Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunism - Kommunister - Kommunistiska manifestet - Kommunistiska partiet - Kommunitet - Kommunskog - Kommutator, strömvändare - Komnenos, ätt - Komorerna, Comoroöarna - Komos - Komosse - Komotau - komp. - Kompakt - Kompaktat - Kompani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Kommunister—Kompani
552
na, kallade sig kommunistiska och blevo
under-avd. av det enda stora partiet. Betydelsen av
ordet k. har sedan dess begränsats till att avse
den tolkning av den marxistiska doktrinen, som
förfäktades av Lenin, då han kommit till makten
i Ryssland, och på vars grundval han och hans
anhängare sökte omdana det ryska samhället.
I enlighet med den kommunistiska teorien
måste den sociala revolutionen genomföras av
proletariatets förtrupp, d. v. s. det
kommunistiska partiet. Diktaturen förklaras vara en
nödvändig övergångsform till det klasslösa
samhället av fria .individer. Vad som hänt är dock
i själva verket raka motsatsen till förkunnelsen.
Staten i Ryssland och andra i k:s anda regerade
länder har under den kommunistiska diktaturen
så långt ifrån börjat förstöra sig själv, att den
i stället är det främsta exemplet på en verkligt
totalitär stat, där intet område av individuellt
liv tillätes bestå utanför dess alltomfattande
grepp. Om k:s olika utvecklingsstadier i
Ryssland se för övrigt Ryssland, historia.
Sedan Komintern 1943 upplösts, fick den 1947
en efterföljare i Kominform (se d. o.), under
vilken de kommunistiska partierna i olika länder
sortera. Efter 2:a världskriget ha kommunistiska
diktaturer (folkdemokratier) upprättats i Kina,
Albanien, Bulgarien, Polen, Rumänien,
Tjeckoslovakien, Ungern och Östtyskland. Jugoslavien,
där även en kommunistisk diktatur införts,
fronderade 1948 mot beroendet av Ryssland.
Kommunfster, anhängare av kommunismens
läror. — Adj.: K 0 m m u n i’s t i s k.
Kommunistiska manifestet, ”Manifest der
communistischen Partei”, programskrift,
utarbetad 1847 (utg. 1848) av Karl Marx och Friedrich
Engels. K. innehåller väsentligen den åskådning,
som legat till grund för den internationella
socialistiska arbetarrörelsen.
Kommunistiska partiet, se Sveriges
kommunistiska parti.
Kommunitét (lat. commünitas, gemenskap),
studenthärbärge, gemensam bostad (med
underhåll) för ett visst antal alumner vid en högre
studieanstalt. — Vid Europas äldsta univ., i P
a-r i s, inrättades k. redan i börj an av 1200-talet.
Liknande inrättningar följde i Italien, Tyskland
och England, ofta kallade collegia el. bursae.
1304 grundades det berömda Navarrakollegiet,
likaledes i Paris. Vid vissa univ. finnas ännu
dylika k., t. ex. Kommunitetet och Regensen i
Köpenhamn.
Kommunskog, skogsallmänning, utgörande
kommunens samfällda egendom i olikhet mot de
s. k. sockenallmänningarna, som förekomma
flerstädes i Norrbottens och Västerbottens län och
i vilka blott socknens jordbrukare ha del. K. ha
på senare år genom Skogssällskapets förmedling
bildats inom flera kommuner i s. Sverige genom
inköp av privata marker. Till k. kunna jämväl
räknas städernas skogar. Dessa stå numera liksom
k. i övrigt under den allmänna skogsvårdslagen.
Kommutätor (av lat. commutäre, byta om),
strömvändare, anordning för omkastning
av den elektriska strömmens riktning i en
led
ning. — I en likströmsmaskin användes en k.,
här vanl. under namnet kollektor el.
strömsamlare, för att likrikta den i ankarlindningen
alstrade växelströmmen (se Elektriska maskiner,
sp. 487) •_
Komnènos, ätt, trol. från Komne, nära
Adria-nopel, först nämnd under Basileios II, förvärvade
stora gods i Mindre Asien och intog en ledande
ställning bland dess feodalaristokrati, då Isak I
i kamp mot det härskande hov- och
ämbetsmanna-partiet upphöjdes till kejsare, 1057. Från Isaks
bror Johannes II utgår den yngre familjen K.
Fr. o. m. en av dennes söner, Alexios I,
rege-gerade ätten K. i Konstantinopel 1081—1185. Som
regerande visade ätten utpräglade diplomatiska
och kulturella intressen. Fr. o. m. Alexios,
And-ronikos I:s sonson, regerade ”Storkomnenerna”
kejsardömet Trapezunt 1204-—1461.
Komorerna [-må’-], Comoroöarna, fr.
Iles Comores, fransk ögrupp i
Moqambiquekana-lens n. del mellan Madagaskar och Afrikas
fastland; består av öarna Mayotte, (19,000 inv.)
An-jouan, Gr ande Comore och Mohéli, tills. 2,171
km2. K. äro av vulkaniskt ursprung; högst är
Grande Comore med vulkanen Karthala (2,560
m). Inv. (168,890 1950), äro muhammedaner.
Jordbruk är huvudnäring. De viktigaste
kulturväxterna äro sockerrör, vanilj, kakaoträd,
kokospalmer samt många inom .parfymtillv. använda
växter. Export av vanilj, kopra, sisalhampa, ädla
träslag m. m. — Mayotte erövrades av
fransmännen 1843, de övriga öarna 1886. 1947 blev
K. självstyrande territorium, representerat i
franska nationalförsamlingen. Huvudstad är Dzaoudzi
(Mayotte).
Komos [kå’-], hos forntidens greker under
glam och skämt, musik och dans kringvandrande
skaror; upptåg vid vissa kultfester och
dryckeslag.
Komosse, en av Sveriges största högmossar,
belägen på den höjdplatå, som på gränsen mellan
Västergötland och Småland utbreder sig mellan
n. delen av Nissan och Hjälmån, en biflod till
Ätran; c:a 4,700 har. K, har 1950 genom
frivillig insamling inköpts som naturreservat. Högsta
punkten når 347 m ö. h. — Litt.: H. Osvald
”Die Vegetation des Hochmoores K.” (1923).
Komotau [kå’måtau], tyska namnet på
staden Chomutov i Tjeckoslovakien.
komp., förk. av kom p e r a t i v,
komponerad el. kompani.
Kompa’kt, sammanpackad, tät, fast.
Kompaktät, fördrag, förlikningspunkter. —
Om de s. k. Baselkompaktaterna se Ba
selkonsiliet.
Kompani (fr. compagnie). 1) Sällskap,
handels-el. industriförening, bolag. I firmanamn av typen
A. & komp, (comp., ko. el. co.) uttalas k.
kå^m-pani.
2) Krigsv. Sammanförandet av krigsfolk i k.
härrör från de medeltida italienska fristäderna,
där borgarna till författningens värnande
sam-manslöto sig i k. under en capitano. De
kondot-tiärband, som från 1300-talet strövade omkring
i Mellan- och Sydeuropa, benämndes också k. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
