Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristiania stift - Kristianiasväng - Kristianopel - Kristians amt - Kristiansand, Kristiansand syd - Kristiansborg - Kristianshaab - Kristianshavn - Kristianstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Kristiania stift—Kristianstad
836
Kristiania stift, se Oslo bispedömme.
Kristianiasväng, se Skidlöpning.
Kristianöpel. i) Sn på Blekinge läns östkust,
östra hd; gräns mot Kalmar län är Brömsebäck;
91,75 km2, 2,406 inv. (1952). Jämn, bördig och
lövskogsrik jordbruksbygd; vid havet även
skog-planterade flygsandsfält. 2,818 har åker. Vid
stats-banelinjen Karlskrona—Kalmar tätorterna
Bröm-sebro och Fågelmara, det sistn. 346 inv.
(1951). Pastorat i Lunds stift, östra kontrakt;
tillhör storkommunen Jämjö. Jfr nedan. — 2)
Köping (upplöst Vi 1952) i K:s sn; 105 inv. (1951).
Rester finnas av den forna stadsmuren, uppförd
1603—06. K. började anläggas 1600 av Kristian
IV nära den forna staden Avaskär (se d. o.),
befästes starkt samt fick stadsprivilegier 1622 och
1648. Under Kalmarkriget överrumplade
svenske tronföljaren Gustav Adolf 25 juni 1611 K.
En dansk styrka besatte 25 sept. 1676 K. men
måste 22 febr. 1677 dagtinga. Därefter raserades
fästningsverken. Konserveringsarbeten på
fästningsverken igångsattes 1937. Kyrkan tillkom i
huvudsak 1618—24, är uppförd av gråsten och
tegel i korsform samt har både i byggnaden och
inredningen (altarverk, predikstol m. m.) prägeln
av nederländsk-baltisk renässans, ”Kristian IV :s
stil”. — Litt.: A. Hallenberg, ”K. såsom stad
under svenskt välde” (i ”Blekinge
hembygdsförbunds årsbok”, 1927); V. Lorenzen ”Christian
IV :s Byanlæg og andre bybygningsarbej der”
(1937); B. Bengtsson, ”K. som fästning” (i
”Ble-kingeboken”, 1938).
Kristians amt, se Opland fylke.
Kristiansand 1-sa’nl, ofta Kristiansand
syd (till skillnad från Kristiansund), stad i
Vest-Agder fylke, s. Norge, vid mynningen av Otra
(Torridalselva); c:a 25,000 inv. K. anlades 1641
av Kristian IV. K. har livlig ångbåtsförbindelse
med in- och utlandet; färjförbindelse med
Hirts-hals i Danmark. Exporthamn för
trävaruindustrien vid Otra; K. har nickelraffinerinsgverk,
tobaksfabrik m. m. och är en av de norska
städer, som under de senaste åren utvecklat sig
hastigast. I närheten av K. ligga flera större
företag (elektrokemisk industri, aluminium-,
textil- och träförädlingsindustrier). Flygstation:
Kje-vik. — K. hade redan under 1600- och 1700-tal en
befästningar å Flekkeröy och Odderöy s. om
staden. De omkr. 1900 anlagda befästningarna
lågo i materielreserv sedan 1928 men fingo
trots dålig beredskap utkämpa inledande strider
mot tyska flottenheter 9/4 1940, innan staden
intogs.
Kristiansborg [-bå’r], se Christiansborg.
Kristianshaab [-hå’b], se Christianshåb.
Kristianshavn [-haii’n], Christianshavn,
stadsdel i Köpenhamn.
Kristianstad, residens- och stapelstad i
Kristianstads län, vid Helgeå mellan de sumpiga och
fågelrika Araslövs- och Hammarsjöarna; 55,13
km2, 24,367 inv. (1953). Sedan staden Vä bränts
av svenskarna 1612, beslöt Kristian IV att på
den närbelägna Allö, K:s nuv. centrum, som
endast åt n. hade landförbindelse, bygga en ny stad
och gränsfästning mot Sverige. På Allö funnos
då blott några fiskarstugor. 22/s 1614 utfärdade
han från Hammars slott ö. om K.
