- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 12. Karl - Kufra /
741-742

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosmogoni - Kosmologi - Kosmopolit - Kosmos - Kosola, Vihtori - Kosopp, kosvamp - Kosovo polje - Kosru - Kossak-Szczucka, Zofja - Kossel, 1. Albrecht - Kossel, 2. Walther - Kossinna, Gustaf - Kosso-gol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

741

Kosmologi—Kosso-gol

742

des. Då nebulosan sammandragit sig till en viss
storlek, nådde i ekvatorsområdets yttersta delar
den från centrum riktade centrifugalkraften
samma storlek som den mot centrum riktade
attraktionskraften, och en ekvatoriell ring av materia
lösgjordes; sammandragningen fortsatte, en ny
ring lösgjorde sig o. s. v. De lösgjorda ringarna
bildade sedan planeterna; på liknande sätt
bildades månarna. Mot denna teori kunna allvarliga
invändningar framställas, och åtskilliga försök ha
gjorts att genom modifikationer eliminera dessa
invändningar, bl. a. av von Weizsäcker och ter
Haar. Den förstn. utgår från en redan
existerande sol, som passerat genom ett relativt kompakt
moln av interstellära fasta partiklar och gaser
och attraherat en del av detta moln. Problemet
behandlas hydrodynamiskt, och von Weizsäcker
visar, att under förutsättning av turbulenta
virvelbildningar planeter kunna bildas, ter Haar
utgår från ett huvudsakligen av väte och helium
bestående gasformigt hölje, i vars centrum
solen befinner sig, och studerar de
kondensations-processer, som kunna uppträda i gashöljet. Han
visar, att dessa kondensationer komma att leda
till uppkomsten av specifikt tunga kroppar i de
inre, specifikt lätta i de yttre regionerna. Detta
stämmer med de verkliga förhållandena inom
planetsystemet, viket också är fallet med de av
honom härledda mass förhållandena. En annan grupp
av teorier utgår från att solsystemet uppkommit
genom inverkan utifrån (s. k. katastrofteorier).
Avståndet mellan solarna (stjärnorna) är i allm.
mycket stort, men någon gång kan det ha
inträffat, att en annan sol passerat ytterst nära förbi
vår egen. På gr. av denna sols attraktion har
vår sol utsatts för en så kraftig ebb- och
flodverkan, att materia utslungats i riktning mot den
störande kroppen och i diametralt motsatt
riktning. Ur denna materia ha så planeterna och
månarna bildats (James Jeans m. fl.). Enl. nyare
teorier skulle många stjärnor kunna ha
planetsystem. Härpå tyda även iakttagelser av de
närmaste stjärnornas rörelser. På senare tid har
man emellertid antagit, att även elektriska och
magnetiska krafter varit verksamma vid
solsystemets daning. En intressant teori av denna art
har framlagts av svensken H. Alfvén. — Litt.:
P. Collinder, ”Världar i rymden” (1951).

Kosmologi, äldre namn på vetenskapen om
världsalltet.

Kosmopolit, ”världsborgare”; person, som
vistats länge i skilda länder och mist
nationalitets-prägeln; förkämpe för ”övernationella” el.
an-tinationella åskådningar.

Kosmos [kå’-]. 1) Världsalltet, universum. —
2) Årsbok, sedan 1921 utg. av Svenska
fysikersamfundet.

Kosola [kå’såla], lisakki V i h t o r i, finländsk
bondeledare (1884—1936). Han var under i:a
världskriget etappman i Lappo för finländare,
som begåvo sig till Tyskland för att få militär
utbildning i jägarbataljonen, och satt fängslad i
Spaljernaja 1916—17. K. hörde till
initiativtagarna till och ledarna av Lapporörelsen från 1930.

Kosopp, k o s v a m p, se Rörsopp.

Kosovo polje [kå’såvå påTje], ”Trastfältet”,
slätt i s. Jugoslavien på vilken flera drabbningar
utkämpats. Ryktbarast är slaget 15 juni 1389,
då turkarna under sultan Murad I i grund
besegrade serberna under tsar Lazar, varvid både
Murad och Lazar förlorade livet.

Kosru (grek. Chosröes), namn på två
sasanid-konungar, av vilka den förste (reg. 531—579)
är dynastiens mest ryktbare härskare. Den andre
(reg. 590—628) störtades, sedan hans armé
besegrats av kejsar Herakleios.

Kossak-Szczucka [kå’sak-/t/o’tska], Z o f j a,
polsk författarinna (f. 1890). K. slog igenom
som skönlitterär författarinna med debutboken
”Pozoga” (1924; ”Vådelden”), där hon
utnyttjade sina upplevelser under de politiska
brytningstiderna. Hon kom snart att vända sig till den
historiska romanen och lärde av H. Sienkiewicz,
vars främsta efterföljare i nyare polsk
litteratur hon anses vara. Av hennes böcker
märkas ”Zlota wolnosc” (1928; sv. övers.
”Den gyllne friheten”, 1930), där handlingen
utspelas under konung Sigismund Vasa, ”Szalehcy
bozy” (”Guds narrar”, 1929), som har religiöst
motiv, samt de stort upplagda
medeltidsromaner-na "Krzyzowcy” (”Korsfararna”, 1935), ”Kröl
trgdowaty” (1937; sv. övers. ”Den spetälske
konungen”, 1946), som ger bilder från korstågens
Jerusalem, och ”Bez orgza” (1938; sv. övers.
”Saliga äro de saktmodiga”, 1945).

Kossel [kå’sal]. 1)
A 1 b r e c h t K., tysk
fysiolog (1853—1927),
ledare av inst. för
ägg-viteforskningen i
Heidelberg. K. utförde
betydande undersökningar särsk. av nukleiner,
protaminer och de
ba-siska klyvningsproduk-terna; den grupp, som
kallas histoner, är
först iakttagen och
ingående studerad av
honom. Han fick 1910
Nobelpriset i medicin.

2) Walther K., den föreg:s son, fysiker (f.
1888), prof, i Kiel 1921. Han har arbetat inom
atomfysiken och sysslat med sambandet mellan
atomernas byggnad och deras kemiska egenskaper,
varvid han särskilt studerat valenskrafternas natur.

Kossi’nna [kå-], Gustaf, tysk arkeolog,
språkforskare (1858—1931). Han var 1902—07
prof, i tysk arkeologi vid Berlins univ. K.
grundläde 1909 Gesellschaft für deutsche Vorgeschichte
och utgav dess publikation Mannus samt
Mannus-Bibliothek. Sina grundliga germanistiska
forskningars resultat nedlade K. i en mängd arbeten,
bl. a. ”Die deutsche Vorgeschichte” (1912, 8:e
uppl. 1941), ”Die Indogermanen”, I (1921),
”Ursprung und Verbreitung der Germanen in
vor-und frühgeschichtlicher Zeit” (1928) och
”Ger-manische Kultur im 1. Jahrtausend nach Chr.”,
I (1932).

Kosso-go’l, sjö i n. Mongoliet; 1,615 m ö. h..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffl/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free