Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokoschka, Oskar - Kokosfett, Kokosfiber, Kokoskakor, Kokosmjölk, Kokosnöt, Kokosolja - Kokospalm - Kokosplommon - Kokossmör - Kokostjuv - Kokott - Kokovtsov, Vladimir Nikolajevitj - Kokplatta, Elektrisk - Kokpunkt - Koks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Kokosfett—Koks
486
arbeten i starkt expressionistisk anda, bland vilka
särsk. märkas ”Hiob” (1917), med musik av
Hindemith, samt några diktsamlingar, bl. a. ”Der
weisse Tiertöter” (1920). — Litt.: P. Westheim,
”O. K.” (1919); E. Hoffmann, ”K., life and
work” (1947).
Kokosfett, Kokosfiber, Kokoskakor,
Kokosmjölk, Kokosnöt, Kokosolja, se Kokospalm.
Kokospalm, Cöcos, ett palmsläkte med
par-delade blad och stenfrukt. Blommorna äro
en-könade och sitta i greniga kolvar, honblommorna
nedtill,
hanblommorna upptill. De
vilda arterna,
bortåt 30, växa alla i
Sydamerika, mest i
Brasilien. C.
nuci-fera förekommer,
förvildad och
odlad, i nästan alla
varma länder,
ymnigast i Polynesien
och Indien. Den
blir ett ända till 25
m högt träd med
smäcker stam och
över 2 m långa
blad. Frukterna [-(kokosnöt-t-]
{+(kokosnöt-
t+} e r) äro omkr.
3 dm långa, tjocka,
trubbigt trekantiga,
med grovtrådigt
fruktkött och mycket hård sten. Den vita
frövitan är fast och omsluter en stor hålighet, fylld
med en nästan vattenklar el. mj ölkliknande, söt
el. syrlig vätska (kokosmjölk). Äldre
stammar lämna ett värdefullt virke (p o r k u p
i-neträ). Bladen begagnas som
taktäcknings-material, till flätverk m. m.; mycket unga
blad användas till föda (palmkål).
Blomställningarna och stammens yngre delar
innehålla en sockerhaltig saft, varav beredas p a 1
m-v i n och genom destillation arrak. Av fibrerna i
fruktköttet (kokosfiber, c o i r) förfärdigas
mattor, borstar, skeppståg m. m. Kokosmjölken
utgör en närande dryck. Den hårda frövitan
(copra) är rik på fett och spelar en stor roll på
världsmarknaden. Genom pressning vinnes därur
kokosfett, kokossmör el. kokosolja,
som utgöres av en vit, vid 25—300 smältande
massa och innehåller rikligt med laurinsyra.
Inom margarin- och tvålindustrierna har den
verkat revolutionerande och har där till stor del
utträngt andra fetter. Inom hushållet brukas den
mycket till flottyr. Pressresterna
(kokoskakor) utgöra ett värdefullt fodermedel.
Kokosplommon, dets. som cocoa-plum, se
Chrysobalanus.
Kokossmör, se Kokospalm.
Kokostjuv, Bi’rgus la’tro, ett till
eremitkräftorna hörande kräftdjur från vissa av Indiska
oceanens och Stilla havets öar. K. når en storlek
av flera dm. Den lever som vuxen på land och
gräver hålor i marken, vilka klädas med kokos-
Kokostjuv.
bast. Med sina
starka gripklor öppnar
den kokosnötter, av
vilkas frövita den
lever. Gälhålorna
innehålla
visserligen gälar men äro
invändigt så rikligt
försedda med
blodkärl, att de
samtidigt tjänstgöra som
lungor.
Kokott [kåkå’t]
(fr. cocotte, liten höna), demimonddam, kvinna,
som genom sedeslöshet skaffar sig medel till
ett mer el. mindre dyrbart levnadssätt.
Kokovtsov [kakå’ftsof], Vladimir N i k
o-lajevitj, greve, rysk politiker (1853—1943),
finansminister 1904—05 och 1906—14,
ministerpresident efter Stolypin 1911. K. lade som
finansminister i dagen stor administrativ duglighet; som
ledare för den ryska politiken sökte han länka
den i fredlig riktning men tvingades att i febr.
1914 lämna plats åt Goremykin. Efter
revolutionen bosatte sig K. i Frankrike. Hans memoarer
(1933—34; eng. övers. ”Out of my past”, 1935)
äro en värdefull källa till Rysslands historia
under tiden närmast före krigsutbrottet 1914 och
den ryska revolutionen.
Kokplatta, Elektrisk, se Elektriska
värmeapparater.
Kokpunkt, fys., se Kokning.
Koks [-å-] (eng. cokes) tillverkas i gasverk el.
koksverk genom upphettning av stenkol utan
lufttillträde (torrdestillation) till så hög temp., att
stenkolets flyktiga beståndsdelar bortgå i
gasform — stenkolsgas, lysgas, koksugnsgas jämte
tjära o. a. biprodukter — och återstoden bildar
styckeformig el. vanl. till ett sammanhängande
block hopbakad k. För ändamålet användas oftast
bituminösa, feta, bakande kol, men även andra
kolsorter kunna vid lämplig behandling ge en
god k. Koksning utföres i samband med
gastillverkning i alla de olika slag av ugnar, som
förekomma vid gasverk (se d. o. med bilder).
Vid anläggningar i större skala äro
horisontalkammarugnar vanligast. Dessa ugnar bestå
av ett stort antal höga, långa och smala
kamrar, sammanbyggda med varandra med
mellanliggande eldkanaler. Under upphettningen i
kamrarna, vilken försiggår rätt långsamt från de
heta väggarna och inåt, mjuknar stenkolet och
bakas ihop av beck och tjära, som bildas vid
torrdestillationen. Tiden för koksningens
genomförande brukar vara 16—24 tim men växlar med
kamrarnas tjocklek och den temp., till vilken
upphettningen sker. För vanlig s. k. h ö g t e
m-peraturkoks är koksningstemp. minst 1,000°,
vanl. 1,100—1,200°. Huvudparten av kolens
flyktiga beståndsdelar bortgår emellertid redan under
600°, och man kan även avbryta processen nära
över denna temp., då man får s. k. halv- el.
lågtemperaturkoks (eng. coalite), som
är mera porös och brinner fortare men lätt faller
sönder. Man får vid detta förfarande som bi-
Kokospalm; krona med
kokosnötter. Se även bild vid
Bor-neo, sp. 544.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
