Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kochinkina, Cochinkina - Historia - Kochinkinahöns, cochin - Kock, 1. Augustin - Kock, 2. Karin - Kock, 1. Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Kochinkinahöns—Kock
470
ett flackt slättland, genomskuret av Mekongs
flodarmar. Klimatet är tropiskt. Saigon har
under den kallaste mån. (dec.) en medeltemp. av
25^9 och under den varmaste (april) 2g°s. Redan
i maj börja sommarregnen. Torrperioden varar
5 mån., men endast febr, och mars äro helt utan
nederbörd. Den naturliga vegetationen vid
floderna är sumpskogen. På torra områden härskar
savann. Befolkningen utgöres av annamiter och
khmerer, vilka på sin tid erövrade landet från
folket cham, ett biandfolk av mon-khmer-stammar
och malajer. Sist ha kineser (c:a 410,000)
invandrat till landet. Dessutom funnos 1948 45,400
européer, huvudsaki. fransmän. Med undantag av
halvön Camau, är landet väl uppodlat och
tättbe-folkat. Riset är den viktigaste kulturväxten, och
bevattningen sker genom ett system av kanaler.
1950 skördades 1,5 mill. ton ris. Andra viktiga
jordbruksprodukter äro: bönor, sojabönor,
maniok, batater, sockerrör, betelnötter, kopra och
gummi. Industrien är lokaliserad till de två stora
städerna Saigon och Cholon. De ha riskvarnar,
sågverk, tvål-, gummi-, konserv- och
tobaksfa-briker. Några korta järnvägslinjer förbinda
Saigon med dess uppland.
Historia. K. kom tidigt i beroende av Kina,
ingick sedan i Annam, blev 1658 eget rike men
från slutet av 1700-talet åter en del av Annam.
1862 erövrades en del av K. av Frankrike, som
1867 bemäktigade sig även återstoden, varpå K.
blev fransk koloni. Vid utropandet av republiken
Viet-Nam i aug. 1945 gjorde dess president Ho
Chi Minh anspråk på K. som en del av
Viet-Nam. I sept. s. å. lyckades dock fransmännen
återta herraväldet över K. Landet förklarades i
juni 1946 som en autonom republik, och general
Nguyen Van Xuan bildade en provisorisk
regering. Efter ytterligare konflikter med Ho Chi
Minh erkände Frankrike i dec. 1947 formellt K.
som en fri stat inom Franska unionen. Sedan
exkejsar Bao Dai av Annam i samförstånd med
fransmännen hade blivit regeringschef i
Viet-Nam, slöts emellertid i mars 1949 en
överenskommelse, som bl. a. innebar, att K. skulle bli
en del av förbundsstaten Viet-Nam inom ramen
för Indokinesiska federationen och Franska
unionen.
Kochinkinahöns, c o c h i n, se Höns, sp. 792.
Kock. 1) Augustin K., konsertsångare och
sångpedagog (f. 1886 2A). Efter scen- och
musikstudier i Stockholm och Berlin debuterade K.
på Kungl. teatern som Tonio i ”Pajazzo” 1911,
var kantor och kördirigent i Katarina kyrka i
Stockholm till 1915 men har framför allt verkat
som romans- och kyrkosångare i Sverige,
Danmark och Tyskland, där han vunnit framgång
även med verk av yngre svenska tonsättare. En
bestående insats har K. gjort som pedagog, bl. a.
med egen sångskola i Västerås 1929—33, vid
Uppsala musikskola 1933—45 samt med en egen
bel canto-skola i Stockholm. K. har även
framträtt som diktare med 5 samlingar.
2) Karin K., den föreg:s kusins dotter,
nationalekonom (f. 1891 2A), anställd vid
Stockholms stads statistiska kontor 1911—15, vid Skan-
dinaviska kredit-ab. 1918—32, fil. dr 1929, doc.
vid Stockholms högsk. 1933, där hon 1938—46
var t.f. prof., erhöll prof:s titel 1945; byråchef
i Handelsdep. 1947, konsultativt statsråd 1947—
48, därefter chef för Folkhushållningsdep. t. o. m.
1949; överdir. och chef för Statistiska
centralbyrån 1950. K. har bl. a. varit medl. av och
huvudsekr. i 1944 års kommission för ekonomisk
efterkrigsplanering. Hon är sedan 1947 Sveriges
huvuddelegat vid FN:s ekonomiska kommission
för Europa. K. har
varit politiskt verksam
först som liberal,
sedan som
socialdemokrat samt tagit
verksam del i kvinnornas
föreningsrörelse, bl. a.
som ordf, i
Akademiskt bildade kvinnors
förening 1916—-32 och
i Yrkeskvinnors
sam-arbetsförbund 1945—
48. Som
nationalekonom har K. främst
sysslat med kredit- och
konj unkturproblem.
Bland hennes skrifter kunna nämnas ”Svenskt
bankväsen i våra dagar” (1930),
”Konjunkturuppsvingets förlopp och orsaker 1932—34” (i
SOU, 1935:16), ”Kvinnoarbetet i Sverige” (bil.
till SOU, 1938—47) samt tills, m. E. Lindahl
och E. Dahlgren ”National income of Sweden”
(ig 37). — G. 1936 m. advokat Hugo Lindberg.
Kock. 1) Karl Axel Lichnowsky K.,
språkforskare (1851—1935), doc. i nordiska språk i
Lund 1879, prof, i samma ämne vid Göteborgs
högsk. 1890—93 och vid Lunds univ. 1907—16,
rektor vid samma univ. 1911—16; led. av
Svenska akad. 1924. K. utvecklade en ytterst
omfattande vetenskaplig
alstring, särsk. inom den
fornnordiska och i
synnerhet svenska
ljudhistorien, där hans
verksamhet var
banbrytande. Av hans
viktigaste arbeten,
framför allt inom
accent- och omljudsläran,
må nämnas
”Språkhistoriska undersökningar
om svensk akcent” (2
bd, 1878—85),
”Studier öfver
forn-svensk ljudlära” (2 bd,
1882—86), ”Undersökningar i svensk
språkhistoria” (1887) samt över siktsarbetena ”Die alt- und
neuschwedische Accentuierung” (1901), ”Umlaut
und Brechung” (1911—16) och det digra arbetet
”Svensk ljudhistoria” (5 bd, 1906—29).
Härjämte offentliggjorde han ett mycket stort antal
avh. i olika tidskr., framför allt i Arkiv för
nordisk filologi, för vilket han var huvudred. 1888
—1928 och som under hans ledning utvecklade
sig till en av de mest ansedda tidskr. i germansk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
