Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologi - Kronolänsman el. länsman - Kronometer - Kronopark - Kronos - Kronoskatt - Kronoskatte - Kronoskjuts - Kronoskogar - Kronoskop - Kronotionde - Kronotorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronolänsman—Kronotorp
889
verkets på Södermalm Årsredogörelse 1908; A.
Lindhagen i Vet.-akad:s Arkiv för Matematik,
bd 4 (1908) och 5 (1909), samt i Hist. Tidskr.
1922.
Kronolänsman el. länsman. Länsmän
om-nämnes redan i landskapslagarna. De hade
vidsträcktare myndighet i Svealand än i Götaland.
På vissa orter kallades de soknare, h u s
a-bymän el. sysslomän. De hade till
uppgift bl. a. att förvalta kronogodsen, uppbära
skatter, åtala, häkta och verkställa straff samt
voro biträden till kronofogden. Enl. instr. 10
nov. 1855 hade de bl. a. uppsikt över allmän
ordning och säkerhet, verkställde häktning och
biträdde vid fångars forsling. Vid landsstatens
omorganisation 1918 ersattes de av
landsfiskaler.
Kronométer, se Ur.
Kronopark, skogsområde, som Staten äger och
direkt disponerar. De stå under Skogsstatens el.
Domänverkets omedelbara förvaltning och utgöra
huvudvärdet av domänfonden. K. omfattade vid
1949 års början en totalareal av 5,333,529 har,
varav inägor 49,872 har, produktiv skogsmark
3,740,519 har, impediment 1,321,158 har samt
221,979 har vatten. Till 88,6°/o äro k. belägna
inom Norrland och Dalarne. K. ha tillkommit på
olika sätt: 1) Av skogar, som av gammalt varit
i Kronans ägo. 2) Av vid avvittringen i
Norrland och Dalarne avsatta marker, varigenom
huvudmassan av de norrländska k. tillkommit. 3)
Genom överföring helt el. delvis av
jordbruks-domäner och indragna boställens skogar. 4)
Genom inköp av enskilda marker. Dessa markinköp
togo sin början 1864 och ha sedan stadigt
fortgått, särsk. sedan riksdagen 1875 beslöt att
medel, som inflöto för försålda jordbruksdomäner
m. fl. lägenheter skulle användas för inköp av
skogsmark. 1875—1948 ha därför inköpts inalles
624,081 har för 94,399,854 kr. Samtidigt har
även försäljning till egnahemslägenheter skett.
Kronos [krå’nås] (grek. Kro’nos), grek, myt.,
enl. Hesiodos son till Uranos (himlen) och Gaia
(jorden). Enl. sagan stympade K. sin fader,
Uranos, på Gaias anstiftan och bemäktigade sig
herraväldet över världen. Då han fruktade att själv
störtas, åt han upp de barn, som hans syster och
gemål Rhea födde honom. Vid Zeus’ födelse
räcktes honom dock i stället en i lindor invecklad sten,
och sedan Zeus vuxit upp i hemlighet,
övermannade han K. och tvang honom att giva ifrån sig hans
syskon. K. och hans bröder titanerna
inspärrades djupt under jorden i Tartaros. Åt K. firades
i Aten en fest under uppsluppenhet och
vällevnad, vid vilken slavarna jämställdes med de fria.
Därav uppstod sagan om den gyllene tidsåldern
under K:s regemente. Romarna likställde K.
med Saturnus, till vars ära festen saturnalier
firades. Dessutom jämfördes K. med den
feni-ciske gud (Moloch), åt vilken barn offrades. I
filosofiska myttolkningar likställdes K. på grund
av ordlikheten med chro’nos, tiden.
Kronoskatt, se Kronoutskylder.
Kronoskatte, dets. som skattejord;
sammansättningen med ”krono” är föranledd av
upp
890
fattningen, att all skattejord förvärvats från
kronan eller att kronan hade en överäganderätt till
skattejord.
Kronoskjuts, skyldighet att fortskaffa statens
ämbetsmän el. tillhörigheter. K. åvilade som ett
allmänt besvär jordbruksfastigheterna och var
tidtals ganska betungande, särsk. gällde detta den
s. k. kungsskjutsen: gratis fortskaffande
av konungen el. medl. av konungahuset på resa.
Kungsskjutsen är nu avskaffad. Den egentliga
k. har ersatts genom bestämmelse i lag 1938 om
rekvisition för krigsmaktens behov.
Kronoskogar i vidsträckt betydelse omfatta
ej blott till kronoparker och Kronans
jordbruksdomäner hörande skogar utan även
kronoöverlopps-marker, som 1949 utgjorde 460,299 har, oavmätta
kronomarker 90,280 har, kronoholmar och skär
2,568 har och civila boställsskogar 330 har. Hit
kunna också räknas renbetesfiällens skogar i
Jämtlands län 262,279 har, bergverksskogar 9,031
har samt Kronans allmänna inrättningars
hemman 17,662 har. Av de ovan uppräknade
kategorierna skogar stå Kronans inrättningars skogar
under Domänverkets kontroll, de övriga under
dess förvaltning, och inkomsterna från desamma
ingå till domänfonden med undantag av de från
renbetesfjällens skogar, som tillföras
renbetes-fonden.
Kronoskop [-ä’p], instrument för uppmätning
av tidsintervall, spec. korta sådana. Förses en
dylik apparat med registeranordning, kallas den
kronograf. Vid mindre anspråk på
noggrannhet användas s. k. stoppur, tersur, som
tillåta bestämningar av tidsintervall på Vs å V10
sek. när. Ett stoppur är utrustat dels med en
mindre minutvisare, dels med en större visare,
som på 1 min gör ett omlopp och som ryckvis
vrides framåt, vanl. var Vs sek. Genom att trycka
på en knapp sättes uret i gång; en andra
tryckning på samma knapp stannar uret, varvid man
direkt kan avläsa tidsintervallen mellan
tryckningarna. Tryckes ännu en gång, återföras
visarna till o-läget. Ännu fördelaktigare äro
stoppur med 2, oberoende av varandra löpande visare.
Vid större anspråk på noggrannhet måste k r
o-nog r af er användas, som i allm. äro försedda
med elektriska registreringsanordningar. Med
denna apparat kan lätt en noggrannhet av 0,001
sek. i tidsbestämningen erhållas. — Kronograferna
konstrueras olika alltefter deras spec. användning.
Sålunda brukas kronografer av skilda slag för
astronomiska och fysiologiska ändamål, inom
ballistiken för mätning av projektilers
utgångs-hastighet samt inom idrottsväsendet.
Kronotionde, den tionde, som i sammanhang
med reformationen indrogs till statsverket och
sedan ökades genom skattläggning av nya eller
ur ödesmål upptagna hemman. Denna nya
statsinkomst nyttjades till att ”nödtorfteligen” försörja
kyrkor, skolor och hospital, varefter med
återstoden ”rikets börda och last skulle understödjas”.
1885 sammanslogs k. med räntan till grundskatt.
Kronotorp, av Domänstyrelsen på speciella
arrendevillkor upplåten småbrukslägenhet å
Kronans mark inom något av de sex nordligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
