Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koppartryck - Kopparträ - Kopparvitriol - Kopparåldern - Koppel - Koppla - Kopplade bågar - Koppleri - Koppling - Kopplingsschema - Koppning - Koppom - Koppor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Kopparträ—Koppor
680
Principschema för koppartryckspress.
i rörelse. Den infärgade tryckformen lägges på
en stålplåt; ovanpå tryckformen lägges ett fuktat
papper och på detta en filt, varefter det hela får
passera tryckpressen.
Kopparträ, bot., se Jambosa.
Kopparvitriöl, se Kopparföreningar.
Kopparåldern kallas den förhistoriska period
på gränsen mellan sten- och bronsåldern, då de
första metallredskapen kommit i mera allmänt
bruk. De tillverkades av koppar med ingen eller
ringa inblandning av andra metaller. Under k.,
även kallad eneolitisk tid, voro ännu
stenredskap i bruk i ej ringa utsträckning; bronsen
var okänd. Spår av en k. har man funnit på
Cypern, i Egypten, Babylonien, vid Hisarlik-Troja
(i:a staden), på Kreta, i Ungern, Österrike,
Schweiz och på Pyreneiska halvön (rik
eneolitisk kultur), likaså i Italien, Frankrike, Tyskland
och på Brittiska öarna. I Norden är k. ytterst
svagt företrädd. De äldsta kopparredskapen och
vapnen utgöras av yxor, dolkar, knivar och
spjutspetsar.
Koppel, i) (Jaktv) a) Kedja, rem el. snöre,
varmed hundar hållas bundna. — b) Två el.
flera samjagade hundar (i synnerhet stövare). —
c) Rem, vari hirschfängare el. annat vapen bäres.
2) Krigsv. a) Se Livrem, b) Äldre benämning
på färja av reglementerad bromaterial.
3) (Mus) Mekanismen i orgeln, varigenom en
tangent kan öppna en annan tangents spelventil,
så att bådas toner klinga på en gång. Man
skiljer mellan manual- och pedalkoppel. Till
det förra slaget höra unisonkoppel,
förbindande två manualer, och oktavkoppel,
förbindande en ton med oktaven över el. under.
Pedalkoppel förbinda med varandra antingen
pedal och manual el. oktaver i pedalen.
4) (Järnv) Fordonen i ett järnvägståg
förenas med varandra genom k., som taga upp och
utjämna dragpåkänningar. K. äro vanl. s. k.
skruvkoppel, bestående av en höger- och
vänstergängad k.-skruv med vevarm, tillhörande
tvenne muttrar i tärningsform, fästade i kopplets
byglar. K. anbringas i dragkrokar, vilka medelst
genomgående dragstång stå i fjädrande
förbindelse med fordonet. För ökad säkerhet finnes
reservkoppel. Eftersom k. endast uppta
dragpåkänningar, måste de kombineras med
sidobuf-fertar, vilka utjämna tryck och stötar. På många
håll har man övergått till någon form av c e n-
tralkoppel, som i sig innesluter både
draginrättning och buffert samt medger automatisk
hopkoppling. Sådant k. användes bl. a. vid
järnvägarna i Nordamerika.
Koppla. 1) (Sjöv) Koppla kurser och
distanser, genom räkning el. konstruktion i
sjökortet av seglade kurser och distanser
bestämma fartygets läge.
2) Se Koppling och Koppleri.
Kopplade bågar, se Fönster.
Koppleri, vanl. åtgärder, som främja otukt
mellan andra (t. ex. tillhandahållande av lokal).
Enl. svensk lag straffas k., då det sker
vane-mässigt el. i vinningssyfte (Strafflagen 18 kap.
u §). Oberoende härav är k. belagt med straff,
då det utövas av föräldrar, lärare m. fl. under
sådana förhållanden, att det innebär förledande
till otukt mellan deras barn, resp, lärjungar och
andra personer (18 kap. 12 §). Straffet är enl.
11 § straffarbete el. fängelse, enl. 12 §
straffarbete 2 till 6 år el. vid synnerligen förmildrande
omständigheter lägst fängelse i 1 mån.
Koppling. 1) (Elektrotekn) A) Dets. som
k o p p 1 i n g s s c h e m a, del av ett sådant el.
schemats fysiska realiserande. Som ex. på k. i
någon av dessa bemärkelser kunna nämnas
stjärn-koppling, triangelkoppling, V-koppling,
sicksackkoppling av t. ex. transformatorer vid
trefasdrift, parallellkoppling och seriekoppling av
strömkretsar, motstånds-, transformator- och
in-duktionsankoppling vid förstärkning samt
upp-och nedkoppling av telefonsamtal. — B) Dets.
som kopplingsgrad vid elektriska
sväng-ningskretsar och kopplade mekaniska
svängnings-system. — 2) (Sjöv) Se Koppla 1). — 3)
(Maskinb) Se Axelkoppling. — 4) (Järnv) Se
Koppel 4).
Kopplingsschema, schematisk skiss, visande,
hur instrument och apparater förbindas med
varandra inom en elektrisk anläggning.
Koppning, åtgärd för lokal bloduttömning,
vanl. utförd med koppsnäppare (se d. o.).
K. brukade förr rätt ofta av olika anledningar;
numera har den nästan fullständigt kommit ur
bruk.
Koppom, samhälle i Järnskogs sn i
Värmland.
Koppor (lat. vari’ola), en akut, ytterst
smittsam febersjukdom med hudutslag. K. kommo
till Europa på 500-talet. Korstågen bidrogo att
från sjukdomens urhärdar i Asien sprida den
mera allmänt över Europa. I slutet av
1700-talet beräknas i Europa årl. 40,000 pers, ha avlidit
i k. I Sverige omtalas k. först 1578. Svårast
härjade sjukdomen här 1779, då den bortryckte
15,102 människor, samt 1784 och 1800, med omkr.
12,000 döda vartdera året. Efter det allmännare
införandet under 1800- och 1900-talen av
vaccination ha k. i Europa huvudsaki. uppträtt med
lindriga epidemier. I Sverige ha under senare
decennier endast förekommit enstaka fall el.
smärre epidemier av k., den största 1917 med
226 sjukdomsfall, varav 22 dödsfall. I början av
1932 uppstod i Malmö en liten epidemi med ett
10-tal fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
