Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kockums jernverks ab. - Kockums mekaniska verkstads ab. - Kod - Kodachrome - Kodacolor - Kodaikanal - Kodak - Kodály, Zoltán - Kode - Kodein, metylmorfin - Kodex - Kodiak Island - Kodicill - Kodifiera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Kockums mekaniska verkstads ab.—Kodifiera
474
gjuteri och mekanisk verkstad i Kallinge samt
plåtpressnings- och emalj erverk i Ronneby. K. har
dessutom vattenkraftstationer i Kallinge,
Ronneby och Karlsnäs och driver även jordbruk,
skogshantering, kvarn- och sågverksrörelse.
Tillverkningen i Kallinge utgöres av stålgj utgods,
tunnplåt i form av svartplåt, dynamoplåt och
galva-niserad plåt, svart och emalj erat hushålls- och
sanitetsgj utgods samt vidare spisar av alla slag,
värmeledningspannor, manglar, lyktstolpar m. m.
I Ronneby framställas emalj erade plåtkärl för
hushåll och sjukhus. Aktiekapitalet är 4 mkr,
arbetarantalet c:a 1,500. — Fabriksidkare F. H.
Kockum anlade 1849 ett kopparverk i Kallinge,
vilket senare omändrades till järnverk. Rörelsen
vid det 1748 grundade Örmo bruk, Konga,
överflyttades 1888 till Kallinge. 1859 anlade F. H.
Kockum ett stansverk i Ronneby, vilket 1892
kompletterades med emaljerverk. Det nuv.
bolaget grundades 1875.
Kockums mekaniska verkstads ab., grundat
1840 av F. H. Kockum, bolag sedan 1866,
skeppsvarv och mekanisk verkstad i Malmö. Företaget,
som från början drev gjuteri och mekanisk
verkstad i S. förstaden, utvidgades 1871 med ett
mindre skeppsvarv. 1873—75 utbyggdes en större
varvsanläggning med 4 stapelbäddar, vilka ännu
äro i bruk ehuru i ombyggt skick. 1910—13
överflyttades hela verkstadsrörelsen i S.
förstaden till varvsområdet. En 5:e stapelbädd för
fartyg upp till c:a 25,000 ton dw anlades 1939, då
även maskinverkstad m.fl. verkstäder utbyggdes.
1945—47 genomfördes en mycket omfattande
utbyggnad. Genom utfyllnad i Öresund i direkt
anslutning till det befintliga området om 127,000
m2 skapades ett nytt landområde om c:a 200,000
m2 och uppmuddrades en ny varvsbassäng om
144,000 m2. På det nya området anlades 2
stapelbäddar för fartyg upp till c:a 30,000 ton dw
och en ny torrdocka med samma kapacitet.
Vidare anlades ny plåtslageriverkstad,
svetsverkstä-der, en utbyggnad till maskinverkstaden m. m.
Intill utgången av 1949 har varvet levererat 311
fartyg av skilda typer, varibland märkes ett stort
antal till svenska marinen. En viktig del av
verksamheten är fartygsreparationer. För
torrsättning av fartyg finnas 3 torrdockor, varav
den nyanlagda är 190 m lång, den äldre 159 m
och den äldsta 70 m. — En av verkstadens
specialiteter är tillverkning av järnvägsvagnar. De
första levererades redan 1859. I den i samband
med varvsutbyggnaden uppförda nya
vagnverkstaden, som har en golvyta i markplanet om
16,000 m2, byggas förutom person- och
godsvagnar även motorlokomotiv och snabbmotortåg för
såväl svenska som utländska järnvägar. — Andra
tillverkningsgrenar vid K. äro broar, lyftkranar,
ångpannor, hej ar smide, järngj utgods och
signalapparaten ”Tyfon”. — Aktiekapital är 30 mkr
och antalet anställda c:a 5,000. — Verkst. dir.
sedan 1940 är G. Lundeqvist. — 1948 övertog
K. genom köp av hela aktiestocken ab.
Lands-verk i Landskrona. — Litt.: ”K. 1840—1940”
(1940).
Kod [kåd], dets. som code.
Kodachrome [kådakrå’m], av Estman Kodak
Co. utarbetat färgfotografisk metod, som ger
diapositiv i naturliga färger, avsedda för projektion.
Kodacolor [kådakå’lår], en variant av
kodachrome, en rullfilm av negativtyp, som återger
motivets färger som komplementfärger.
Kodaikanal, luftkurort i Indien, 60 km n. v.
om Madura, 2,200 m ö. h. I K. finns även ett
astrofysikaliskt observatorium.
Kodak [kå’-], handelsmärke för fotografiska
apparater m. m. från Eastman Kodak Company.
Kodåly [kå’däj], Zoltän, ungersk
tonsättare (f. 1882), prof, vid musikhögskolan i
Budapest 1907—42. K. har (delvis tills, m. Bartok)
samlat och utgivit ett
stort antal äldre
ungerska folkvisor, fria
från zigenarelement.
En av sitt lands mest
betydande moderna
tonsättare, utmärker
han sig för både
nationellt färgad och
personlig stil,
melodiskt expressiv och
rytmiskt livfull. Hans
mest kända verk,
”Psalmus hungaricus”
(Ps. 55; *för tenor,
kör och orkester;
1923), uppfördes i Konsertföreningen i Stockholm
I934S där uppfördes 1936 även orkestersviten
”Danser från Galanta” (1933). K. har vidare
komponerat kammarmusikverk (flera uppf. i
Stockholm), pianostycken, sånger och sångspelet
”Häry Janos” (1927), varur han sammanställt en
berömd konsertsvit. K:s ”Te Deum” tillkom
1936 och framfördes i svensk radio 1938.
Kode, storkommun i Göteborgs och Bohus län,
Inlands domsaga, omfattar socknarna Hålta,
Sol-berga och Jörlanda; 143,51 km2, 3,289 inv. (1952).
Kodein (av grek, ködeia, vallmofröhus),
metylmorfin, Ci7Hi7(OCHs) (OH)ON . H2O,
färglösa, i hett vatten lättlösliga men i kallt
vatten svårlösliga, kristalliniska stycken med bitter
smak, finns i mindre mängd i opium men f
ramställes mest på syntetisk väg, användes liksom
det mera lättlösliga kodeinfosfatet,
Co-dei’ni phosphas, i doser om 1—2 cg för lindrande
av hostretning.
Kodex, se Codex.
Kodiak Island [kåu’diäk åTland], Ka di ak,
ö i Stora oceanen, ö. om Alaskahalvön; tillhör
Alaska. 8,974 km2; är bergig och når c:a 1,000
m ö. h. Inv. äro mest eskimåer. Pälsdjursjakt
och laxfiske. Flottstation.
Kodici’ll (lat. codicüllus, handskrivelse,
testa-mentariskt förordnande, dimin. av cödex, se d. o.),
tilläggsartikel, särskilt till ett testamente. I
denna betydelse hade k. i romerska rätten reglerats
med säregna bestämmelser, genom vilka den till
både innehåll och form skildes från testamente.
Så är däremot icke fallet i svensk och övrig
modern rätt.
Kodifiera, verkställa en kodifikation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
