Stora - Kroppsrannsakan - Kroppsstraff - Kroppstemperatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895 Kropp—Kroppstemperatur 896
vidare ”Anarkism och modern vetenskap” (1914),
”Den anarkistiska verksamheten under
revolutionstider” (1920), ”Syndikalism och anarkism”
(1922) m. fl. och ”Franska revolutionen 1789
—93” (1925—26).
Kropp. 1) (Mat.) I allm. varje fullt
begränsad solid figur. En kropp har således tre
dimensioner: längd, höjd och bredd. — 2) (Bot.) Se
Duntravsläktet.
Kropp, sn i Malmöhus län, Luggude hd,
närmast ö. om Hälsingborg; 34,44 km2, 1,024 inv.
(1952). Kullig, bördig slättbygd. 2,649 har åker.
Kyrka av sandsten från omkr. 1200. Restaurerad
1932. Altaruppsats med tavla av P. Siegård.
Egendomar: Rosendal och Vasatorp. Ingår i K:s
och Mörarps pastorat, Lunds stift, Luggude n.
kontrakt; tillhör storkommunen Mörarp.
Kroppa, sn i Värmlands län, Färnebo hd, s. ö.
om Filipstad; 142,60 km2, 2,673 inv. (1951).
Sjörik bergslagsbygd. Vi 1950 utbröts Storfors i
s. v. till en särskild köpingskommun (74 km2,
3,890 inv., 1953), som dock ingår i K. förs. I K.
ligga brukssamhället Nykroppa (2,300 inv.)
och järnvägsknuten Herrhult vid Inlandsbanan
och linjen Göteborg—Falun. Större delen av
skogsarealen äges av Uddeholms ab. Vid
Gam-malkroppa kolar- och skogvaktarskola. Kyrkan
invigdes 1884. Pastorat i Karlstads stift, Nyeds
kontrakt; utgör kommunen Kr opp a; 142,60
km2; 2,657 inv. (1952); i östersysslets domsaga.
Kroppefjäll, bergssträckning, se Dalsland,
sp. 331.
Kroppefjäll, storkommun i Älvsborgs län,
omfattar socknarna ör, Gunnarsnäs och Dalskog;
tills. 259,28 km2, därav 231,57 land; 3,143 inv.
(1952); i Nordals, Sundals och Valbo domsaga.
Kroppefjälls sanatorium, lungsotssanatorium
med c:a 120 platser, tillhörande Älvsborgs läns
landsting och beläget på n. Kroppefjäll,
Gunnarsnäs sn, Dalsland, 2 km s. v. om Dals-Rostocks
j ärnvägsstation.
Kroppkakor, maträtt, bestående av platta
bullar, gjorda av potatismos och mjöl och med
inkråm av brynta fläsktärningar. K. kokas i
saltat vatten och serveras med skirat smör el.
med löksås. K. är en särsk. i Kalmar län högt
uppskattad vardagsrätt.
Kroppshåla, celom, coelom, den
sekundära hålighet, som hos Coelomata under
utvecklingen uppstår mellan tarmen och kroppsväggen
och som hos dessa i utvecklat tillstånd än är
mycket tydlig, än mer el. mindre reducerad. Urspr.
torde dessa väggar ha haft till uppgift att vara
säte för exkretion och bildning av könsprodukter.
Kroppspulsådem, Stora, se Aorta.
Kroppsrannsakan, jur., en som
straffprocessu-ellt tvångsmedel företagen undersökning av
någons kropp, kläder el. annat, som han bär på sig,
för att eftersöka föremål, som är underkastat
beslag el. annat, som kan bidraga till utredningen
ang. ett brott. Allmänna regler om k. givas i 28
kap. Rättegångsbalken. K. må ske å den, som
med skäl är misstänkt för brott, varå efter lag
kan följa straffarbete el. fängelse, på
föranstaltande av häktningsmyndighet, i vissa fall även av
polisman. Avvikande bestämmelser äro givna om
k. vid misstanke om olovlig varuinförsel (lag 8/e
1923, § 14). m. fl.’ särskilda brott. Om k. å
häktad person, med hänsyn till ordningen i
häktet el. under transport, stadgas i Strafflagens
promulgationsförordning 19 §, 21 mom.
Kroppsstraff, jur., bestraffning genom
omedelbar inverkan på förbrytarens kropp, i
synnerhet stympning och prygel (gatlopp, spöstraff,
hudstrykning). De förekomma antingen
självständigt el. som alternativ till el. skärpning av annat
straff, t. ex. stympning före avrättning, prygel
vid försändande till frihetsstraff. Syftet är främst
att avskräcka genom det av k? framkallade
lidandet (s. k. affliktiva straff); i vidsträckt
mening kunna till k. hänföras frihetsstraff med
hårt nattläger, i mörkt enrum el. med försämrad
kost (vatten och bröd). Stundom avses emellertid
även att förebygga upprepningar av visst brott,
t. ex. vid avhuggande av h. handen el. tungan,
kastrering, brännmärkning. K. ha i germansk rätt
inkommit från kanonisk rätt, som upptagit dem
från romersk och mosaisk rätt. De spelade en
stor roll under medeltiden och början av nyare
tiden. I Sverige avskaffades stympning med 1734
års lag, och mera utpräglade k. förekomma
numera över huvud icke hos oss.
Kroppstemperatur. Den energiomsättning,
som äger rum genom näringsämnenas
förbränning, är förknippad med värmeproduktion. På
gr. härav är organismernas temp. i allm. högre
än omgivningens. Bland ryggradsdjuren ha
däggdjur och fåglar en ganska konstant k.; alla andra
djurs k. är beroende av omgivningens. Man
skiljer därför mellan jämnvarma (egenvarma) el.
varmblodiga djur (h o m o i o t e r m a) och
växelvarma el. kallblodiga (poikiloterma).
Däggdjurens k. varierar normalt mellan 35°s och
40°5. Djur i vinteride ha dock en k., som föga
överstiger yttertemp., och förhålla sig som
poikiloterma djur. Fåglarnas k. är i allm. högre
än däggdjurens: 39°5—44°. Kallblodiga djur i
vila antaga i det närmaste omgivningens temp.
De avgiva värme till omgivningen.
Den vuxna människans normala k. växlar
mellan 36°5—37?s, mätt i ändtarmen. I
munhålan är den omkr. o°3 lägre och i axelhålan
omkr. o°5 lägre. Människans k. visar regelbundna
växlingar. Den är i allm. lägst kl. 3—7 och
högst kl. 18—19. Vid stark avkylning kan k.
sjunka betydligt. Man har iakttagit hos en man
23°, medvetslös, men sedermera tillfrisknad. I
allm. kan man säga, att vår kropp lättare
fördrager en sänkning av k. än en höjning av
densamma. K:s reglering sker på i huvudsak 3 olika
sätt: 1) Genom reglering av den blodmängd, som
genomströmmar huden: ökad blodtillförsel
(hud-rodnad) stegrar värmeutstrålningen från kroppen,
minskad genomströmning bevarar kroppsvärmen.
2) Genom svettavsöndring: vid svettens
avdunstning från huden bindes en stor värmemängd.
Härigenom är det möjligt för människan att
utan höjning av k. uppehålla, sig i en atmosfär,
vars temp. överskrider k. Förutsättningen härför
är, att luften ej är fuktighetsmättad och att
klä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
