Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf V:s jubileumskliniker - Konung Gustaf V:s 90-årsfond för Sveriges ungdom - Konung Gustaf V:s 80-årsfond - Konung Gustaf VI Adolfs jubileumsfond - Konung Haakon VII:s platå - Konung Oscar II:s jubileumsfond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655 Konung Gustaf V :s 90-årsfond f. Sveriges ungdom—Konung Oscar II :s jubileumsfond 656
av resp, sjukhusägare under bistånd från anslutna
län, resp, städer utom landsting. Klinikerna ha
även till uppgift att idka forskning över
svulstsjukdomarna samt meddela undervisning om dessa
och deras behandling. Varje klinik har en allmän
och en gynekologisk avd. under skilda läkare samt
är försedd med väl utrustade avd. för radium-,
röntgen- och ljusbehandling, operationsavd.,
ävensom expeditions-, arkiv- och kontrollavd. för
övervakande av behandlingsresultaten och
förmedling av obemedlade patienters resor, vilka sedan
1918 bekostas av staten.
Jubileumskliniken i Stockholm,
Radiumhemmet, grundades 1910 av prof.
John Berg genom privat insamlade medel och
övertogs 1911 av Svenska cancerföreningen. 1916
—37 var Radiumhemmet förlagt till Schartaus
handelsskolas gamla hus, som staden ställt till
förfogande. Under ledning av prof. G. Forssell
undergick det en kraftig utveckling. Genom
medel från jubileumsfonden, Cancerföreningen,
staten samt Stockholms stad och län kom
Radiumhemmets storartade nuv. byggnad till stånd och
invigdes 1937. Radiumhemmet rymmer nu 138
vårdplatser, har 12 röntgenbehandlingsplatser och
ett radiumförråd av c:a 10 Vs g. Till
Radiumhemmet äro knutna en radiopatologisk
och en radiofysisk inst. För radiofysiska
inst. är ytterligare en byggnad uppförd, ämnad
för experimentell forskning med mycket höga
elektriska spänningar.
Jubileumskliniken i Lund. Från
1918 fanns vid Lunds lasarett en radioterapeutisk
klinik med 18 vårdplatser under chefskap av
sedermera prof. L. Edling samt förbunden med
lasarettets röntgenavd. Jubileumsfonden anslog
1929 medel till ny klinikbyggnad, men först efter
10 år kunde medelst anslag från s. Sveriges
sjukvårdsmyndigheter, lotterimedel samt enskilda
donationer tillräckligt kapital uppbringas för
byggnadsarbetets igångsättande. 1941 stod den nya
kliniken färdig men måste redan efter 8 år ökas
med en ny sjukavd. m. fl. lokaler, så att
antalet vårdplatser kan uppgå till 80. Kliniken
har 8 röntgenbehandlingsplatser samt ett
radiumförråd av 2,813 g.
Jubileumskliniken i Göteborg.
Sedan gammalt fanns även här under F. v.
Bergen som överläkare en radioterapeutisk avd. vid
Sahlgrenska sjukhuset, vilken 1932 erhöll en
bättre, fastän provisorisk lokal med 25 vårdplatser
röntgenterapiavd. och ett mindre radiumförråd,
som nu kompletterades av jubileumsfonden. Efter
långvariga förhandlingar med Göteborgs stad och
de västsvenska landstingen kunde 1941 den nya
centralanstalten börja byggas. Den invigdes 1943
och omfattade urspr. 63 vårdplatser, som numera
ökats till 89. Kliniken har 8
röntgenbehandlingsplatser och ett radiumförråd av c:a 2,65 g.
Konung Gustaf V :s 90-årsfond för Sveriges
ungdom skapades av medel, insamlade i samband
med konungens 90-årsdag. Av influtna medel
överlämnades i mars 1949 ett avrundat belopp
på 2 mkr till konungen, som hade uttryckt sin
önskan, att pengarna skulle användas till att
främja ungdomens frivilliga ideella verksamhet.
Konungen uppdrog åt riksmarskalken att i
samverkan med statsministern uppgöra närmare
förslag ang. fondens förvaltning och användning.
Konung Gustaf V :s 8o-årsfond tillkom
genom nationalinsamling 1938 och skulle enl.
konungens bestämmande användas för ”utforskande
och bekämpande av invalidiserande
folksjukdomar, i första hand barnförlamningen och de
reumatiska sjukdomarna”, enl. stadgar och förslag
av härför tillsatta kommitterade. Fonden uppgick
till 5,158,983 kr. Den skall i första rummet stödja
forskningen över nämnda sjukdomar och är
fördelad på 3 delfonder, en forskningsfond på 2,5
mkr, en institutsfond på 2 mkr och resten,
658,983 kr, som dispositionsfond. Av
forskningsfonden skulle 1940—45 högst 45,000 kr per år
utgå till prof. The Svedberg och A. Tiselius
för forskningar över de reumatiska sjukdomarna.
Institutsfonden har använts till byggande av
Konung Gustaf V:s forskningsinstitut vid
Karolinska sjukhuset. Byggnadsarbetet påbörjades i
dec. 1946, och 25A 1948 skedde invigningen.
Byggnads- och utrustningskostnader uppgingo till
1,825,000 kr, varav 325,000 kr erhållits från Knut
och Alice Wallenbergs stiftelse för inköp av
specialapparatur. Inom inst. finnas anordningar för
bakterio-serologiska, kemiska och fysiologiska
undersökningar.
Konung Gustaf VI Adolfs jubileumsfond
för svensk kultur, bildad genom riksinsamling
till konungens födelsedag den 11 nov. 1952,
vilken inbringade omkr. 5 mkr, att användas för
ändamål och i former, som konungen själv äger
att bestämma.
Konung Haakcn VII:s platå, se Antarktis,
sp. 587.
Konung Oscar II :s jubileumsfond är bildad
av en insamling (2,2 mkr), som gjordes 1896 för
att bevara minnet av konung Oskar II :s
25-års-jubileum (8/g 1897) som svensk konung. Konungen
bestämde, att fonden skulle användas för
bekämpande av tuberkulosen genom inrättande av slutna
sanatorier för obemedlade lungsotspatienter
(”folksanatorier”) i det stadium av sjukdomen,
då patienterna kunde anses botliga el. åtm. i
sådan grad förbätterliga, att de genom en
sana-toriekur åter kunde bli arbetsdugliga. Man
önskade 3 sanatorier, ett för n., ett för mell. och
ett för s. delen av landet. Men då fonden endast
räckte till för 2 sanatorier, H å 1 a h u 11
(Örebro län) och österåsen (Västernorrlands
län), jämte nödigt driftkapital, trädde riksdagen
emellan 1898 med ett bidrag på 850,000 kr för
uppförandet av ett 3 :e sanatorium, H ä s s 1 e b y
(Jönköpings län). När sedan 1909 krav
framkom på fri anstaltsvård för tuberkulossjuka bland
underofficerare, stamanställt manskap och
värnpliktiga vid armén och marinen samt personalen
vid post- och telegrafverken och Statens järnvägar
(s. k. ”statstjänare”), bidrog riksdagen med ett
anslag på 775,000 kr för uppförande av ett 4:e
sanatorium, Spenshult (Hallands län).
Sanatorierna trädde i verksamhet: Hålahult 1900,
österåsen och Hässleby 1901, Spenshult 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
