Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klausthal-Zellerfeld (Clausthal-) - Klaustrofobi, klitrofobi - Klausul - Klausur - Klav - Klave - Klavecin - Klaveness, Thorvald - Klaver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
K laustrof obi—Klaver
378
Klavikord från 1700-talet (t. v.) och spinett från 1564.
—1700-talen. K. har en berömd bergsakad. (sedan
1775) med ett bekant museum. Kur- och vinter
-sportort.
Klaustrofobi, klitrofobi, med., se
Tvångs-tankar.
Klausül (lat. clau’sula), slutformel; tillägg,
förbehåll i en rättshandling, varigenom den
förklaras el. inskränkes.
Klausür, den klosterfolk åliggande
avskildheten från yttervärlden.
Klav, nyckel; förklaring. — I musik är klav
det tecken i början av notlinjesystemet, som
anvisar linjen för tonen. Dessa tecken utgjorde
först rena bokstäver, F. C och G, och
utskre-vos på den linje, som skulle motsvara endera
av dessa toner. Efter hand ändrades
bokstäverna, och tecknen förlorade sambandet med
bokstaven. 9* fick beteckna F och blev b a
s-klav; B el. 11^ fick beteckna C och blev
sopran-, alt- el. tenorklav, allteftersom den
sattes på nedersta, mellersta el. näst högsta linjen;
fick beteckna G och kallades d iskant-
Klave för uppmätning av
trädstammar o. dyl.
el. violinklav; skrives numera alltid på
andra linjen nedifrån. Olika k. äro nödvändiga för
att undvika för många hjälplinjer.
Klave. 1) Kreatursbindsle, bestående av två
skänklar.
2) Kuberingsklave, skogsv., instrument
för mätande av
trädens
diameter. Det består
av en graderad
linjal, försedd
med två mot
denna
vinkelrä-ta armar, varav
den ena är fast,
den andra rörlig. K. tillverkas numera i regel
av stål.
3) Om reversen av vissa mynt, urspr.
avseende den på åtskilliga äldre svenska mynt an-
bragta, halvrunda, stiliserade skölden, som till
formen påmint om en kreatursklave; härtill
uttrycket ”spela krona och k.”.
Klavecin [-si’n] (fr. clavecin), se Klaver.
Kläveness, Thor vald, norsk präst (1844—
1915), kyrkoherde i Kristiania. Från 1894
utgav han, några år tills, m. Chr. Bruun, från
1909 med E. Berggrav som medred., tidskr. For
Kirke og Kultur. K. har författat bl. a.
predikosamlingen ”Evangeliet forkyndt for nutiden”
(1900; sv. övers. 1902). Som predikant var han
en av de främsta i Norden. Hans predikningar
utmärkas av praktiskt grepp på ämnet samt klar
och lättfattlig tankegång.
Klaver (av lat. clävis, nyckel, tangent),
gemensamt namn för alla stränginstrument av
liggande cittratyp med klaviatur. Genom att man
anpassade de hos orgeln utbildade tangenterna
till psalteriet (cymbalen, hackbrädet) och
mono-kordet uppstodo på 1200-talet de första k. i två
typer: klavicymbal (lat. clavicy’mbalum, it.
[clavi]ce’mbalo, fr. clavecin, eng. harpsicord) och
klavikord (lat. clavicho’rdium). Den förra
typen var byggd efter psalteriets princip att
knäppa strängen med en penna el. en tagg
(därav namnet ”spinett”, av spinea, tagg, dimin.
spi-ne’tta, liten tagg), den senare typen efter
mono-kordets princip att förkorta strängen med ett
stall el. en bred metallplatta. Genom halvering
av psalteriet uppstod flygelformen (flygel =
vinge, vingformat instrument). Klavicymbal en
bibehöll alltid flygelformen och hade strängarna
i samma riktning som tangenterna. Efter 1500
byggdes knäppinstrument även i rektangulär form
med långsidan åt tangenterna. Strängarna
kom-mo på detta sätt i rät vinkel mot tangenterna.
Denna typ fick heta spinett el. v i r g i n a 1.
Genom att sätta ljudlådan och strängarna i
upprätt ställning (liksom hos 1800-talets pianino)
uppstod på 1500-talet klavicyteriet (lat.
clavicythèrium). Under senare hälften av
1700-talet försvunno efter hand de knäppta
klaverin-strumenten till förmån för pianofortet.
Klavikor-det hade på tangenten ett brett metallblad, som
vid tangentens nedtryckande vidrörde strängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
