Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsarkivet - Krigsartiklar - Krigsavlöning - Krigsbarn - Krigsbefälet - Krigsberedskap - Krigsbesättning - Krigsbro - Krigsbrokolonn - Krigsbyggnadskonst - Krigsdans - Krigsdekorationer - Krigsdomare - Krigsdomstol - Krigsfartyg, örlogsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Krigsartiklar—Krigsfartyg
800
1947. När ett arkivtorn om 14 våningar, som
skall omfatta huvuddelen av magasinslokalerna,
blir färdigt, torde K:s bestånd komma att uppgå
till omkr. 22,000 hyllmeter handskrifter och
150,000 kartor m. m.
Krigsartiklar, se Krigslagar.
Krigsavlöning utgår under krigstjänstgöring
till all personal, som tillhör mobiliserad del av
försvarsväsendet. Envar hänföres därvid till en
mot hans tjänsteställning svarande
krigslöne-klass. Krigslön utgår i form av månadslön
och terminslön; värnpliktiga i de lägsta
krigs-löneklasserna erhålla dock endast terminslön. Till
familjeförsörjare utgår därjämte i vissa fall
familjebidrag. Terminslön utgår efter högre el.
lägre tariff. Den högre tariffen tillämpas som
regel endast för personal, som befinner sig inom
krigsskådeplats. Uppgift om erhållen terminslön
införes i terminslönebok.
Krigsbarn, benämning på de tyska och
österrikiska barn, som efter 1 :a världskriget mottogos
i enskilda hem i de under kriget neutrala
länderna. Verksamheten, som främst bedrevs under
somrarna 1919—22, hade ganska stor omfattning
(i Sverige 26,000 bam).
Krigsbefälet, urspr. representanter från
lands-regementena, vilka från senare delen av
1500-talet kallades till riksdagarna. Närmare regler
för denna representation fastställdes i 1634 års
RF, enl. vilken varje reg. skulle företrädas av
reg.-officerarna och en kapten (ryttmästare), från
1680 minskat till 2 officerare. K. var icke något
eget stånd, men dess mening inhämtades, särsk.
i militära frågor, innan adeln fattade beslut.
Fr. o. m. 1786 upphörde K:s kallande till
riksdagarna. — 1756 ställdes den nyinrättade Arméns
pensionskassa under K. Institutionen upphörde
1935, då Arméns pensionskassa övertogs av
Staten.
Krigsberedskap innebär förefintlighet och
funktionsduglighet av alla de organisationer och
anstalter, som äro erforderliga i händelse av
krig. Se Försvarsberedskap.
Krigsbesättning, till fästnings försvar under
krig avdelade styrkor.
Krigsbro, militär bro, byggd av särskild, redan
i fred färdig bromaterial. Stöden i en k. äro —
där sådana erfordras— i regel flytande pontoner.
Bärverket utgöres antingen av enkla trä- el.
järn-underslag el. fackverk av järn. Den svenska
ma-terielen utgöres av 3 tons, 7 tons, 15 tons och
25 tons krigsbromateriel, varmed byggas broar,
som tillåta överförandet av fordon med ovan
angivna högsta total vikt, samt av j
ärnvägskrigs-bromateriel, lämpad för trafik med Statens
järnvägars rullande materiel. Den sistn. materielen
jämte 25 tons utgöres av fackverk, som tillåta
fria spännvidder upp till 96, resp. 36 m.
Krigsbrokolonn, se Bromaterielförband.
Krigsbyggnadskonst, krigsv., läran om de
tekniska arbeten, som utföras för att främja egen
och försvåra en fientlig krigsmakts operationer.
Till k. hänföras dels läran om fältarbeten, dels
även den del av befästningskonsten, som berör
permanenta befästningar och civilförsvar.
Krigsdans. Danser i samband med
krigsföretag äro synnerligen vanliga hos naturfolken.
Vapendanser förekomma också hos högre stående
folk, även i Europa. Dessa danser ha säkerligen
magisk betydelse.
Krigsdekorationer, se Orden.
Krigsdomare, ordf, i krigsrätt, förordnas
(liksom vice k.) av K. m:t för viss tid.
Krigsdomstol, förr specialdomstol för
handläggning i vissa fall av åtal mot dem, som lyda
under strafflagen för krigsmakten. Underdomstol
var krigsrätt, krigsöverdomstol krigshovrätten,
i vissa fall särskild överkrigsrätt. Från 1949 är
allmän underrätt, där avd. av krigsmakten är
förlagd, domstol även för militära mål (enl. Militär
rättegångslag 1948), men vid krig el.
beredskaps-tillstånd kan K. m:t förordna särskilda
krigsrätter att överta handläggningen av militära mål.
Krigsfartyg, örlogsfartyg. De k., som
brukades före 1850, visa nära släktskap med
samtida handelsfartygstyper (se Fartyg). På gr. av
teknikens utveckling ha k. under 1800-talets
senare hälft utvecklat sig till fartygstyper, helt
avvikande från tidigare. Sålunda påbörjades i
Frankrike och England 1859 byggandet av
sjögående pansarfregatter. Först genom
striden 8/s 1862 på Hampton Roads mellan de
amerikanska sydstaternas pansarbatteri
”Merri-mac” och nordstaternas träfregatter blev
emellertid träfartygets värnlöshet klart ådagalagd. Följ,
dag besegrades dock ”Merrimac” av John
Ericssons ”Monitor”, det första fartyg, som byggdes
med ett fåtal kanoner, uppställda i ett pansrat,
vridbart torn. Monitor blev benämningen på
en ny fartygstyp, som byggdes i de flesta länder
intill mitten av 1870-talet. Efter en
övergångsform, tornfregatterna på c:a 9,000 ton,
under tiden 1868—75 uppstod under i88ö-talet en
mera sjögående pansarskeppstyp utan segelrigg
och med det grova art. i torn. Parallellt med
övergången från monitortyp till
tornpansarskepp fortgick från pansarfregattypen en
utveckling, som bestod i en koncentrering av art.
till fartygets midskeppsdel och en ökning av
kanonkaliber och pansarskydd. Denna typ kallades
kasemattfartyg och upphörde att byggas
vid mitten av 1880-talet. Utseendet av den under
1890-talet till början av 1900-talet traditionella
slagskeppstypen framgår av fig. på sp. 801. Ett
stort steg framåt utgjorde byggandet av det
engelska slagskeppet ”Dreadnought” (1906) på c:a
22,500 ton och bestyckat med 12 st. 30,5 cm
kanoner i torn. Senare slagskepp konstruerades
efter samma huvudprinciper som det sistn. De
mindre marinerna byggde i st. f. slagskepp av
ekonomiska skäl och för användning i närheten
av egna kuster kustpansarskepp, vilkas
förnämligaste representant utgjordes av svenska
pansarskeppet ”Gustav V” på 8,000 ton, 4 st. 28
cm kanoner och 23 knop.
Kryssartyperna utvecklade sig småningom från
1860- och 70-talens snabba (15—17 knop),
opansrade ångkorvetter och ångfregatter. Pansar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
