Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreditocker - Kreditor - Kreditpapper - Kreera - Krefeld - Kreisler, Fritz - Kremation - Krematorium - Kremberg, Jakob - Krementjug - Kreml - Kremlor - Kremnica - Kremnitz - Krems - Kremservitt, blyvitt - Křenek, Ernst - Krenelerad - Kreoler - Kreolin - Kreon - Kreosol - Kreosot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Kreditocker—Kreosot
780
Kreditocker, se Ocker.
Kréditor, den, som har att fordra.
Kreditpapper, varje skriftlig urkund ang. ett
skuldförhållande, särskilt sådana, som i
allmänna rörelsen gå ur hand i hand antingen efter
endossering, ss. växlar, el. blott genom enkelt
överlämnande, ss. banksedlar.
Kreera, välja, utnämna (t. ex. till
hedersdoktor); först utföra (en roll).
Krèfeld [-fält], stad i Rhenlandet, 15 km
n. v. om Düsseldorf, invid Rhen; 170,482 inv.
(J95o). Krefeld nämnes 1166 och blev stad 1373.
Reformerta och mennoniter, fördrivna från
Jü-lich och Berg, grundade under 1600- och
17ootalen stadens berömda sammets- och sidenindustri.
Här finnas vidare bomulls-, maskin-, stål-,
livsmedels- och kemisk industri, textilforskningsinst.
■och högre textilfackskola. K. har hamn vid Rhen
och är en viktig järnvägsknut (för bl. a.
linjerna Köln—Kleve—Nijmegen samt Duisburg—
München-Gladbach). Kaiser-Wilhelmsmuseet har
rika konstsaml., särsk. italiensk renässans, ö.
om det egentliga Krefeld ligger den kurkölniska
medeltidsborgen Linn, huvudsaki. från 1300-talet.
Kreisler [kräTslar], Fritz, österrikisk
violinist (f. 1875), elev av Hellmesberger, Delibes
och Massart. K. har berest Europa och
Nordamerika och förvärvat anseende som en av
samtidens yppersta violinister. Han har komponerat
talrika populära stycken för violin, 2 operetter
och 1 stråkkvartett.
Krematiön (lat. cremätio, förbränning), se
Eldbegängelse.
Krematörium, den särskilt inrättade byggnad,
i vilken vår tids eldbegängelser försiggå. Det
består, utom av brännugnsavd., vanl. även av ett
jordfästningskapell. Se vidare Eldbegängelse.
Kremberg, Jakob, träsnidare i Lund (d.
trol. 1641). Han medverkade vid utförandet av
den 1611 fullbordade kolossala altaruppsatsen i
Petrikyrkan i Malmö; bland hans övriga arbeten
märkes den praktfulla inredningen (altaruppsats,
predikstol, dopfunt, läktare, skrank m. m.) i
Gårdstånga kyrka, uppförd 1609—28. — Litt.:
Monica Rydbeck, ”Renässansskulptur i Skåne”
(i95o).
Krementjug [kriment/o’k], industristad och
handelscentrum i Poltava-området, Ukraina, vid
Dnjepr, 260 km s. ö. om Kiev; 90,000 inv.
Sågverk och betydande virkeshandel. Järnvägsknut
och ångbåtsstation.
Kreml [krjemlj], ry., borg; stadsdel, omgiven
av murar och gravar. Ryktbarast är k. i Moskva.
Kremlor, bot., se Krämlor.
Kre’mnica [-tsa], ung. Körmöcbänya, ty.
Kremnitz, stad i v. Slovakien, vid en biflod till
Hron; c:a 5,000 inv. K. var fordom huvudort
för Ungerns guld- och silverproduktion.
Kremnitz, stad i Slovakien, se Kremnica.
Krems, stad i Nedre Österrike, på Donaus n.
sida 60 km v. om Wiens centrum; 28,500 inv. K.,
nämnt redan 995, är en av Österrikes äldsta
städer. Den har många vackra äldre byggnader,
lärarseminarier samt museum i ett förutv.
domi-nikankloster.
Jakob Kremberg: Altarverk, predikstol (t. h.) och
dopfunt med baldakin (t. v.) i Gårdstånga kyrka, Skåne.
1609—28.
Kre’mservitt, b 1 y v i 11, kem., se Blyfärger.
Kfenek [k/e’-], Ernst,
österrikisk-amerikansk tonsättare (f. 1900). Han studerade hos
F. Schreker i sin födelsestad, Wien, därefter i
Berlin och har bl. a. varit musikalisk rådgivare
vid teatern i Kassel. 1938 överflyttade han till
U.S.A. K. har komponerat symfonier och mindre,
symfoniska verk, stråkkvartetter, operor m. m.
Mest känd har han blivit genom film- och
jazzoperan ”Jonny spielt auf” (1927). Senare
kompositioner äro ofta hållna i atonal stil.
Krenelérad kallas en mur, som upptill har
en rad ung. kubformiga påbyggnader, tinnar
(se bild vid Akademiska föreningen),
öppningarna mellan dessa brukades urspr. som skottgluggar
och tinnarna som skottskydd el. bröstvärn.
Kreoler [-å’lar] (av sp. criollos), i kolonierna
födda avkomlingar av spansk, portugisisk och
fransk härkomst, företrädesvis de, som äro
oblandat vita. Beteckningen nyttjas mest i
latinska Amerika och franska kolonier där. Som
kreolska negrer betecknas sådana svarta, som
äro födda i tropiska Amerika och ej dit
invandrade el. införda.
Kreolin, se Kresol.
Kre’on, grek, myt., son till Menoikeus,
morbror och svåger till Oidipus, vilken han
efterträdde i styrelsen över Tebe.
Kreosol [-så’l], CH3OC6H3(CHs)OH,
huvudbeståndsdelen av trätjärans fenoler, finnes
rikligt i boktjära och är en gulaktig,
tjockflytande vätska med kpt 2220.
Kreosot [-åså’t], sammanfattande benämning
på de i trätjära och särskilt boktjära befintliga,
mellan 205° och 240° kokande fenolerna. K. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
