- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 12. Karl - Kufra /
693-694

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korea - Historia - Litt. - Koreanska språket - Koreasundet - Koren, Kristian - Koreografi - Kores - Korfanty, Wojciech - Korff, Ivan Albertovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

693

Koreanska språket—Korff

694

slöt den en traktat med Sovjetunionen, som
redan i dec. 1948 hade evakuerat sina trupper. —
De amerikanska trupperna utrymde s. K. först i
juni 1949, mycket mot den sydkoreanska
regeringens önskan, som befarade angrepp från de
starka trupper, som ryssarna utbildat i n. K.
Kort därefter beviljade U.S.A. 150 mill. $ som
hjälp till s. K. och i febr. 1950 ytterligare
ekonomisk hjälp. Under sommaren och hösten 1949
ägde åtskilliga gränsintermezzon rum. De båda
staterna höllos hermetiskt åtskilda, vilket även
ekonomiskt vållade många svårigheter. S. K.
angreps 25/e 1950 av folkrepubliken, vars armé
överskred gränsen flerstädes och riktade
huvudanfallet mot Söul. På begäran av U.S.A.
sammanträdde samma dag FN:s säkerhetsråd utan
deltagande av Sovjetunionen och brännmärkte
invasionen som en oprovocerad angreppshandling.
U.S.A. beslöt att sända all tillgänglig vapenhjälp
till s. K. från amerikanska depåer i Japan. Då
angreppet fortsatte, beordrade president Truman
26/e U.S.A:s flotta och flyg att bistå s. K.
Säkerhetsrådet bemyndigade 27/e FN :s
medlemsstater att med alla medel hjälpa s. K. Söul föll
28/e och Taejon 20/7, varefter nordkoreanerna
besatte hela sydvästra K. Läget förändrades
emellertid, sedan amerikanska divisioner i mitten av
sept. företagit landstigningsoperationer i
nordkoreanernas rygg. Från brohuvud vid Fusan och
Inchon igångsatte FN-trupperna en kraftig
offensiv, överskredo 7/io 38 :e breddgraden och
erövrade den nordkoreanska huvudstaden 2%o. I
mitten av nov. nåddes manchuriska gränsen på
flera platser. Då hade emellertid redan kinesiska
”frivilliga” trupper satts in till nordkoreanernas
hjälp, och 26/u gingo kineserna, c:a 200,000 man,
till motoffensiv, som tvang motståndaren till
reträtt över hela fronten. 28/i2 överskredo åter
nordkoreanerna 38 :e breddgraden, och några dagar
senare föll Söul. I mitten av jan. 1951 kunde dock
FN-styrkorna sätta in kraftiga motattacker, vilka
åter tvingade fienden över 38:0 breddgraden.
Den dittillsvarande amerikanske överbefälhavaren
MacArthur hemkallades i april efter en konflikt
med president Truman och ersattes med general
M. Ridgway. Efter växlingsrika strider under
följ, månader stabiliserades läget i juni, då
FN-trupperna befunno sig c:a 50 km n. om 38:6
breddgraden. I juli upptogos i Kaesong
förhandlingar om vapenvila. De fortsattes i Panmunjon
från okt. De blevo synnerligen segslitna och
ledde icke till något resultat. Efter att en längre
tid ha legat nere återupptogos de i april 1953.
Samtidigt inleddes en utväxling av sjuka och
sårade krigsfångar. Ridgway, som blivit
Atlantpaktens överbefälhavare i Europa, ersattes i juni
1952 av general Mark Clark. Den sydkoreanska
armén, som nästan förintades i de inledande
striderna, har senare återuppbyggts till 12 å 14 div.
och övertagit stora delar av fronten. De kinesiska
”frivilliga” uppskattas till minst 600,000 man.
Under kriget beräknas intill maj 1953 5 mill.
människor — soldater och civila — ha dödats.

Litt.: A. Ireland, ”The new K.” (1926); A.
J. Grajdanzew, ”Modern K.” (1944); E. Kant,

”K.” (i Geografiska notiser, n:r 3, 1950);
Marguerite Higgins, ”War in Korea” (1951); sv.
övers. 1952).

Koreanska språket. K:s släktskap med andra
språk är ett ännu så gott som outforskat
problem. Närmast synes det ha vissa beröringspunkter
med japanskan. K. är ett flerstavigt språk och
har en ganska rik flexion, ett flertal kasus hos
nomina, uttryckta genom ändelser, och ett
synnerligen formrikt verb, särsk. som speciella
former användas som hövlighetsformer. Syntaxen
påminner starkt om den japanska, i det att bl. a.
verbet står sist i satsen. Ordförrådet är oerhört
starkt uppblandat med kinesiska lånord, inkomna
särsk. på 600-talet och följ. årh. Dessa likna till
sin ljuddräkt ej någon modern kinesisk dial.,
utan ha, efter att ha inlånats i fornkinesisk form,
utvecklats vidare efter rent koreanska ljudlagar.
— Den nuv. koreanska skriften, unmun,
uppfanns 1443 och är rent alfabetisk, synnerligen
praktisk och lättlärd. Läsandet försvåras dock
av att stavelser och ord skrivas ihop utan all
uppdelning el. interpunktion. I det längsta har
emellertid all viktigare litteratur skrivits på ren
litterär kinesiska och med kinesisk skrift.

Koreasundet, jap. Chosen kaikyo, det 180 km
breda sundet mellan Korea och Japan,
förbindande Japanska och östkinesiska haven, öarna
Tsu-shima dela K. i två passager, av vilka den v.,
216 m djup, stundom kallas K; den ö., som är
grundare kallas Tsushimasundet.

Koren, Kristian Brinch, norsk arkivman
(1863—1938), stiftsarkivarie i Trondheim 1891
—1912, bibliotekarie i Videnskapsselskapet där
1896—1900, riksarkivarie 1913—33. K. utgav
bl. a. ”Fortegnelse over filologer, realister og
mineraloger fra Norges universitet 1813—1884”
(1885), ”Om kilder till Norges historie i
mid-delalderen i engelske arkiver” (i
”Universitets-og skoleannaler”, 1893) och ”Stamtavle over
fa-milien K.” (1903).

Koreografi, danskonst; beskrivning av steg
och rörelser samt noter till en dans.

Kores, namn i G. T. på Kyros (se d. o.).

Korfa’nty [kår-], W o j c i e c h, polsk
politiker (1873—1939), deltog i den polska
nationali-tetsrörelsen i Oberschlesien, från 1901
tid-ningsred. i Katowice samt representerade
Tysklands polska minoritet 1903—12 och 1918 i tyska
riksdagen, 1904—18 i preussiska lantdagen. 1919
—20 organiserade K. två polska uppror i
Oberschlesien i syfte att genomdriva hela landskapets
införlivande med Polen. Han var polsk
kommissarie vid folkomröstningen i Oberschlesien 1921,
formulerade efter denna det polska programmet
för områdets delning (”Korfantylinjen”) och
organiserade där s. å. en tredje polsk resning. Från
1919 hade K. säte i polska sejmen, där han
tillhörde högern (kristlig demokrat).

Korff [kårf], Ivan Albertovitj, rysk
diplomat (1697—1766). Han blev 1745 rysk
minister i Stockholm, trädde 1 förbindelse med
mössorna och beredde sig enl. order att med alla
medel störta hattrådet. Våldsam och
hänsynslös, kastade sig K. in i partikampen vid 1746—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffl/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free