Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korff, Ivan Albertovitj - Korfu (Kerkyra) - Korg - Korgblommiga växter, korgväxter, kompositer - Korgboll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Korfu—Korgboll
696
47 års riksdag. Medan en rysk flotta visade sig
vid finska kusten och mössorna understöddes med
ryskt guld, inlämnade K. hotande memorial till
regeringen. Kulmen nåddes, då han i nov. 1746
direkt förmanade svenske tronföljaren att skilja
sig från hattarnas ledare, främst C. G. Tessin.
På A. J. v. Höpkens förslag ryckte ständerna
upp sig till en ”nationell förklaring”, mössorna
splittrades, och Tessin blev 1747 kanslipresident.
1748 rappellerades K. på svenska regeringens
begäran, och han blev s. å. sändebud i Köpenhamn.
Litterärt och vetenskapligt intresserad,
efterlämnade K. ett betydande bibi., som sedan delvis
donerats till univ. i Helsingfors.
Korfu [kå’rfo], off. Ke’rkyra, it. Corfü. 1)
Den största och nordligaste av Joniska öarna,
Grekland, utanför Albaniens kust; 586 km2;
113,200 inv. Den bergiga ön når högst i n.
(Panto-krator, 914 m); mot s. blir den lägre och smalare.
Ung. hälften av ön täckes av olivplanteringar;
betydande potatisodling. K. koloniserades omkr. 700
f. Kr. från Korint, lösgjorde sig snart från
moderstaden och kom 229 f. Kr. under Rom, på
medeltiden under Venedig samt delade därpå
öden med de övriga Joniska öarna. K. ingår nu i
det grek, nomos Kerkyra. Under Italiens
konflikt med Grekland 1923 hölls ön 31 aug.—27
sept. besatt av italienska trupper. Konflikten, den
s. k. Korfuaffären, gällde Italiens
ultimatumkrav på ursäkt och skadestånd för mordet på
italienska medlemmar av en
gränsregleringskom-mission. Vid bombardering av staden K:s
längesedan nedlagda fästning (31 aug.) dödades en del
civila personer. Grekland hänsköt affären till
N.F., medan Italien vägrade erkänna förbundets
kompetens. Genom samarbete mellan
förbundsrådet och ambassadörkonferensen nåddes en för
Italien förmånlig lösning, varefter Italien utrymde K.
2) Stad på ön K., mitt på ö. kusten, huvudstad
i nomos Kerkyra; 33,000 inv. Har god hamn
och betydande handel, särskilt utförsel av olja.
Staden bär många drag från sin venezianska
period; är säte för en grekisk metropolit och
en rom.-kat. ärkebiskop. S. v. om K. ligger
villan Achilleion, uppförd 1890—91 av
kejsarinnan Elisabet av Österrike och 1907—14
tillh. kej sar Vilhelm II, numera grekiska staten.
Korg. 1) (Bot) Se Blomställning, sp. 279. — 2)
Få, resp, ge en k., mottaga, resp, ge avslag
på ett frieri, gamla gängse uttryck i anslutning
till vissa äldre bruk vid frieri, som måhända dock
aldrig förekommit i verkligheten utan endast
existerat i traditionen, enligt vilken den tillbedda
nedhissade från sitt fönster en korg till friaren;
var tillbedjaren misshaglig, försågs korgen med
en lös botten, varvid friaren störtade till marken
(därav uttrycket ”falla igenom”, ”bli underkänd”).
Som anspelning på ett sådant bruk förekom
senare att en korg användes som tecken på avslag.
Korgblommiga växter, korgväxter,
kom posi t e r, Compo’sitae, familj bland
sym-petalerna, främst igenkänd på blomställningen,
som är en korg, d. v. s. ett huvud, omgivet av
tätt sittande högblad (holken). Blomfodret är
rudimentärt el. ombildat till pensel (för frukt-
Staden Korfu; t. v. citadellet.
spridningen). Kronan är antingen flersymmetrisk
(rörformig el. trattlik, femflikig el. femtandad)
el. ensymmetrisk (tvåläppig el. tunglik). De fem
ståndarknapparna bilda tillsammans ett rör och
öppna sig på insidan. Fruktämnet är
undersittan-de och innehåller ett upprätt, omvänt fröämne.
Frukten är en nöt, och fröet saknar frövita.
Ekologiskt är korgen att jämföra med en
blomma. Holken gör tjänst som foder. De i kanten
sittande blommorna spela kronbladens roll och
äro ofta större, ej sällan könlösa. — Till k.
höra omkr. 15,000 arter, mest örter, i tropiska
länder dock även buskar och träd. Många
släkten räkna flera hundra, Senecio och Hieracium
t. o. m. över 1,000, arter. Fam. är den största
bland fanerogamerna, representerad i alla länder.
Hushållsväxter äro jordärtskocka,
kronärtskocka, havrerot, svartrot och sallat. Läkemedel
fås från hästfibla (Arnicd), kamomill, malört,
rölleka m. fl. Solros och Guizotia odlas som
ol-jeväxter. Rötterna av Cichorium och maskros
användas till kaffesurrogat, och några
sydösteuropeiska Chrysanthemum-arter lämna ”persiskt
insektpulver”. Astrar, dahlior, ringblommor,
solrosor, Chrysanthemum-arter och talrika andra
odlas som prydnadsväxter.
Korgboll (eng. basket-ball), ett bollspel, som
skiftat i utförande i olika länder. Det spelas
dock i huvudsak enl. samma regler som
innehand-boll fastän på mindre plan, med 5 spelare (och
2 avbytare) samt med kortare halvlekar.
Olikheterna mellan spelen betingas därav, att målet i
k. utgöres av en på 3 m höjd placerad korg el.
ring med 45 cm diam., genom vilken bollen
ovanifrån skall passera. Korgen (ringen) är i amerik.
k. el. basketboll med en 39 cm lång arm
fastsatt 30 cm från undre kanten av en s. k.
stoppbräda med en bredd av 180 cm och en höjd
av 120 cm. Målgård finnes icke, endast ett
straffområde samt en straff kastlinje (4,5 m
framför stoppbrädan), varifrån straff kast utföres
vid ojust angrepp på motståndaren, då han utför
målkast. — K. spelades först i Kansas, U.S.A.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
