Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronotorp - Kronouppbörd - Kronoutskylder (kronoskatter) - Kronovall - Kronoöverloppsmark - Kronprins - Kronprins Christians land - Kronprinsens husarregemente - Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn - Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda - Kronprinsessan Margaretas minnesfond - Kronprinsessan Victorias kustsanatorium - Kronprinsessan Märthas kyst - Kronprins Olavs kyst - Kronrand - Kronråd - Kronstadt (flottbas)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Kronouppbörd—Kronstadt
892
länen, varvid skillnad göres mellan upplåtelser
enl. 1929, resp. 1943 års bestämmelser. Enl. de
äldre bestämmelserna skulle lägenhetens
uppodling och bebyggande ombesörjas av innehavaren
själv, som i gengäld erhöll visst statsbidrag, fritt
byggnadsvirke ur Kronans skog samt frihet från
erläggande av arrende under vissa år. Sedan
odlings- och byggnadsskyldigheten fullgjorts,
kunde han medges att med äganderätt inlösa
torpet jämte erforderlig skogsmark.
Tidigare upplåtelseformer, likaså främst
avsedda att tillgodose behovet av skogsarbetare, äro
skogstorp (1891) samt
odlingslägen-heter (1904). En närbesläktad typ av
kronolägenheter utgöra kolonaten (1925), vilka
dock tillkommit av huvudsakligen andra skäl.
K./43, varmed förstås upplåtelse enl. de nya
bestämmelserna, skall genom Kronans försorg
förses med erforderliga byggnader, vilkas
framtida underhåll jämväl åvilar Kronan. I regel
skall Kronan till en del svara för jordens
uppodling. Vid upplåtelsen skall mellan
Domänstyrelsen och kronotorparen avtalas, i vad mån den
senare skall vara skyldig att åta sig arbete på
kronoskogarna. Sådant åtagande medför rätt att
under alla förhållanden erhålla arbete i
överenskommen omfattning. Under vissa förutsättningar
kan inlösen med äganderätt ske.
Kronouppbörd, se Uppbörd.
Kronoutskylder (kronoskatter) kallas
de skatter, som erläggas till staten, till skillnad
från kommunala o. a. skatter.
Kronovall, gods i Fågeltofta sn i s. ö. Skåne,
12 km n. ö. om Tomelilla, omfattar med
underlydande i Fågeltofta, Lövestads, S:t Olofs och
Eljaröds socknar 2,567 har; tax.-värde 1,199,100
kr. Blymalm med hög blyhalt (jämte något
silver) har upptäckts och inmutats på K:s ägor.
Slottet av sten i tre våningar med flyglar
härstammar från 1740 men ombyggdes 1893 efter
ritningar av G. Clason. Av svenska ägare märkas
medl. av ätterna Banér, v. Essen, Hamilton och
Sparre. Nu innehas K. av grevarna E. och A.
Sparre.
Kronoöverloppsmark, den mark, som vid
av-vittring bibehållits som kronans egendom och ej
disponeras för något särskilt ändamål.
Kronprins, i de skandinaviska länderna den
prins, som i rätt nedstigande led är den närmast
arvsberättigade till kronan. Enl. Norges
grundlag får dock titeln bäras endast av tronarvinge,
som är den regerande konungens son.
Kronprins Christians land, Grönlands
nordostligaste halvö.
Kronprinsens husarregemente, K 7, ledde sitt
ursprung från Putbus’ och von Plåtens 1757
uppsatta husarkår, 1758 omorganiserad till Kungl.
svenska h u s a r r e g., vilket uppsattes på
Rügen. Efter en tillfällig uppdelning
samman-slogs reg. åter 1766 under namn av Kungl.
husarreg. el. Mörnerska husarreg.
1772 överflyttades det till Sverige. 1816
kallades reg. Cederströmska husarreg. och
1822 K. Under Karl XV benämndes reg. efter
vartannat Konungens värvade
husar
reg. och Husarreg. Konung Karl
XV. 1882 erhölls på nytt namnet K., och i
samband härmed garnisonerades reg. i Hälsingborg.
Sedan en skvadron 1897 införlivats med
Livgardet till häst, förlädes K. s. å. till nybyggda
kaserner i Malmö. Utom utbildning i de olika
garnisonsorterna ägde gemensamma övningar med
reg. rum på Bonarps hed till 1913 och efter detta
år på Ljungbyhed. Genom 1925 års
försvarsord-ning indrogs K. från 1928. — Litt.: H.
Rosen-crantz, ”Minnesblad ur K:s historia” (1937).
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn, Polhemsgatan 30, Stockholm,
tillkom 1854 på grundval av bland huvudstadens
kvinnor insamlade medel och ställdes under
Sveriges dåv. kronprinsessas beskydd. Den nuv.
anstalten, uppförd 1899 °ch sorterande under
Kronprinsessan Lovisas förening för barnasj ukvård,
omfattar såväl medicinsk som kirurgisk avd. 1949
vårdades 4,563 barn. Vid vårdanstalten drives
även en omfattande såväl medicinsk som kirurgisk
poliklinisk verksamhet.
Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd
för de blinda, stiftad 1917 med säte i Stockholm,
söker främja och vidga området för de blindas
självverksamhet samt underlätta deras strävan
efter andlig och materiell förkovran.
Kronprinsessan Margaretas minnesfond, se
Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas
minnesfond.
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium,
Vejbystrand, specialsjukhus för ben-, led- och
körteltuberkulos, beläget i Barkåkra kommun vid
Skälderviken. Urspr. en sommarkoloni (från
1900), öppnades sjukhuset 1903 och har efter
hand utbyggts till sin nuv. storlek om 259
vårdplatser. Ägare är Föreningen Kronprinsessan
Victorias kustsanatorium.
Kronprinsessan Marthas kyst,
nordvästligaste delen av Drottning Mauds land i Antarktis.
Kronprins Olavs kyst, namn på östligaste
delen av Drottning Mauds land, i Äntarktis.
Kronrand, se Hov, sp. 502.
Kronråd kallas i vissa monarkiska stater
utomordentliga regeringskonseljer under
re-gentens eget presidium. Termen k. förekom bl. a.
i Preussen före revolutionen 1918.
Kronstadt [ry. utt. kran/ta’t], stad, fästning
och flottbas i Leningradområdet, Sovjetunionen,
på ö. delen av ön Kotlin i innersta delen av Finska
viken, utanför Nevas mynning, 25 km v. om
Leningrad. — K. anlades av Peter den store till
S:t Petersburgs skydd mot sjösidan samt till
krigshamn för ryska östersjöflottan. K:s
befästningar, som bestå av anläggningar på Kotlin samt
på fastlandet n. och s. därom, ha flera gånger
blivit moderniserade och utvidgade. Farleden n.
om ön spärras genom en 9 km lång, väl
försvarad sandförsänkning, som tillåter endast mindre
fartyg att passera. S. farleden är med undantag
av en 600 m bred ränna tätt intill Kotlin
likaledes spärrad genom en sandförsänkning. Denna
vattenväg för sjöfarten till Leningrad
försvaras genom befästningar i flera linjer, bestående
av fort och batterier dels i själva farleden, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
