Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristian X (konung i Danmark) - Kristian Albrekt (hertig av Holstein-Gottorp) - Kristian August (prins av Holstein-Gottorp) - Kristian August (hertig av Augustenborg) - Kristian II:s arkiv - Kristian den fjärdes stil - Kristian X:s land - Kristiania
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Kristian August—Kristiania
834
son till K. IX. Han blev student 1889,
utbildades till officer och blev 1908 generalmajor.
K. blev kronprins 1906 och besteg vid faderns
död tronen i maj 1912. Han ställdes snart på
hårda prov vid i:a världskrigets utbrott, då hans
hållning i aug. 1914 fick avgörande betydelse
för Danmarks ställning till de tyska kraven på
minering av Bälten. I juni 1915 undertecknade
K. den nya grundlag, som gav landet allmän
rösträtt och reformerade Landstinget, och efter
förbundslagens genomförande blev han Islands
konung 1918. Vid i:a världskrigets slut fick det
sönderjydska problemet full aktualitet, och K:s
starka sympatier för Sönderj ylland ställde honom
i vissa frågor i opposition mot den radikala
ministären Zahle. Han avskedade på eget bevåg
ministären. Denna handling var nära att
åstadkomma generalstrejk, men en snabb lösning av
krisen återställde lagliga och lugna förhållanden
i landet. Sedan dess gjorde sig K. känd för sin
stora förmåga att harmoniskt samarbeta med
landets olika, på varandra följande regeringar.
Under detta krisens år upplevde K. även glädjen
att få verkställa Nordslesvigs återförening med
Danmark. Med övriga nordiska regenter
upprätthöll han nära och hjärtliga förbindelser, vilka
knötos fastare genom täta besök i
grannländerna, och han deltog i mötena mellan de nordiska
statsöverhuvudena
under såväl 1 :a som 2:a
världskriget. Under
det senare kriget
sattes K. på ännu
hårdare prov än under
1 :a världskriget.
Danmarks ockupation blev
ett svårt slag för K.,
som hade önskat
fortsatt kamp % 1940;
men från början
följde han under de
svåra förhållandena
pliktens bud. I nära
samband med rege-
ring och riksdag gick han i bräschen för
nationell sammanhållning och vann genom sitt fasta
och manliga uppträdande folkets kärlek och
beundran. Själv drabbades K. av olyckor och
sjukdom. Under den s. k. telegramkrisen i sept. 1942
kastades K. av hästen på sin vanliga ridtur
genom Köpenhamn och svävade länge mellan liv och
död. Han tillfrisknade, men sin forna rörlighet
återfick han ej. Vid den verkliga brytningen
mellan Danmark och ockupationsmakten utsattes K:s
sommarresidens för angrepp, och skott trängde
in i hans arbetsrum; även i denna situation
intog han en fast hållning. Sedan flyttade
kungafamiljen till slottet Amalienborg i Köpenhamn
för att under den svåra tiden vara hos
huvudstadens befolkning, och här upplevde K.,
beskyddad av en dansk poliskår av gamla livgardister,
den regeringslösa tidens terror. Hoppet om
befrielse höll honom uppe, och gripande blev
mötet mellan konung och folk 5/s 1945 och mötet
mellan konung och riksdag. Ännu i två år
seg-NF XII — 27
rade hans livsvilja, tills i april 1947 en ny
sjukdom ledde till döden. Han hade då blivit
symbolen för det moderna demokratiska
kungadömet, själv enkel och rättfram men ändå
kunglig i sitt uppträdande. Vid K:s sida stod,
alltsedan bröllopet 1898, hans gemål, Alexandrine
av Mecklenburg- Schwerin (d. 1952), som var
honom till ovärderligt stöd i såväl ljusa som mörka
tider.
Holstein-Gotlorp. 1) Kristian Albrekt,
hertig (1641—94), son till hertig Fredrik III,
som han 1659 efterträdde. Han fortsatte faderns
politik: frigörelse från beroendet av Danmark
med stöd av Sverige. K:s giftermål med konung
Fredrik IH:s dotter Fredrika Amalia 1667
tycktes visserligen skola medföra en försoning, men
Danmarks förvärvande av Oldenburg 1670
avlägsnade på nytt K. från kungariket. Då
Kristian V 1675 började krig med Sverige, lät han
därför fängsla K. och tvang denne att avsäga
sig suveräniteten. Genom freden i Lund 1679
fick han sina rättigheter tillbaka, och då danska
trupper 1684 besatte hans slesvigska landsdel,
sökte han stöd hos Sverige och kom 1689 åter
i besittning av hela sitt område. K. upprättade
1665 Kiels univ.
2) Kristian August, den föreg:s yngre
son, prins (1673—1726). Han blev 1705
furstbiskop av Lybeck och styrde 1702—16 i sin
omyndige brorson Karl Fredriks namn de
gott-torpska länderna. Under det stora nordiska
kriget lät K. leda sig av Görtz, lovade Danmark
neutralitet men förde samtidigt förhandlingar
med Sverige och öppnade 1713 fästningen
Tön-ningen för Stenbock, varefter Danmark indrog
den gottorpska delen av Slesvig. K. var fader
till konung Adolf Fredrik av Sverige.
Zweibrücken. Kristian, hertig (1722—75),
tillhörde den pfalziska linjen
Birkenfeld-Bisch-weiler, som efter svensk-pfalziska linjens
utslocknande, 1731, kom i besittning av hertigdömet
Zweibrücken. Han tillträdde regeringen 1740 och
förde en utmärkt styrelse. På franskt initiativ
uppställdes K. som kandidat vid tronfölj arvalet
i Sverige 1742—43. En mängd hattar
förklarade sig för honom, men ryska kejsarinnans
önskan medförde furstbiskop Adolf Fredriks val.
Kristian August, hertig av Augustenborg,
som svensk kronprins Karl A u g u s t, se Karl,
sp. 24.
Kristian II :s arkiv, den i Kristian II :s kansli
bildade samling av arkivalier, som vid hans flykt
från Danmark 1523 fördes till Nederländerna
och senare där utökades. Dessa arkivalier
hamnade omsider i provinsarkivet i Amberg, där de
först 1825 återupptäcktes och varifrån de några
år senare återbördades, varvid huvudparten
hamnade i Norge. Större delen är utg. av N. J.
Ekdahl (1835—1842) samt av C. F. Allen i ”Breve
og aktstykker til oplysning af Christiern den
andens og Frederik den förstes historie” (1854).
Kristian den fjärdes stil, se Dansk konst,
sp. 430..
Kristian X:s land, del av ö. Grönland.
Kristiänia, se Oslo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
