Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korea - Geografisk översikt - Befolkning - Näringsliv - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Korea
690
gränsas av Gula havet, Koreabukten, Japanska
havet och Manchuriet. I s. skiljes K. från
Japan av Koreasundet (se karta vid Japan).
Ytinnehåll 220,712 km2; c:a 29 mill. inv. K. är
f. n. (1953) uppdelat på en n., folkdemokratisk
republik (ytinnehåll 125,484 km2; 8,2 mill. inv.)
och en s., demokratisk (95,228 km2; 20,3 mill.
inv.); gränsen går vid 38° n. br. Huvudstad i
s. K. är Söul (Keijo), i n. K. Pyöng-yang
(Heijo). Andra större städer äro Fusan (Pusan),
Taegu och Inchon.
Geografisk översikt. K:s ö. kust är huvudsaki.
en längdkust med få inskärningar. De s. och v.
kusterna däremot ha talrika större el. mindre
bukter och vikar med små öar utanför, vilket
vittnar om landsänkning i sen geologisk tid. K.
uppfylles av en serie högplatåer på olika nivåer.
De ha bildats under tertiärtiden genom
förskjutningar längs brottlinjer och äro uppbyggda av
mycket gamla bergarter, ss. gnejs och
glimmer-skiffrar. Högst äro bergen i n., där de i
Hien-fung (Taihakusan) nå en höjd av 2,473 m-
Härifrån sänker sig landet ned mot ett
sänknings-område, som sträcker sig från Wönsanbukten
mot s. v. längs floden Hokkan-ko och uppdelar
K. i en n. och en s. del. Sänkningsområdet är
fyllt av basal tiska lavor från sen tertiär tid. I
ö. avspärras det av en höjdsträckning, som
järnvägslinjen Chemulpo—Wönsan passerar i ett pass
på 850 m höjd. I s. ligga platålandets högsta
partier nära ö. kusten, varför de flesta och
längsta floderna flyta mot v. till Gula havet.
Viktigast äro gränsfloderna Yalu (Jalu) och Tumen.
K:s v. del har de största slättområdena och är
den ur ekonomisk synpunkt viktigaste. K:s
klimat är ej så kontinentalt som n. Kinas men
företer vissa likheter med detta. Under vintern
härska n. v.-vindar, medförande kyla och torka
i n. K. Medeltemp. för jan. är i Chemulpo —2°6.
Endast längst i s. äro vintrarna milda;
medeltemp. för jan. är på s. kusten 3—40. Under
sommaren blåser s. ö.-monsunen med varma,
fuktiga vindar. Chemulpo och Wönsan ha sålunda
en medeltemp. för aug. av 25°4, resp. 24^2. Den
årliga nederbörden på v. kusten är c:a 1,000 mm,
på ö. kusten 1,000—1,500 mm. Juni är den
regnrikaste månaden; längst i s. infaller dessutom
en extra, kort regnperiod i april, vilken är av
stor betydelse för risodlingen.
Befolkning. S. K. har en genomsnittlig
folktäthet av 213 inv. per km2; motsv. siffra för n. K.
är 66. S. K. är i likhet med Japan och Kina
överbefolkat. Invånarna utgöras nästan enbart
av koreaner, sedan 630,000 japaner förflyttats till
Japan. Antalet kineser är endast c:a 50,000.
Koreanerna äro ett bland folk, tillhörande
mongoliska rasen i vidsträckt mening. De äro storväxta
och kraftiga, i detta avseende överträffande
nordkineserna, som de något likna. De ha starkare
hår- och skäggväxt än kineser och japaner.
Byarna äro små, husen i en våning, av ler el. sten
med grästak, påminnande om Nordkinas. över
huvud ha äldre kinesiska förhållanden
(Ming-dynastiens) satt sin prägel på K:s kultur. —
Det svenska sjukhuset i K. som även mottar ci-
Huvudgatan i Söul.
vila patienter, ligger i Fusan (Pusan) och
startade i sept. 1950.
Näringsliv. Jordbruk är huvudnäringen för c:a
2/s av K:s invånare, och den odlade arealen
utgör 4,4 mill. har, huvudsaki. belägna i s. K. Ända
till 1945 voro de flesta bönderna fattiga
arren-datorer, vilka årl. måste frånhända sig ända till
70% av skörden i arrendeavgifter. Vid 2:a
världskrigets slut inträdde en betydande
förändring i dessa förhållanden. I s. K. är över
hälften av arealen uppodlad. Ris, den viktigaste
kulturväxten, upptar 27 % av arealen. Andra
jordbruksprodukter äro: korn, hirs, sojabönor, vete,
bomull, frukt och grönsaker. Dessutom har
silkesmaskodlingen stor betydelse. Boskapsskötseln
spelar en underordnad roll. Skogsbruket drives ej
rationellt, och skog avverkas endast för
bränsleändamål. Fisket (torsk, makrill, bläckfisk, ostron,
musslor m. m.) hade före 2:a världskriget stor
betydelse med fångster på 1,5—2 mill. ton per år.
Mineral förekomsterna äro flerstädes ganska rika.
I n. K. utvinnes järn och stenkol, i s. K. kol,
tungsten, grafit, talk, zink och koppar. Industrien
blev föremål för betydande utvidgningar från
japanernas sida på 1930-talet, spec. järn- och
textilindustrierna samt den kemiska industrien
(gödselämnen m. m.). I s. K. funnos 1948 7,429
industrianläggningar med 201,600 arbetare,
hu-vudsakl. sysselsatta inom bomulls- och
silkeindu-strierna. Den tunga industrien har sitt
huvudsäte i Nordkorea. De 5 största elkraftverken
ligga alla i Nordkorea (bl. a. vid Yalufloden),
liksom de största cementfabrikerna, och ha alla
blivit svårt skadade el. förstörda under
pågående krig. 70 % av industrien i Sydkorea
beräknas ha förstörts sedan 1950. Järnvägarna, som
byggdes av japanerna 1905—1945, hade 1940 en
längd av tills. 6,600 km.
Religiösa förhållanden. De religiösa
förhållandena återspegla de dubbla kulturinflytelserna från
Kina och Japan. Buddismen, som infördes i K.
på 300-talet, och konfucianismen utgjorde jämte
primitiv animism tidigare de starkaste inslagen,
till dess att i samband med K:s anslutning till
Japan en shintoistisk statsreligion infördes,
vilken emellertid försvann i och med det japanska
väldets fall vid 2:a världskrigets slut.
Kristendomen infördes från Kina på 1780-talet; officiellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
