Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koalition - Koaltionskrig, Koalitionsministär - Koantiloper - Koaxialkablar - Kobaltin, Kobaltit - Kobbe - Kobbel - Kobdo - Kobe - Kobenthet, X-benthet - Koberg - Koblenz, Coblenz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Koalitionskrig—Koblenz
462
Krigen mot Ludvig XIV: 1672—79, 1688—97
och 1701—14. — Aled k. förstås också en relativt
varaktig allians mellan politiska partier; en sådan
kan leda till bildandet av en utav representanter
för dessa partier bestående
koalitionsmini-s t ä r. I svensk riksdagshistoria är ”koalitionen”
namnet på en mot Karl XIV Johan oppositionell
sammanslutning, som bildades till 1840—41 års
riksdag med C. J. af Nordin och C. H.
Anckar-svärd såsom de ivrigast pådrivande krafterna.
Koalitionskrig, Koalitionsministär, se
Koalition.
Koantiloper, Bubalinae, en underfam. av fam.
slidhornsdjur. De äro stora djur med naken mule,
stora, uppsvällda näsborrar och lång, tofsprydd
svans. De förekomma i Afrika och Arabien.
Nämnas må nordafrikanska k o a n t
i-1 o p e n, Bubalis el. Alcelaphus buselaphus,
hartbest (se bild 1 å pl. vid Antiloper) och k o
n-goniantilopen, Bubalis cokei. Liksom
Afrikas flesta stäppdjur uppträda k. i ofantliga
hjordar. Köttet är högt skattat.
Koaxiälkablar, kablar, spec. konstruerade för
överföring av växelströmmar inom ett mycket
stort frekvensområde, möjliggörande överföring
av televisionsprogram och/el. ett
mycket stort antal samtidiga telefonsamtal.
Hos var och en av de i dyl. kablar
ingående koaxialledningarna,
vanl. 4—8 stycken, utgöres ena
ledaren av ett kopparrör och andra ledaren
av en i rörets mitt (axel) medelst
plastbrickor fixerad koppartråd.
Kobaltin, Kobaltit, se Koboltglans.
Kobbe, rundat mindre skär, som
föga höjer sig över vattenytan.
Etymo-logiskt samma ord är kobbe, säl.
Kobbel, se Drink.
Kobdo. 1) Flod i Yttre Mongoliet,
rinner på nordsidan av Altai och flyter
i ö. riktning till saltsjön
Khara-Usu-nor.
2) K. C h i r g a 1 a n t u, stad i v.
Yttre Mongoliet, 1,300 m ö. h., v. om
saltsjön Khara-Usu-nor; c:a 6,000 inv.
K. är v. Yttre Mongoliets viktigaste
handelsplats vid huvudvägen till ryska
gränsen.
Kobe, stad i Japan på s. kusten av v.
Honshu c:a 30 km v. om Osaka, med vilken stad
K. nästan vuxit samman; bildar med Hyogo en
kommun; 765,435 inv. (1950). Från att 1868 ha
varit ett oansenligt fiskläge har K. växt upp till
en millionstad, som helt uppslukat den gamla
staden Hyogo och med sina förstäder når ända fram
till Osaka. K. har näst Yokohama Japans bästa
hamn, vilken K. har gemensam med Osaka.
Industrien omfattar bl. a. skepps- och örlogsvarv,
flygmaskins- och lokomotivverkstäder,
gummiindustri, elektromekanisk industri, verktygsfabriker
och järn- och stålverk. K. har univ. och teknisk
högsk. Under 2:a världskrigets sista skede blev
K. till stor del förstört genom bombanfall.
Kobenthet, X-b e n t h e t (lat. ge’nu va’lgum),
missbildning av benet, bestående i att underbenet
Kabel för [-koaxial-led-ningar.-]
{+koaxial-
led-
ningar.+}
vid sträckt knäled avviker utåt. I dubbelsidiga
fall bilda benen, sedda tillsammans, ett X, därav
namnet X-benthet. K. uppträder vanligen
dubbelsidigt, dels i småbarnsåldern som omedelbar följd
av engelska sjukan, dels i den s. k. lärlingsåldern,
då k. ofta är ett förvärrande av en vid engelska
sjukan uppkommen, obetydlig felställning. Då k.
är enkelsidig, föreligger i regel en lokal
förändring i knäleden (medfödd felbildning eller följd
av en olycksfallsskada el. sjukdom). Även en
relativt obetydlig k. hos barn bör i tid
ortope-diskt behandlas.
Koberg, gods i Lagmansereds sn i
Västergötland, 15 km s. ö. om Trollhättan, vid nordändan
av sjön Vanderydsvattnet, omfattar med
underlydande 7,982 har, därav 1,465 åker. Slottet av
sten i tre våningar med dominerande kvadratiskt
mittorn torde ha anor från omkr. 1500 men är i
stort sett från i början av 1600-talet och
ombyggdes 1897—98. Det rymmer bl. a. rika
bok-och konstskatter samt omges av vidsträckt
trädgård och park. K. är känt sedan 1400-talet och
kom på 1550-talet till ätten Leijonhufvud på
Grävsnäs (till 1715). Det såldes 1757 till dir. i
Ostindiska kompaniet N. Sahlgren, som 1761 av
sex gårdar upprättade två fideikommiss för sina
ättlingar. En hans dotterdotter Alströmer förde
1782 K.-komplexet genom gifte till ätten
Silfver-schiöld, som 1818 även fick det andra,
Gåsevad-holm. Nuv. ägare är friherre C. O.
Silfver-schiöld.
Koblenz [kå’blänts], Coblenz, huvudstad i
Rhenlandet i Tyskland, vid Mosels mynning i
Rhen och vid sydändan av det s. k.
Neuwied-bäckenet, mitt i Rhenska skifferbergen; c:a 60,000
inv. K. har fått sitt namn på gr. av läget (lat.
conflue’ntes, sammanflytande [floder]) och har
uppvuxit kring ett vid denna strategiskt viktiga
punkt beläget romerskt kastell. 1018 tillföll K.
ärkestiftet Trier; det intogs 1632 av svenskarna,
var under franska revolutionen emigranternas
huvudkvarter, tills det 1794 intogs av
fransmännen och kvarblev i deras besittning. 1815 tillföll
K. Preussen och blev 1822 provinshuvudstad.
Koblenz vid Mosels inflöde i Rhen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
