Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreugerkoncernen - Kreugerkraschen - Kreusa - Kreutzberg, Harald - Kreutzer, Konradin - Kreutzer, Rodolphe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Kreusa—Kreutzer
792‘
komma om återbetalning i förtid av 75 mill.
lånet, gav honom vissa ökade möjligheter till
stödköp av koncernaktier men räckte ej till för
att förhindra en katastrof. Från hösten 1931
vistades Kreuger i New York för underhandlingar
om nya krediter. Underhandlingarna
misslyckades i stort sett, varför Kreuger i stället vände
sig till svenska och engelska banker för att
erhålla hjälp. Av Riksbanken lånade han 1931—32
153 mkr. Ett möte med representanter för det
engelska konsortiet Lee, Higginson & Co. samt
för Riksbanken jämte Skandinaviska kredit-ab.
utsattes till Paris i början av mars 1932, varvid
begärdes, att Kreuger skulle redovisa sin
koncerns ställning. Någon dylik redovisning kom
dock ej till stånd, enär Kreuger valde att beröva
sig livet (12/3 1932). Omständigheterna kring
dödsfallet voro dock så säregna och utredningen
härom så bristfällig, att man likaväl kan
godtaga hypotesen om mord. Mordet skulle ha
varit ett led i en stor, på kort sikt upplagd
baissespekulation, vilken skulle ha misslyckats, om de
ekonomiska underhandlingarna hade lett till
positivt resultat. Det är även anmärkningsvärt, att
nyheten om dödsfallet hölls tillbaka åtskilliga
timmar, under vilken tid enorma poster
koncernpapper bytte ägare världen över. — För
undvikande av panik stängdes Stockholms-börsen för
en vecka, varjämte 14/s en k. f. om
specialmora-torium för koncernen och vissa av dess
intressenter utfärdades. Tillsyningsmän för K.
tillsattes, och proposition om finansiellt stöd åt
Skandinaviska kredit-ab. framlades; härjämte ställdes
ett ytterligare stödbelopp av 30 mkr till
regeringens förfogande. Styrelsen för K & T lät
omedelbart tillkalla utomstående sakkunniga för
att bistå vid utredningen om företagets ställning;
räkenskaperna reviderades av en internationell
revisionsfirma. I början av april utgavs en
kommuniké, i vilken förklarades, att företagets
kapital och fonder ej skulle förslå att täcka
skulderna och att bokslutet per 31/i2 1931 var i hög
grad förvanskat. Den kanske mest graverande
upptäckten rörande K. offentliggjordes 17/4, då
det tillkännagavs, att vissa K. tillhöriga italienska
skattkammarväxlar till ett belopp av 21 mill. £
befunnits vara förfalskade och att expertis visat,
att förfalskningen utförts av Kreuger personligen.
Senare upptäcktes, att bedräglig bokföring
till-lämpats redan fr. o. m. 1923. Styrelsen för
K & T föreslog, i anseende till den undergrävda
ställningen, att bolaget skulle försättas i konkurs,
vilket skedde 24/ö 1932, sedan riksdagen godkänt
en särskild konkurslag (”lex Kreuger”), avsedd
att förhindra värdeminskningar genom alltför
snabb avveckling. I konkursstaten upptogos
tillgångar på 508 mkr och skulder (utöver egna
fonder) på 780 mkr. Staten i urarvakonkursen
efter L Kreuger upptog som tillgångar 98 mkr
och som skulder 1,170 mkr. De bevakade
beloppen blevo vida högre, sammanlagt c:a 3,7
milliarder kr. Avvecklingen vållade stora
svårigheter. Innehavare av Kreuger-papper i olika
länder bildade ”skyddskommittéer” till bevakning
av sina intressen. En av förvaltarnas viktigaste
uppgifter vid dessa transaktioner var att skydda
de koncernen tillhöriga produktionsföretagen,
främst STAB och L. M. Ericsson, för att
möjliggöra deras fortbestånd. STAB sanerades
genom att aktiekapitalet nedskrevs från 270 till
90 mkr, varjämte även fonderna togos i anspråk;
härutöver gjordes en nyemission på nominellt
27,5 mkr, varigenom aktiekapitalet höjdes till
117,5 mkr. Mot en likvid av 900,000 B-aktier
jämte ett kontantbelopp av 8,5 mkr
förvärvade STAB huvuddelen av International Match
Corp:s europeiska tillgångar från IMCO:s
konkursbo. Med det amerikanska bolaget
International Telegraph & Telephone Corp. (ITT), hos
vilket K. pantförskrivit sina aktier i Telefon-ab.
L. M. Ericsson, träffades en uppgörelse, enl.
vilken ITT blev ägare till L. M. Ericsson-aktier,
motsv. c:a 34% av totala rösträtten, samtidigt
som det svenska bolaget tillförsäkrades en
oberoende ställning. Skandinaviska kredit-ab. erhöll
en tillfällig statskredit på 215 mkr, som, tills,
m. stödkrediter från andra banker, slutbetalats
redan 1937. Svenska cellulosa-ab. sanerades 1933
genom nedskrivning av aktiekapitalet från 100
till 30 mkr; bolaget inköptes 1934 på offentlig
auktion av sin förlagsgivare, Svenska
handelsbanken, för 3 mkr. Betr. Boliden-företaget ansågs
risk föreligga, att det skulle övergå på utländska
händer vid konkursaktionen och att fara härvid
fanns för rovdrift. Denna eventualitet
förebyggdes genom en 1934 antagen lag (”lex Boliden”)
om inskränkning av utlännings rätt att i Sverige
förvärva fast egendom el. gruva. -— De båda
konkurserna avslutades först 1941. Dessförinnan
hade styrelsemedlemmarna i K & T ådömts
skadestånd till ett sammanlagt belopp av c:a 250
mkr, flera av dem dessutom till frihetsstraff.
De oprioriterade fordringsägarna i K & T:s
konkurs erhöllo 42,8% utdelning; ägare till
aktier och debentures i K & T erhöllo på dessa
papper ingen utdelning alls. — Litt.: G.
Schwar-zenberger, ”Die Kreuger-Anleihen” (1931); A.
Marcus och P. Grassmann, ”Kreuger & Toll”
(1932).
Kreüsa (grek. Kre’usa, lat. Creüsa), dotter till
konung Priamos i Troja, förmäld med Aeneas.
K. omkom vid Tröjas fall.
Kreutzberg [kråi’tsbärk], Harald,
österrikisk danskonstnär (f. 1902), studerade dans för
Mary Wigman i Dresden. K. anses vara en av
de främsta företrädarna för den fria dansen,
särsk. erkänd för sina expressiva, pantomimiska
framställningar.
Kreutzer [kräi’tsor], Kon r adin, tysk
tonsättare (1780—1849), teaterkapellmästare i Wien
och Köln. Han skrev flera operor; mest berömd
blev ”Das Nachtlager in Granada” (1834). Hans
manskvartetter, de flesta från 1820-talet, blevo
mycket omtyckta.
Kreutzer [krötsä’r], R o d o 1 p h e, fransk
tonsättare och violinist av tysk släkt (1766—
1831), violinprofessor vid konservatoriet i Paris
1795, kapellmästare vid Stora operan 1817;
hyllades som samtidens främste på sitt instrument.
K. utgav en mycket berömd violinskola, c:a 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
