Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterväsen - Klot - Klotalg, rullande klotet - Klotamarant - Klotar - Klotblixt - Klotens revir - Klotfisk - Klotgranit - Klotho - Klove - Klovicker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Klot—Klovicker
426
ka, om också emellanåt munkarna handgripligen
deltogo i lärostriderna.
Till Västerlandet kom kännedomen om
munkväsendet genom Athanasios, som på
340-talet vistades i Rom. På 370-talet uppväxte de
första klostren i Italien. Kort efter 360
infördes genom Martin av Tours k. i Gallien.
I England och på Irland framträdde det på
400-talet och överfördes från Irland till
Skottland. Munkväsendet fick kyrklig auktoritet
genom Augustinus och blev högst populärt i
Västerlandet genom den rika litteratur av
munklegender, som nu växte fram. Småningom
förvandlades k. i västerländsk anda med mer sociala och
kulturella uppgifter samt större organisatorisk
fasthet.
En fast och enhetlig ordning vann det
västerländska k. först genom den regel, som utgick
från Benedictus av Nursia och som gav
det en ny inriktning. Den blev förebilden för
alla senare regler. Genom Cassiodorus
infördes även de lärda studierna i klostren.
Synnerligen betydelsefullt blev det, att munkväsen
och mission knötos samman. Emellertid yppade
sig här och var missförhållanden, som
framkallade reformrörelser och därigenom gåvo upphov
till förgreningar (kongr egationer) inom
orden el. nya självständiga ordnar på
benedik-tinsk grundval. Bland dessa reformrörelser må
nämnas den på 900-talet framträdande C lu
nyrör elsen. Omkr. 1100 uppstod c i s t e
r-ciensorden, som framför allt betonade det
stora idealet om Kristi efterföljelse (imitätio
Chri’sti). Bland under noo-talet uppkomna nya
ordnar märkas kartusianorden och p r
e-monstratensorden. Korstågsrörelsen gav
upphov till hospitalsordnarna och de andliga
rid-darordnarna. På 1200-talet framträdde
tiggar-ordnarna och med dem ett nytt skede i k:s
historia. De fyra stora tiggarordnarna äro
franciskanorden, dominikanorden,
karmelitorden och augustinerna.
De äldre klostren voro anlagda på landsbygden,
och deras invånare ägnade sig mestadels åt
an-daktsövningar, studier samt jordbruksarbete.
Tig-garklostren däremot lågo i städerna, och
tiggarmunkarna utövade som predikanter och
själasörjare en omfattande social verksamhet. Den
enda nybildningen under den senare medeltiden
utgjordes av Sveriges enda inhemska orden,
birgittinorden. -— Reformationen vållade
k. det största avbräck och ledde i de länder,
där den segrade, till klostrens upphävande. Dock
skapades vid denna tid — jämte barnabit-,
k a p u c i n- och theatinordnarna — den
inflytelserikaste av dem alla, j e s u i t o r d e n,
vilken avgörande påverkat k:s och rom.-kat.
kyrkans utveckling. Bland senare nybildningar må
nämnas feuillanterna samt m a u r i n e
r-nas i vetenskapens hävder frejdade
kongrega-tion.
Nu inträdde kongregationernas tid. Bland dem
må ■— utom de under 1500-talet uppvuxna o r
a-torianernas — nämnas
redemptoris-t e r n a s, stiftad av Alfonso Liguori (d. 1787),
assumptionisternas, grundad av d’Alzon
(d. 1880), lazaristernas och V i n c e n t-d
e-Paul-systrarnas, båda ledande sitt
ursprung från Vincent de Paul (d. 1660). Under
1700-talets senare hälft och 1800-talets första
årtionde riktades svåra slag mot klosterlivet även i
de katolska länderna, och under 1800-talets
senare hälft förekommo i flera länder nya
mass-sekulariseringar av kloster.
I Sverige datera sig de första klostren
(Alvastra, Nydala, Värnhem o. s. v., samtliga
tillhörande cisterciensorden) från uoo-talet och
sekulariserades genom Västerås recess (1527).
Vid sidan av sin egentliga uppgift har
munkväsendet alltid även tjänat andra, rent praktiska
syften. Fattig- och sjukvård ha alltid räknats
som särskilda klosteruppgifter. I uppfostrans
historia spelade först benediktinerna och längre
fram jesuiterna en viktig roll. Den rent
materiella kulturen främjades särskilt genom
bene-diktinernas och cisterciensernas
odlingsverksam-het. Under medeltiden voro klostren vetenskapens
egentliga härdar, och även i nyare tid ha från
klostren storartade insatser gjorts i vetenskapens
utveckling.
Klostren styras av föreståndare, resp,
föreståndarinnor, antingen tillsatta av stiftets biskop
el. valda av kapitlet. Titeln är växlande: abbol
(abbedissa), prior (priorinna), prepositus
(prepo-sita), superior, guardian, rector.
Litt.: M. Heimbucher, ”Die Orden und
Kon-gregationen der katholischen Kirche” (3:e uppl.,
2 bd, 1933—34); A. Harnack, ”Das Mönchtum”
(7:e uppl. 1907); Hj. Holmquist,
”Munkväsendets framväxt” (1928).
Klot. 1) (Mat.) Se Sfär. — 2) (Eng. cloth.)
Femskaftad bomullssatin med tät, glänsande
in-slagseffekt, huvudsaki. använd som fodervara;
bomullsvävnad i lärftbindning för
bokbinderi-ändamål.
Klotalg, rullande klotet, se Grönalger,
sp. 398.
Klotamara’nt kallas vissa i trädgårdar ofta
odlade, ettåriga arter av släktet Gomphrena (fam.
Amarantaceae), företrädesvis G. glob osa. De små
röda, gula el. vita blommorna sitta i huvud och
användas som eterneller.
Klotar [klå’-], frankiska konungar, se
Mero-vinger.
Klotblixt, se Kulblixt.
Klotens revir, adress Kloten, tillhör
Bergslags-distriktet och omfattar Klotens kronopark
inom Ramsbergs och Ljusnarbergs socknar i
Örebro län.
Klotfisk, se Igelkottsfisk.
Klotgranit, se Granit.
Klotho [klå’tå] (grek. Klothö, lat. Clötho),
grek, myt., ”spinnerskan”, hon, som spinner
livstråden, en av de tre moirerna (parcerna), ödets
gudinnor.
Klove, löst handverktyg, påminnande om ett
skruvstycke; användes att fasthålla ett mindre
arbetsstycke under bearbetning. En vanlig
utfö-ringsform kallas även filklove. ’
Klovicker, Ornithopus, baljväxtsläkte med par-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
