Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knäppare, knäpparefamiljen, knäpparebaggar - Knäred - Knärot - Knästorp - Knäsvamp - Knätte - Knävelborrar - Knävring - Knölbakterier - Knölbegonier - Knölfloka - Knölhavre, knylhavre - Knölros - Knölrot - Knölstam, stamknöl - Knölsvinsläktet - Knöppel, Arvid - Knös, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Knäred—Knös
458
Randiga
sädesknäpparen.
parebaggar, Elateridae
(efter det artrika släktet
Ela-ter), fam. av under or dn.
Poly-phaga bland skalbaggarna,
omfattande medelstora, kortbenta
skalbaggar med trådlika, på
ena sidan sågade el.
kamtanda-de antenner. K:s halssköld
ledar mot mellanbröstet och har
baktill en bakåtriktad tapp,
som kan inpassas i en grop på
mellanbröstet. Om djuret
kommit på rygg, böjer det
halsskölden bakåt, varvid tappen
dragés ut, så att dess spets
spännes mot gropens kant. När musklerna
ytterligare spännas, faller tappen med en hörbar knäpp
ned i gropen, och bakre delen av halsskölden
slår så hårt mot underlaget, att djuret kastas upp
i luften flera dm och kan komma ned på
fotterna. Den vanligaste arten är randiga
sädesknäpparen (Agriotes lineatus), som gör stor
skada på säd och rotfrukter. Som medel mot
den använder man grund sådd, emedan larverna
(rotmaskar), som vistas några cm under
jordytan, då blott avbita de finare rötterna.
Knäred, sn i s. Halland, Höks hd vid
Smålandsgränsen, kring Lagan; 197,30 km2, 2,324 inv.
(1951). 2,177 har åker. Vid Lagan och
statsbane-linjen Veinge—Hässleholm ligger tätorten
Knäred (774 inv., 1951) med träindustri. I Lagan
Sydsvenska kraft ab:s kraftverk Majenfors,
Bassalt, övre och Nedre K. Nuv. kyrkan byggd
1852—54, grundmurar till medeltidskyrka
utgrävdes 1930. Hembygdsgård (Bollaltbygget).
Pastorat i Göteborgs stift, Laholms kontrakt.
Utgör kommunen Knäred; 2,354 inv. (1952);
i Hallands s. domsaga. — Litt.: J. Wangö, ”K.
i gången tid” (1933).
Freden i Knäred. Vid gränsen, där en
minnessten rests, undertecknades 20 jan. 1613 freden i
K. Sveriges ombud var rikskanslern Axel
Oxenstierna, Danmark företräddes av kanslern Chr.
Friis; freden slöts under engelsk bemedling. 1570
års Stettinfördrag bekräftades. Gjorda erövringar
återställdes, men som pant för krigsskadeståndet,
1 mill. rdr (”Älvsborgs lösen”) att betalas inom
sex år, behöll Danmark under tiden Älvsborg,
Nya och Gamla Lödöse, Göteborg samt sju
härad i Västergötland. Sverige avstod bl. a. från
sina anspråk på Finnmarken. Det ena rikets
undersåtar skulle fritt få köpslå i det andra; i
Öresund skulle tull ej läggas på svenskarnas
personer el. gods.
Knärot, Goodyèra repens, en orkidé med lång
jordstam, i rosett samlade blad och små, vita
blommor i ensidigt ax; mindre allmän i mossig
granskog i hela Sverige.
Knästorp, sn i Malmöhus län, Bara hd på
Lundaslätten, närmast s. om Lund; 6,04 km2, 354
inv. (1952). 487 har åker; skog saknas. En del
av villabebyggelsen kring S:t Lars sjukhus ligger
inom K. Romansk 11 oo-talskyrka. Ingår i K:s
och Tottarps pastorat i Lunds stift, Bara
kontrakt; tillhör storkommunen Staffanstorp.
Knäsvamp, veter., en svulst på framsidan av
framknäet, beroende på ökad vätskeansamling i
en där liggande slemsäck. Svulsten kan hos
nötkreatur bli stor som ett barnhuvud. K.
förekommer stundom även hos hästar. Hos
nötkreatur kan k. med fördel opereras.
Knätte, sn i Älvsborgs län, Redvägs hd, n. ö.
om Ulricehamn; 26,19 km2, 337 inv. (1952).
Kuperad höglandstrakt (intill 338 m ö. h.) kring
övre Ätran (omkr. 250 m ö. h.). 506 har åker.
Kyrkan härstammar från 11 oo-talet. Vapenhus
och sakristia uppf. 1929. Ingår i Böne, K.,
Lia-reds, Fivlereds och Kölingareds pastorat i Skara
stift, Redvägs kontrakt; tillhör storkommunen
Redväg.
Knävelborrar (ty. Knebelbart, tvär slåskägg),
äldre sv. namn på mustascher.
Knävring, kort träknapp, som ombord brukas
vid råsegels revning m. m.
Knölbakterier, baljväxtbakterier (se d. 0.).
Knölbegonier, Begonia-zrter med underjordisk
knölstam; blad och stjälk nedvissna under
torrtiden. Se Begonia.
Knölfloka, bot., se Chaerophyllum.
Knölhavre, knylhavre, se Havre.
Knölros, Ery’thema nodösum, vanl. med feber
förbunden sjukdom, som yttrar sig genom rödblå,
upp till 5-örestora knutar i huden på
extremite-ternas sträcksidor, företrädesvis underbenen.
Knutarna försvinna i regel även utan behandling på
ett par veckor. K. kan uppträda vid flera
sjukdomar, bl. a. reumatism och tuberkulos. K.
försvinner av sig själv. Den bör, ej minst på gr.
av tuberkulosmisstanken, föranleda undersökning
och kontroll.
Knölrot, se Rot.
Knölstam, stamknöl, en starkt uppsvälld
stamdel, vilken magasinerar upplagsnäring. Vanl.
är k. underjordisk (t. ex. hos potatis och
jord-ärtskocka), mera sällan ovanjordisk (t. ex. hos
kål rabbi).
Knölsvinsläktet, Potamochaè’rus, tillhör fam.
svindjur. Dess arter utmärkas av ganska smärt
kropp, öron med hårtofs, långt tryne och en
benknöl på nosen hos galten. De förekomma
i Afrika s. om Sahara och på Madagaskar.
Penselsvinet, P. porcus, från v. Afrika, blir 1,5
m långt. Färgen är övervägande brunröd och
rödgul.
Knöppel, Gustav Arvid Oskar, bildhuggare
och tecknare (f. 1892 25/4). Under hela hans
konstnärsbana ha främst djuren fångat K:s intresse.
Störst uppmärksamhet har han väckt som
tecknare, och i små, hastigt utförda arbeten i kol,
sepia el. blyerts har han med knappa medel fångat
det väsentliga i motivet. Samma säkra
karakteristik utmärker hans skulpturer, vilka delvis äro
utförda i ett nytt material, gjutgods i rostfritt
stål. 1941 utkom ”Råbock”, en skildring av
Skansens djur med text och teckningar av K. —
Bild se sp. 459.
Knös, släkt, härstammande från jägmästaren
över Älvsborgs län Börje Olofsson K. (1632—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
