Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsfester - Korsfästning - Korsförhör - Korsförlamning (korslamhet, lamslag) - Korsgalopp - Korsgevär - Korsgloria - Korsgång - Korsherrar - Korsholm (kommun) - Korsholm (slott) - Korsika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Korsfästning—Korsika
720
na. I mitten av 300-talet började festen i
Jerusalem få karaktären av årl. återkommande högtid.
— 2) Det heliga korsets upphöjelse
(exaltätio sa’nctae cru’cis), kyrklig fest till minne
av återvinnandet genom kejsar Herakleios, 628, av
Kristi kors, som rövats från Jerusalem av
perserkonungen Kosru II (614). — Dessa båda fester
ha varit knutna till 14 sept. och 3 maj, vilka
dagar före 1901 i sv. almanackan burit namnet
korsmässa.
Korsfästning, ett under forntiden vanligt
dödsstraff. Från Indien kom k. genom
Alexander den store till Grekland och därifrån till
Rom, där det tillämpades på slavar, rövare,
upp-rorsmakare och högförrädare. En romersk
medborgare fick ej korsfästas. K. avskaffades i
Romerska riket 315 av Konstantin den store men
har även senare förekommit, särskilt i Orienten.
Urspr. fastbands eller fastspikades den dömde
med händerna över huvudet vid en lodrät påle.
Längre fram försågs pålen överst med en
horisontell tvärslå. K. var i högsta grad plågsam;
döden inträdde ej sällan först efter flera dagar.
För att lindra plågorna kunde en bedövande dryck
ges; stundom gav man efter viss tid offret
nådestöten.
Korsförhör, hörande i rättegång av vittne (el.
part) genom framställda, ingående frågor av
båda sidornas advokater. K. förekommer
huvudsaki. i engelsk rätt. I Sverige höres vittne av
rätten men må enl. nya rättegångsbalken 1942
med rättens tillstånd höras av part.
Korsförlamning (k o r s 1 a m h e t, 1 a m s 1 a g),
veter., en för särsk. de tyngre hästraserna typisk
sjukdom, vars mest påfallande symtom är
förlamning av bakkroppen. Disposition och rent av
förutsättning för densamma vållas av en längre
el. kortare tids stallvistelse under full
foderranson. Då hästen därefter tages i arbete, inställa
sig plötsligt sjukdomssymtom med svettningar,
betydande spänning i kroppsmuskulaturen och
mörkfärgad urin vartill kommer allt större
svårighet att röra sig. Drives djuret fram trots
dessa symtom, faller det omkull, och utsikterna
för hälsa bli ganska små. Sjukdomen betingas
av en abnormt stegrad mj ölksyreanhopning i de
före sjukdomens utbrott starkt glykogenfyllda
musklerna, och behandlingen inriktas därför på
att avlägsna mjölksyran ur muskelfibrillerna.
Ett speciellt medel härför är m y s a 1 v i n.
Sjukdomen förebygges genom minskad
äggviteutfod-ring under viloperioder, och vid
sjukdomsutbrott elimineras risken väsentligt, om djuret
omedelbart spännes ifrån redskap el. åkdon och
hänvisas till absolut stillhet under några timmar.
Korsgalopp, se Ridning.
Korsgevär, se Bardisan.
Korsgloria, se Gloria.
Korsgång, se Kloster.
Korsherrar, namn på olika riddarordnar. 1)
Se Tyska orden. — 2) Italienska k. funnos 1169
—1656. —• 3) Belgisk-nederländska k. (från 1211)
funnos i Frankrike, England och Tyskland samt
ha fortfarande två konvent i Holland och tre i
Belgien. — 4) Bömiska k. (från 1237),
kors
orden el. k. med röda stjärnan, bestå
ännu. — 5) Polska k. (från 1200-talet). Denna
orden har upplösts.
Korsholm, fi. Mustasaari, kommun i Vasa län,
Finland, vid Bottniska vikens kust, 301 km2,
6,800 inv., svensktalande. K. är grannkommun till
Vasa stad. En del av kommunens område, där
stadens folkrika förorter voro belägna, förenades
1935 genom inkorporering med stadsområdet. —
Som kyrka utnyttjas f. d. hovrättsbyggnaden i
”Gamla Vasa”, uppförd 1785. I grannskapet
ruiner av den forna stadsbebyggelsen i Vasa före
branden 1852 samt lämningar av Korsholms
gamla fäste.
Korsholm, slott strax intill Gamla Vasa i
Österbotten, Finland, antagl. grundlagt av Bo
Jonsson Grip i slutet av 1360-talet, kallades i äldre
tid Crytzeborgh. Det var centrum i
Korsholms län, som omfattade både Österbotten
och Västerbotten till 1441, då Västerbotten
avskildes. 1388 övergick K:s slott och län från
Bo Jonssons testamentsexekutörer till drottning
Margareta. Många av medeltidens märkligaste
män hade K. i förläning, så t. ex. Erik Puke,
Karl Knutsson Bonde, Kristiern Nilsson Vase och
Sten Sture d. ä. Numera återstår av slottet blott
en åtm. delvis av människohand formad och
utvidgad jordkulle, som krönes av en 1894 upprest
minnesstod. 1651—74 var K. medelpunkten i
Gabriel Bengtsson Oxenstiernas grevskap Korsholm
och Vasa samt därefter residens för
landshövdingen- i Vasa län.
Korsika [kå’-], it. Corsica, fr. La Corse, ö i v.
Medelhavet, franskt dep. (se karta vid Frankrike);
8,722 km2; 267,873 inv. (1946). K. skiljer
Li-guriska havet från Tyrrhenska; till italienska
fastlandet är 80 km. Från Sardinien skiljes K.
av det grunda och på smalaste stället 12 km breda
Bonifaciosundet; därifrån till Kap Corse i n.
är ön 185 km lång. Utanför västkusten sänker
sig havsbottnen hastigt till 2,000-metersdjupet. K.
är helt uppfyllt av ett vilt bergland.
Berggrunden utgöres i v. och mell. delen av granit, i n.
även av porfyr. Blott i massivets v. kanter
finnas spillror av stenkolsformationen.
Granitbergen äro vilda och söndersplittrade med djupa,
klyftliknande dalar. Högsta massivet är Monte
Cinto (2,710 m ö. h.). V. kusten är en riaskust,
vars bukter dock äro fattiga på naturliga
hamnar. N. ö. K:s skifferlandskap skiljes från den
övriga delen av ön genom Cortes högdal och
utmärker sig för mjukare terrängformer. Högsta
massivet är S. Pietro (1,766 m.). ö. kusten
nedanför skifferterrängen uppvisar K:s enda
kustslätter med laguner och strandsjöar.
Nederbörden faller nästan blott på vintern och är i bergen
betydlig, särsk. i v. I låglandet härskar den
ständigt gröna medelhavsvegetationen, representerad
av den snåriga macchian, som särsk. i v. är tät
och svårgenomtränglig. I detta bälte odlas
korkek, vin, oliver, citroner och apelsiner. Mellan
700 och 1,100 m ö. h. härska skogar av äkta
kastanj. Här är folktätheten störst.
Barrskogsbältet går till 1,200 m, lövskogen av al och bok
till 1,800 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
