Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Oscar II:s jubileumsfond - Konungsfrid - Konungsräfst - Konungsund - Konvalescens - Konvalescentserum - Konvalje, liljekonvalje - Konvektion - Konvenabel - Konvenans - Konvent - Konventikel - Konventikelplakatet - Konvention - Konventionalism - Konventionaltariff el. fördragstariff - Konventionell - Konventualer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Konungsfrid—Konventualer
658
Sanatorierna förfoga över sammanlagt 524
vårdplatser, varav 120 avsedda för statliga
befattningshavare och värnpliktiga.
Konungsfrid (lat. päx règia) är i den äldre
svenska rätten den av konungen särskilt hägnade
frid, vars brytande medför hemfallande under
konungens straff. Frågan om k:s ålder har
varit omtvistad. Äldre forskare ha varit benägna
att datera dess uppkomst till ganska sen tid,
därvid hänvisande till den saknad av verklig
rättslig sanktion, som kungl. påbud röja ännu i
början av 1200-talet. Senare forskning har dock
påvisat betydelsefulla vittnesbörd om från
konungen utgående rättsskydd av vida tidigare
datum. Sina mest avgörande landvinningar gjorde
dock k. genom Birger Jarls och Magnus Ladulås’
fridslagar från 1200-talets senare hälft. Genom
dessa lagar betecknades en del förbrytelser som
fridsbrott. I en av dem, Skänningestadgan från
1285, påbjöds en särskild k. för den tid
konungen vistades i ett landskap samt för tiden närmast
före och efter konungens därvaro. — Under den
följ, tiden utplånades den gamla dualism inom
svensk rättsordning, som framträtt däri, att
folklig och kunglig domsmakt varit sidoordnade.
Konungen blir högste domare, och all befogenhet
för andra domare att meddela rättsskydd
här-ledes från honom. Under sådana förhållanden
finns det icke längre plats för en k., principiellt
skild från folkfrid. Den försvinner därför, men
långt fram i tiden möta i rättskällorna tydliga
spår av dess forna tillvaro.
Konungsräfst, se Räfsteting.
Konungsund, sn i Östergötlands län,
Björke-kinds hd, på inre Vikbolandet, vid
Svinsunds-fjärden av Bråviken; 18,47 km2; 275 inv. (1952).
Odlat slättland och smärre bergkullar. 973 har
åker. Egendomar: Svensksund och Ravnäs.
Kyrkan är från 1802; altartavla av P. Hörberg.
Ingår i ö. Stenby och K:s pastorat i Linköpings
stift, Vikbolands kontrakt; tillhör storkommunen
Västra Vikbolandet.
Konvalescens [-/e’ns el. -se’ns],
tillfrisknings-tid, tillfrisknande. — Konvalescent [-/e’nt
el. -se’nt], person på bättringsvägen.
Konvalescentserum, se Serumterapi.
KonvaTje, liljekonvalj e (av nylat. Itlium
conva’llium, dalarnas lilja), Convalläria majälis,
en flerårig liljeväxt med horisontell jordstam,
vita, klocklika, välluktande blommor i ensidig
klase och röda bärfrukter. Stjälken bär vid basen
två el. tre stora blad. K. är allmän i lundar och
ängsbackar i hela Sverige. Jordstammarna kunna
förvaras i fruset tillstånd (i kylhus) under lång
tid. K. innehåller två giftiga glykosider,
konval-larin och konvallamarin.
Konvektion, värmets utbredning i en vätska
el. gas genom strömningar, konvektion
s-strömmar, som uppstå, då de varma, specifikt
lättare partierna av vätskan stiga uppåt och
ersättas av nedsjunkande kallare delar.
Konvenäbel, passande, lämplig.
Konvenans [-a’ijs], god ton; skick och sed;
vad som passar enl. sällskapslivets krav. —
Konvenéra, passa, lämpa sig; anstå.
Liljekonvalje. Foto A. Fors.
Konve’nt (lat.
conve’ntus, av
con-ventre, sammankomma) ,
sammanträde, församling,
förening, samfund;
prästmöte;
munkel. nunnesamfund,
kloster. Om
franska (national-)
konventet 1792—95 se
Frankrike sp. 55.
I U.S.A.
nomineras presidentkandidaterna på s. k.
partikonvent.
Konventi’kel
(lat. conventi’ cu-
lum, dimin. av
con-ve’ntus, sammankomst) , privat
sammankomst till
upp-byggelse i
pietistiska kretsar. Ph. J.
Spener förordade
dylika
samman
komster för att höja det kristliga livet. Även en
lekman kunde vara ledare. Många gånger
emanci-perade man sig från kyrkan och dess gudstjänst,
varför prästerskapet sökte hindra k., särskilt som
de blevo en fara för renlärigheten.
Konventikelplakatet (se Konventikel). Genom
K. m:ts åtvarning 1 dec. 1713, brevet till
överståthållaren i Stockholm 8 dec. 1721 och det s. k.
konventikelplakatet 12 jan. 1726 förbjödos
kon-ventiklar i Sverige. Enl. tidens uppfattning
gällde det att hindra kyrklig söndring, ty enheten i
religionen ansågs vara förutsättning för statens
välfärd. K. tillät ej, att ”gamla och unga, kände
och okände, få el. flere” skulle ha frihet att
samlas i enskilda hus ”under förevändning att
bruka sin andakt och enkannerliga Gudstj enst”.
Under väckelserörelserna på 1800-talet, varvid k.
tillämpades på ett uppseendeväckande sätt,
krävde man dess upphävande. Först efter vidlyftiga
debatter vid riksdagarna upphävdes äntligen
plakatet genom k. f. 26 okt. 1858.
Konvention (lat. conve’ntio, överenskommelse,
fördrag), se Internationella fördrag.
Konventionali’sm, den uppfattning, som
framför allt kräver iakttagande av sällskapslivets
hävdvunna bruk; inom filosofien åsikten, att
våra axiom och grundbegrepp bero på
överenskommelser.
Konventionältari’ff el. fördragstariff,
en efter avslutande av tarifftraktater med
främmande länder småningom bildad tulltariff.
Denna innehåller lägre tullsatser än de i
generaltariffen autonomt fastställda och tillämpas gentemot
fördragsstater och med dessa likställda länder.
Konventione’11, vedertagen, i enlighet med
konvenansen; icke naturlig, stel.
Konventualer, de munkar och medlemmar av
andliga riddarordnar, som ha säte och stämma i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