”fundations-brevet” och fastställde 1615 stadens namn till K.
Konungens krönta namnchiffer utgör fortfarande
stadens vapen. 1618 voro befästningarna
nödtorftigt färdiga, upptagande en rektangel om 360 X
700 m. Vallarna voro utbyggda med bastioner
och utanverk; vallgravarna, ”kanalerna”, äro i
huvudsak kvar. K:s privilegier äro av 15/s 1622.
1710 höllo danskarna för sista gången K. besatt.
1711 kom Stanisiaw Leszczyhski hit med sitt
hov, som stannade i tre år. Försvarsverken sattes
åter i stånd, och staden räknades som fästning
till 1847. Residensstad blev den 1719. Vid 1772
års statsvälvning spelade K. under J. C. Tolls
ledning en uppmärksammad roll. 5/e 1847
härjades K. av en svår eldsvåda, som ödeläde området
s. och v. om Lilla torg med dess karakteristiska
korsvirkesbebyggelse (i allt 36 gårdar). Efter
järnvägarnas tillkomst har K. blivit ett viktigt
trafikcentrum och är nu den givna medelpunkten
för Kristianstadsslätten. Följ. 7 järnvägar utgå
härifrån: till Eslöv (öppnad 1881), Hässleholm
(1865), Hästveda (1880), Älmhult (öppnad till
Glimåkra 1886, till Älmhult 1909; dessa fyra
äro ändstationer på S. stambanan), Karlskrona
(1889, färdig till Sölvesborg 1874), Åhus (1886)
och Brösarp (1901). 1944 övertogos samtliga
linjer av staten (Karlskronalinjen redan 1942). 1941
inkorporerades Norra Åsums sn (37,85 km2
med 4,892 inv.), belägen närmast s. och v. om
själva staden. Det 1887 upprättade
municipalsam-hället Vilan vid stadens s. v. infart hade vid
upphörandet 1941 1,772 inv. inom en landareal
av 0,54 km2. 1942 reglerades Helgeå, varigenom
man torde undgå de förut ofta besvärande
översvämningarna.
Det ursprungliga K. har kvar sin regelbundna
plan. Gamla staden innanför boulevarderna, som
äro utlagda på de forna vallarna, motsvarar
fäst-ningsområdet. ö. och V. Storgatan äro de
längs-gående huvudgatorna. Affärskvarter med två
och trevåningshus äro här övervägande; vid de
båda Smalgatorna (nu kallade V. och ö.
Vallgatan) dominera tvåvåningshus av delvis
ålderdomlig typ. Den nya, snabbt tillväxande
stadsdelen Östermalm består huvudsaki. av
bostadskvarter med fyravåningshus. ”Egnahem” n. ö.
därom är ett villaområde med c:a 250 villor.
Utanverken närmast n. om gamla staden är
likaledes villaområde. Ett problem ur
stadsplanesynpunkt är det industripräglade Vilan utanför
Långebro med ganska kaotisk bebyggelse. F. ö.
expanderar stadsbygden dels åt n. över Näsby
och dels åt s. över villaområdet Hedentorp.
Vid Stora torg ligger det av Vendes art-reg.
och 1 :a militärbefälsstaben disponerade
Krono-huset (”Högvakten”), i sin nuv. gestalt från
1841 i Karl-Johansstil; 1821—1917 inrymdes här
Hovrätten över Skåne och Blekinge. Mitt emot
ligger Frimurarhotellet (1884), på torgets v. sida
rådhuset (1891) i imiterad Kristian IV-stil
(tillbyggt 1939) och på den ö. postkontoret och
Riksbankens avd.-kontor (efter ritningar av E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
