Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klinka - Klinker el. klinkertegel - Klinkmått - Klinohumit - Klinometer - Klinoskop - Klinostat - Klint - Klint, Erik - Klint, 1. Peder Vilhelm - Klint, 2. Kaare - Klintberg, Gunnar - Klintberg, Märta - Klinte - Klintehamn - Klintehamn—Roma järnväg - Klintsläktet - Klio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Klinker—Klio
404
rande som stängningsanordning för dörrar,
fönster o. s. v.
Klinker el. k 1 i n k e r t e g e 1, tegel, som
blivit bränt vid så hög temp., att det fått en
glasartad, sammansintrad beskaffenhet. K. av lera
är hårt och klingande samt motståndskraftigt
mot atmosfärilier och kemisk inverkan. Det är,
i motsats till vanligt tegel, icke poröst och kan
därför icke uppsuga vatten el. draga åt sig fukt.
Klinkmått, hästskoformat, enkelt mät- el.
kontrollverktyg, där måttet innehålles mellan
skänk-larna. Ett mera precisionsbetonat, justerbart
verktyg av liknande slag kallas h a k m å 11.
Klinohumit, miner., se Humitgruppen.
Klinométer (av grek, klinein, böja, luta, och
me’tron, mått), instrument för avläsande av ett
fartygs krängning el. trimförändring. K. utgöres
antingen av en pendelanordning el. av ett i båge
böjt vattenpass och graderas. K. är vanl. fast
uppsatt å lämpligt skott i fartyget. K. i
transportabelt utförande för användning i land
kallas k 1 i n o s k o p.
Klinoskop [-å’p], se Klinometer.
Klinostät (av grek, klinein, böja, vrida, och
stato’s, ställd), apparat, bestående av ett starkt
urverk, som långsamt kringvrider en axel, vid
vars fria ända en växt fasthålles. K. brukas
för undersökningar över växternas rörelser.
Klint (eg.: klump), berghjässa, bergstopp,
klätt. Med k. (i östersjöländerna, Estland m. fl.
g 1 i n t) menas dels mer el. mindre rak och
lodrät, fritt liggande bergvägg el. abrasionsbrant
(t. ex. på Gotland) av minst några m höjd och
minst ett el. ett par ioo m längd, dels
bergshöjd, begränsad runtom el. delvis av mer el.
mindre branta bergväggar (t. ex. Romeleklint).
— Se bild i å pl. vid Estland och bild 3 å pl.
vid Gotland.
Klint, Erik Viktor Philip Gustafsson a f,
sjömilitär (f. 1901 12/s), officer vid flottan 1923,
kapten 1937, kommendör 1950. K. blev 1951
sektionschef i försvarsstaben och har utnämnts
till konteramiral och chef för kustflottan från
1 okt. 1953.
Klint. 1) Peder Vilhelm Jensen K., dansk
arkitekt (1853—1930). Inspirerad av danska
landskyrkor, använde han deras gaveluppbyggnad
i sina egna kyrkliga byggnadsverk: i form av
tvillingtorn i kyrkan S:t Hans Tveje i Odense
(1916—20) och som trillingtorn i den starkt
personligt gestaltade Grundtvigskyrkan på
Bispe-bjerg i Köpenhamn (1921—40; se bild 9 å pl.
vid Dansk konst). K. lade stor vikt vid hög
hantverkskvalitet och genomarbetade varje detalj,
tills den blev en organisk del av helheten. I
detta syfte planerade han själv omgivningarna
kring sina byggnader samt ritade möbler o. a.
inredning till dem.
2) Kaare K., den föreg:s son, arkitekt (f.
1888). K. fullbordade efter faderns död
Grundtvigskyrkan och har i samma anda byggt
Betle-hemskyrkan i Köpenhamn (1936—39) med ytterst
förfinade proportioner och detaljer. Dessutom
har han lett några restaureringar och
ombyggnader, bl. a. inredningen av ett konstindustri -
museum i ett 1700-talssjukhus i Köpenhamn. K:s
tyngst vägande insats ligger dock inom
möbelkonsten. Hans möbler utmärkas av en enkel
saklighet och utsökt materialbehandling. Han blev
1924 doc. och 1944 prof, i möbelkonst vid
Konst-akad. i Köpenhamn och har som lärare utövat
mycket stort inflytande.
Klintberg, Gunnar Fredrik Theodor,
regissör och skådespelare (1870—1936), studerade
humaniora i Uppsala 1890—93 och genomgick
Dramatiska teaterns elevskola 1893—95. Sistn. år
engagerades K. vid
Ranft-Hjertstedt-turnén och
var sedan, med avbrott
för anställning vid
Svenska teatern i
Helsingfors 1898— 1900,
knuten till Ranfts
olika teatrar i
Stockholm och i landsorten
ända till företagets
upplösning 1926. 1911
—25 var han 1 :e
regissör vid Svenska
teatern och 1929—32
vid Kungl. teatern. —
Som skådespelare
ut
formade K. åtskilliga klassiska roller, burna av
ovanlig intensitet.
Klintberg, Katarina Märta Elisabeth a f f.
Westerberg, pianist (1880—1940), elev av
Kon-servatoriet 1896—1900. K. verkade som pianist
såväl inom som utom Sverige och vann särsk.
anseende som ensemblespelerska och
ackompan-jatris.
Klinte, sn på Gotlands västkust, Gotlands s. hd;
29,64 km2; 1,358 inv. (1952). Vid kusten
Klinte-hamn (se d. o.), därinnanför mindre slättbygd,
omgiven av skogs- och hällmarker (bl. a. det
vackra Klinteberget). 805 har åker. Kyrkans
en-skeppiga långhus och kor, unggotiska arbeten
av Lafrans Botvidsson, äro från 1200-talets mitt.
Tornet kvarstår från en äldre kyrka. Talrika
fornlämningar. Ingår i K. och Fröjels pastorat
i Visby stift, Medelkontraktet; tillhör
storkommunen Klintehamn.
Klintehamn, storkommun på v. Gotland
(Gotlands domsaga), omfattande socknarna
Västergarn, Sanda, Mästerby, Väte, Hej de, Klinte,
Fröjel, Eksta och Sproge; 315,29 km2, 4,977 inv.
(1952). Vid kusten och statsbanelinj en Roma—
Hablingbo hamnplatsen och tätorten
Klintehamn (938 inv. 1951) med provinsialläkare,
apotek, badanstalt m. m. Ab. Klintebys
konservfabrik (trädgårdsprodukter) har c:a 65 arb.
Vid Vivesholm finnas ännu gamla
vallbefästningar. K. är utgångspunkt för besök på St. Karlsö.
Klintehamn—Roma järnväg på Gotland, från
Hablingbo över Klintehamn till Roma, har
spårvidd o,89i m, längd 50 km, öppnades för trafik
Klintehamn—Roma 1896 och
Klintehamn-—Hablingbo 1924. K. förvärvades 1947 av staten och
införlivades 1948 med SJ.
Klintsläktet, Centauréa (se d. o.).
Klio, se Clio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
