Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krokodildjur - Krokodiltårar - Krokodilväktare - Krokoit - Krokom - Krokslag - Krokslätt - Krokstad - Krokstrand - Krokström, Torsten - Krokströmmen - Krokus - Krokydolit - Królewska Huta - Kroll-lilja - Krolloper - Krollsplint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Krokodiltårar—K rollsplint
870
framtill och baktill. Bröst- och bukhåla äro skilda
av ett slags mellangärde. Hjärtat har två
kamrar, som dock stå i förbindelse genom en liten
öppning. K. äro utpräglade vattendjur; de simma
snabbt och skickligt. På land röra de sig ogärna.
K. lägga vita ägg med porslinsaktiga skal, vanl.
i en uppkrafsad grop i sanden. Alla leva av
rov och bli mycket gamla. Stora och rovgiriga,
äro de farliga även för större däggdjur och
människor. K. finnas i alla världsdelar utom
Europa. De omfatta tre grupper, varav två,
Pseudosuchia och Parasuchia, endast levde under
triasperioden. Den tredje gruppen, Eusuchia,
uppträdde i jura, och hit höra våra dagars k. —
Till krokodilsläktet, Crocodilus, som igenkännes
på att överkäken på vardera sidan har en
inskärning för den fjärde tanden i underkäken,
hör Nilkrokodilen, C. niloticus, som blir
6 m lång och som nu är nästan utrotad i
Egypten. I s. ö. Asien lever listkrokodilen,
C. porosus. Om alligatorsläktet se Alligator.
Ga-vialsläktet, Gavialis, med en enda art,
Ganges-g a v i a 1 e n, G. gangeticus, igenkännes på den
mycket långa, smala nosen. Den blir 5 m lång
och lever i de ostindiska floderna, mest av fisk.
I Syd- och Mellanamerika finnes kajmansläktet,
Caiman, med förbenat bukpansar. Den största
arten är morkajmanen, C. niger, från n.
Brasilien, med en storlek av intill 4 m.
Krokodiltårar, hycklad sorg, låtsat deltagande;
krokodilen troddes förr locka till sig människor
genom att härma barngråt.
Krokodilväktare, Pluviänus aegy’ptius, en till
de brockfågelartade fåglarna hörande liten
vadar-fågel, som är allmän i hela Nilområdet. Den
lever av insekter, maskar o. dyl. och är mest känd
för sin vana att plocka iglar o. a. parasiter på
krokodilerna.
Krokoit, miner., se Blymineral.
Krokom, industrisamhälle i Rödöns kommun
i Jämtland, vid Indalsälven och statsbanan Bräcke
Nilkrokodil (överst) och listkrokodil.
Krokodilväktare.
—Storlien, 18 km n. v. om Östersund; 1,432
inv. (1951), tills, m. Hissmofors.
Provinsialläkare. Ang. industrier se Hissmofors ab. och
Hissmofors kraftverk.
Krokslag, eng. hook, se Boxning, sp. 667.
Krokslätt, stadsdel i Göteborg.
Krokstad, sn i n. Bohuslän, Sörbygdens hd,
vid gränsen mot Dalsland; 150,43 km2, 1,523 inv.
(1952). Genomflytes av örekilsälven i en djup,
bebyggd dal, omgiven av delvis skogplanterade
berg och åsar, i v. Kynnefjäll. 2,270 har åker.
Kyrkan ombyggd 1863, restaur. 1930. Ingår i
K:s, Hede och Sanne pastorat i Göteborgs stift,
Vikornas s. kontr. Tillhör storkommunen
Sör-bygden.
Krokstrand, se Björneröd och Kroken.
Krokström, Torsten Hugo, geolog (1905—
50), doc. i mineralogi och petrografi i Uppsala
1936. K. kallades 1946 till förste innehavare av
en professur i geologi vid det nyinrättade univ.
i Alexandria. K. studerade bl. a. bergarternas
genetik och differentiation samt de jotniska
ba-salternas uppkomst. Hans viktigaste arbete ”The
Hällefors dolerite dike and some problems of
basaltic rocks” (1936) behandlar Sveriges största
diabasgång, Hälleforsgången i Sörmland.
Krokströmmen, fors och kraftverk i Ljusnan,
30 km nedom Sveg, i Ytterhogdals sn.
Kraftverket började byggas 1947 av Örebro
elektriska ab.
Krokus, bot., se Crocus.
Krokydolit (”blå Kapasbest”), ett asbestartat,
gråblått, järn- och natriumrikt, lerjordsfritt
am-fibolmineral. K., som är en av de viktigaste
formerna av s. k. amfibol- (el. hornblände-)
asbest, erhålles i stor mängd från Sydafrika. K.
har stor användning som isoleringsmaterial.
Krolewska Huta [krolä’ska ho’ta], se
Chor-zöw.
Kroll-lilja, bot., se Liljesläktet.
Krolloper [krå’lä’par], en vid Königsplatz i
Berlin belägen operabyggnad (uppförd 1895,
ombyggd 1923). Efter riksdagshusbranden 1933 var
K. sammanträdeslokal för tyska riksdagen. K.
förstördes vid ett flygbombanfall i febr. 1945.
Krollsplint, krulliga bladfibrer av
dvärgpalmen (Chamaerops humilis), torkas, packas i
balar och exporteras, särskilt från Algeriet.
Ersätter tagel i madrasser, möbler o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
