Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparmalm - Kopparmatte - Kopparnickel - Kopparorm - Kopparormen - Kopparoxid - Kopparränta - Kopparskiffer (Mansfeldkopparskiffer) - Kopparstenarna - Kopparstick - Kopparsulfat, Kopparsulfid, Kopparsulfur - Koppartionde - Koppartrans - Koppartryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Kopparmatte—Koppartryck
678
vid Lake Superior (Övre sjön) i U.S.A.
huvudmalmen. Den uppträder där i biåsrika
melafy-rer och prekambriska breccior. Dess uppkomst
är ännu ej fullt klarlagd. 2) S u 1 f i dm a 1 m e r
leverera 3/4 av världsproduktionen av koppar.
Viktigast äro kopparglans (grå k., Cu2S),
brokig kopparmalm (bornit, Cu3FeS3)
samt den i Fennoskandia vanligaste k., k o
p-parkis (gul k., CuFeS2). Sulfidmalmerna
förekomma i regel blandade med varandra och med
svavel- och magnetkis m. m. De ha huvudsaki.
uppstått genom hydrotermala och pneumatolytiska
processer. Ett undantag utgör den i Mans feld
vid Harz sedan gammalt brutna
kopparskiffern, en kopparkisimpregnerad permisk
lerskif-fer. Den har sannol. bildats genom kemisk el.
biologisk utfällning. En liknande skiffer finnes
vid Stora Strand vid sjön Åminnen i Dalsland.
K., bestående av kopparkis, insprängd i
svavel-kis, benämnes blötmalm. Kopparsulfidmalmer,
som äro föremål för brytning, finnas i bl. a.
Skelleftefältet, i Sulitelma, Grong, Orkla och
Röros i Norge, i Outokumpo i Finland samt i
Sudburyområdet i Canada. 3) Oxid- och
karbonatmalmer, mest k u p r i t (röd k.,
Cu2O), i mindre mängd malakit (grön k.,
Cu2[(OH)2CO3]) och kopparlasur (azurit,
blå k., Cu3[(OH)2(CO3)2]), äro
omvandlingsprodukter av föreg. k., särsk. kopparkis. De
förekomma i malmkropparnas övre delar ovanför
grundvattenytan, där dessa utsatts för inverkan
av luftens syre och kolsyra (Chessy vid Lyon,
Katanga i Belgiska Kongo, Ural, Arizona, Chile).
Till oxidmalmerna räknas även a t a k a m i t
(CuCl2.3Cu(OH)2), som påträffas i
ökenområden, ss. Atacama-området i Chile, i Peru, i
Australien.
Kopparmatte kallas en bronsstaty, som länge
prydde skampålen i Stockholm och nu förvaras
i Stockholms rådhus. En
skampåle el. kåk för
offentliga avstraffningar
fanns på Stortorget i
Stockholm redan 1389.
1648 utfördes statyn av
styckgjutaren Gerhard
Meijer och fick snart
namnet
Kopparmatte. 1776 flyttades den till
Packartorget (nuv.
Norr-malmstorg), i början av
1800-talet till Träsktorget
(senare Roslagstorg).
Bilden nedföll 1833 och
uppsattes icke vidare. — Litt.:
S. Wallin, ”K:s kläder
och hans samtidas” (i
”Svenska kulturbilder”,
n. f., 1, 1934).
Kopparnickel, se
Nic-kelin.
Kopparorm, se ormslå.
Kopparormen. I 4
Mos. 21: 5—9 berättas,
att israeliterna under
Kopparmatte.
ökenvandringen knorrade mot Gud, som då sände
ormar, vilkas bett voro dödande. Men därefter
lät Gud Mose förfärdiga en kopparorm, som
uppsattes på en stång. Var och en, som såg på k., blev
botad. Enl. 2 Kon. 18: 4 fanns k. och dyrkades
ännu på Hiskias tid. K. förstördes av Hiskia.
Kopparoxid, Kopparoxidül, se
Kopparföreningar.
Kopparränta, se Kopparavrad.
Kopparskiffer, (M
ansfeldkopparskif-fer), en i nedersta delen av zechstenen i n. v.
Tyskland uppträdande, bituminös märgelskiffer,
som, jämte fossila fiskar och växtlämningar,
innehåller kopparglans, brokig kopparmalm,
kopparkis etc. fint insprängda. K. har i det viktigaste
området (Mansfeld, s. ö. om Harz) brutits som
kopparmalm sedan 700 år.
Kopparstenarna, grund omkr. 20 km n. om
Gotska Sandön. N. v. om grundet en lys- och
ljudboj; minsta vattendjup c:a 1 m.
Kopparstick, avtryck av en kopparplåt, som
har en i djupet graverad framställning.
Mönstret el. bilden kontureras på plåten med radering
(kall nål). Gravyren utföres med gravstickel,
som skjutes fram på plåten, varvid spånor av
koppar stiga upp framför spetsen på den nästan
parallellt med plåtytan förda stickeln.
Ojämnheterna el. graderna, som bildas på kanterna av de
graverade fårorna, skavas bort. Medelst varandra
korsande linjer (eller genom att ställvis gravera
fårorna bredare) åstadkommes modellering o. s. v.
För tryckning av k. fordras en särskild press,
som måste vara rätt kraftig, för att den i
fårorna avsatta trycksvärtan skall fastna på det
fuktade papperet. Den s. k. plåtranden, som vid
pressningen uppstår på papperet efter
plåtkanterna, ävensom upphöjningarna på avtrycket efter
de graverade linjerna kännas som ojämnheter på
pappersytan. Se vidare Grafisk konst.
Kopparsulfät, Kopparsulfid, Kopparsulfür,
se Kopparföreningar.
Koppartionde, se Kopparavrad.
Koppartrans, två bolag, grundade av Stora
Kopparbergs bergslags ab. samt Rederi-ab.
Transatlantic: 1) Koppartrans o 1 j e-a b.
etablerades 1947 med ett aktiekapital av 15 mkr;
detta bolag äger ett 1947—48 uppfört
oljeraffinaderi (Sveriges 3:e) vid Skarvik, nära
Göteborg. 2) Koppartrans försälj ning
s-ab., etablerades 1948 med ett aktiekapital av 1,5
mkr, väsentligen för oljebefraktningar.
Koppartryck, den grafiska tryckteknik, vid
vilken tryckformen utgöres av en blankpolerad
kopparplåt (undantagsvis zink- el. stålplåt), i
vilken teckningen är framställd fördjupad
antingen på manuell väg genom gravering el.
någon etsningsmetod. Infärgningen sker
genom att tryckformen med tillhjälp av
tygbollar, tamponger, ingnides med en lagom
smidig tryckfärg, som därvid fastnar i
fördjupningarna, varefter den blanka plåtytan avputsas med
en tyglapp. Tryckningen utföres med tillhjälp
av koppartryckspressen, som i princip
utgöres av två kraftiga mot varandra gående
stålcylindrar, som med en handvev kunna sättas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
