Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kredit (förtroende) - Kreditavtal - Kreditera - Kreditförening - Kreditförsäkring - Kreditiv - Kreditivbrev - Kreditkassan av år 1922 ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777 Kreditavtal—Kreditkassan av år 1922 ab. 778
till kreditgivaren, borgenären. Med
hänsyn till de former, i vilka k. lämnas, talar man
om varukredit och penningkredit. I
förra fallet lämnas en vara, som vid k:s
inlösen betalas i penningar, i senare fallet ske
både utlämnandet och betalningen av k. i
penningar. Efter k:s användning indelas k. i två
huvudtyper, konsumtionskredit och p r
o-duktionskredit. Med det förra avses k.,
som låntagaren avser att förbruka för omedelbar
konsumtion. Konsumtions-k. spelade tidigare en
dominerande roll men har numera mindre
betydelse än produktions-k. Under senaste tid har
emellertid en ny form av konsumtions-k.
uppstått, som fått en vidsträckt spridning, näml, i
det framför allt i U.S.A. florerande a v b e t a
1-ningssystemet. Produktions-k. är numera
fullständigt dominerande inom näringslivet.
Därmed avses k., som låntagaren ämnar insätta i en
av honom driven verksamhet. Denna form av
k. får något annorlunda karaktär, beroende på
om k. avser att bestrida anläggningskostnader,
då man väljer längre k.-former, ss. utgivande
av obligationer, el. om man avser att
anskaffa driftskapital, då s. k. kort k., ofta i form
av växlar, upptas. Stundom går man till väga
så, att man anskaffar anläggningskapital mot
kort k., avsedd att sedermera utbytas mot t. ex.
obligationer, när ränteläget är gynnsamt.
K. kan lämnas och tas genom direkta
förbindelser mellan låntagare och ursprungliga
långivare. Men denna form har med näringslivets
utveckling kommit att spela en relativt underordnad
roll. Däremot förekommer i stor omfattning, att
företagen lämna köpare kredit, s. k. kundkredit.
För förmedlandet av k. ha särskilda kreditinst.,
framför allt bankerna, uppstått. I bankerna
placera spararna det kapital, som de icke anse
sig ha omedelbar användning för, varefter
bankerna utplacera detta kapital genom k. till
företagarna, vilka förvandla sparkapital till r e a
1-kapital. Bankerna ha emellertid en möilighet
att lämna k. utöver de resurser, som bestämmas
genom storleken av förefintligt sparkapital.
Genom rediskontering av växlar hos centralbanken,
i Sverige Riksbanken, erhålla sålunda
affärsbankerna ett tillskott till sina kapitaltillgångar,
vilket icke motsvaras av insatt kapital. Bank-k.
kan vara antingen personal- el. r e a 1 k
redi t (s a k k r e d i t) el. en sammanställning av
båda. Vid den bedömning, som föregår
beviljandet av en bank-k., tas som utgångspunkt de
värden, som skola ligga till grund för
försträckningen. I fråga om personal-k., d. v. s. k. mot
borgen (namnsäkerhet), bedömes den
betalningsförmåga och -vilja, som den lånsökande och hans
borgensmän anses äga, i fråga om real-k. även
den säkerhet, som den lånsökande erbjuder. Vid
båda formerna av bank-k. undersökes den
lånsökandes och hans ev. borgensmäns
kreditvärdighet noggrant. Blankokredit, k. utan särsk. ställd
säkerhet, förekommer icke i svenskt bankväsen.
Kreditavtal, avtal, varigenom medgives kredit,
ett uppskov med fullgörande av ett, vanl.
ekonomiskt, åtagande. Vanl. avser åtagandet
inbe
talning av en uppburen summa pengar. K. är
då helt enkelt en försträckning, ett lån. K. kan
emellertid även innebära anstånd för gäldenären
med fullgörande av sin motprestation för redan
erhållen valuta, t. ex. betalning för köpt vara
(kreditinköp) el. fullgjort arbete (t. ex.
bygg-nadsentreprenad). Slutl. kan k. även betyda
avtal om uppskov med betalning av redan
föreliggande, förfallen skuld, ett anstånd med
förfallen gälds betalning.
Kreditéra, notera på kreditsidan; gottskriva.
Kreditförening, sammanslutning av personer
med gemensamt intresse att anskaffa kredit på
gynnsamma villkor för medl. Det vanligaste
verksamhetsområdet för k. är fastighetskredit i
olika former.
Kreditförsäkring är en i våra dagar, tidigast
i England (1885) och U.S.A. (1895), bedriven
försäkringsbransch med uppgift att skydda
kreditgivaren mot förluster på kreditgivningen. K. har
i Sverige bedrivits sedan 1920, f. n. genom 5
direktförsäkringsbolag och 3
återförsäkringsbo-lag.
Kreditiv (mlat. creditivus, som bör tros). —
1) Se Kreditivbrev.
2) Bankkredit, då kredittagaren genom
kontrakt tillförsäkras rätt att successivt utta
penningar intill ett visst maximibelopp. Säkerhet
ställes, när kontraktet uppgöres el. i vissa fall
senare. Vanliga former av k. äro
checkräkning med beviljad kredit, tidigare
benämnd kreditivräkning,
byggnads-kreditiv och resekreditiv.
3) Statsr. Enl. äldre lydelse av R. F. § 63
skulle riksdagen för oförutsedda händelser anvisa
två särskilda, tillräckliga summor för oförutsedda
utgifter, som ej kunde prövas av riksdagen. Dessa
båda summor kallades vanl. lilla och stora k.,
emedan de en gång varit olika stora. Lilla k.
skulle vara tillgängligt, då konungen fann det
oundvikligen nödigt för rikets försvar el. andra
högst viktiga och angelägna ändamål (alltså
försvarskrig, missväxt, farsoter etc.) och hela
statsrådet hörts. Stora k. kunde av konungen lyftas
endast vid infallande krig, sedan statsrådet hörts
och riksdagskallelse utfärdats. Båda k.
avskaffades genom grundlagsändring, som genomfördes
1941; i R. F. § 63 infördes i stället regler om
tvenne beredskapsstater.
Kreditivbrev, fullmakt för en stats sändebud
hos främmande stat.
Kreditkassan av år 1922 ab. skapades för att
lämna stöd åt sådana svenska kreditanstalter,
som råkat i svårigheter till följd av
lågkonjunkturen under början av 1920-talet. Aktiekapitalet,
5 mkr; tecknades av 17 affärsbanker. Till
täckande av förluster å K:s rörelse ställde staten
en garantifond å 60 mkr i statsobligationer till
förfogande. 1928 övertog staten aktierna, och
1937 trädde K. i likvidation, sedan avsedda
stödaktioner lyckligt genomförts. Statskontoret
övertog K:s tillgångar och skulder. I de förra
in-gingo framför allt aktiemajoriteten i ab.
Göteborgs handelsbank (förvärvad av Skandinaviska
banken ab. 1949) och i ab. Jordbrukarbanken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
