Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjöllerström, Sven - Klabbföre, klabb - Klabbströmming - Klabböleforsen - Klabund (Alfred Henschke) - Klack - Klack (personer) - Klacka-Lerberg - Klacka-Lerbergs gruvfält - Klackberget - Klackör - Kladd - Kladderadatsch - Kladno - Kladodier - Kladsko - Klaff - Klaffbro - Klaff-fel, Klaffinsufficiens, Klaffstenos - Klagan - Klagenfurt - Klages, Ludwig - Klagodag - Klagomuren - Klagovisorna el. Jeremias klagovisor - Klagshamn - Klagshamns cementverks ab. - Klagstorp (socknar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Klabbföre—Klagstorp
368
s. å., prof, i praktisk teologi med kyrkorätt 1941;
led. av 1945 års universitetsberedning. K. har i
sin forskning särsk. ägnat sig åt med den
kyrko-rättsliga utvecklingen i Sverige efter
reformationen sammanhängande problem. Bland hans
skrifter märkas ”Striden kring kalvinismen i Sverige
under Erik XIV” (dr-avh., 1935), ”Svenska
förarbeten till kyrkoordningen av år 1571” (1940),
”Missa Lincopensis. En liturgi-historisk studie”
(1941), ”Kyrkolagsproblemet i Sverige 1571—
1682” (1944) och ”Biskopstillsättningar i Sverige
1531—1951” (1952).
Klabbföre, klabb, det skidföre, då snön
klabbar fast vid skidorna och hindrar glidet. Detta
inträffar särskilt mellan o° och + 30. K.
motverkas genom vallning.
Klabbströmming, inom handeln använd
benämning på salt strömming, som beretts av
strömming, fångad under hösten i de yttre delarna
av djupa bukter el. fjärdar inom Gävleborgs och
Västernorrlands län på s. k. uppklabbade skötar.
Den är fet.
Klabböleforsen, i Umeälv, 7 km ovan Umeå;
fallhöjd 11,4 m; medelvatteneffekt 31,400 kW. K.
är utbyggd med 3 anläggningar om tills. 7,700
kW, tillhörande Umeå stad och Holmsunds ab.
Kläbund [-bo’nt], eg. Alfred H e n s c h k e,
tysk författare (1891—1928). Han började som
lyriker i expressionistisk stil (bl. a. ”Die
Himmels-leiter”, 1916). Ett urval av hans lyrik utkom
1926 (”Gedichte”). Högst har han nått som
översättare, framför allt av kinesisk och japansk
poesi. Bland hans historiska romaner märkas
”Moreau” (1915), ”Mohammed” (1917), ”Pjotr”
(1923) och ”Borgia” (postum, 1928).
Världs-succé gjorde hans drama ”Der Kreidekreis”
(1924) efter kinesiskt original. ”Gesammelte
Werke” i 6 bd (1930).
Klack. 1) Högt uppskjutande klippa el. sten,
brant kulle, ofta i naturnamn, t. ex. Ivö klack,
Klackberget.
2) Tekn., upphöjning el. utskjutande parti på
en maskindel, i regel avsedd att hålla två
maskindelar i bestämt läge i förhållande till varandra.
Klack (fr. claque, eg. smäll), personer, som
för betalning applådera på teater o. dyl.; även
(i Sverige) allmännare: samling av anhängare,
som högljutt el. demonstrativt giva till känna sitt
bifall vid offentligt uppträdande. — Klackör
(fr. claqeur), medl. av en k.
Klacka-Lerberg, samhälle i Nora
landskommun.
Klacka-Lerbergs gruvfält, järnmalmsgruvor i
Nora och Järnboås socknar, Örebro län.
Brytningen upphörde 1933, då malmen var utbruten.
Klackberget, gammal fyndort för järnmalm
(svartmalm) i Norbergs sn, Västmanlands län.
Klackör, se Klack.
Kladd, handelsbok för första notering av
poster att sedan införas i renskriven dagbok; första
utkast till skriftlig uppsats.
Kladderada’tsch, en i Berlin utkommande
skämttidning, uppsatt 1848 av D. Kalisch,
1886—-1908 redigerad av J. Tröjan; lade särskilt an på
politisk satir. K. upphörde 1944.
Kla’dno, stad i Böhmen, Tjeckoslovakien, 23
km v. om Prag; 41,000 inv. Betydande
stenkols-och järngruvor.
Kladodier [-ä’d-], bot., se Fyllokladier.
Kladsko [kla’tskå], tjeck, namn på Glatz (se
d. o.).
Klaff. 1) (Mus) Den mekanism, varigenom
ljudhålen på ett träblåsinstrument kunna öppnas
el. tillslutas. 1810—30 brukade man
mässingsinstrument med klaffar (”klaffhorn” el.
”kent-horn”). — 2) (Anat) Dets. som valvel, se
Hjärta, sp. 371, och Blodomlopp, sp. 255.
Klaffbro, en på icke seglingsfri höjd över
farled anordnad bro, som kan öppnas likt en
vindbrygga. Denna typ kan ha en el. två klaffar.
Sker öppnandet genom en horisontell vridrörelse,
benämnes bron svängbro, övriga
öppningsbara brotyper äro r u 1 1- samt lyftbroar.
Klaff-fel, Klaffinsufficie’ns, Klaffstenos
[-a’s], med., se Hjärtsjukdomar, sp. 377.
Klagan, jur., talan, som fullföljes till högre
myndighet för vinnande av rättelse i lägre
myndighets beslut eller åtgärd.
Klagenfurt [klä’ganfort], huvudstad i Kärnten
i Österrike, vid ö. ändan av Wörther See (439 m
ö. h.); 63,000 inv. K. nämnes som stad 1279 och
blev Kärntens huvudstad 1518. Här finnas
seminarier, musikakad. och teknisk läroanstalt.
Flygstation. Livlig turisttrafik.
Klages, L u d w i g, tysk filosof (f. 1872). I
K:s filosofi framställas kropp och själ som
enhetliga livsyttringar men anden (”Geist”) som
ett utifrån kommande, främmande, fientligt
element, som, praktiskt och nyktert inriktat, förstör
och dödar den omedelbara, känslomässiga
kontakten med livets verklighet. Huvudarbeten:
”Handschrift und Charakter” (1917), ”Die
Grundlagen der Charakterkunde” (1926), ”Der
Geist als Wiedersacher der Seele” (3 bd, 1929
—32) och ”Grundlegung der Wissenschaft vom
Ausdruck” (1936).
Klagodag kallades förr den minnes gudstjänst,
som vid en konungs frånfälle firades i hela riket.
Vid Oskar II:s död 1907 utbyttes k. mot
”sorge-och åminnelsegudstjänst”.
Klagomuren, hebr. kö’tel ma’arä’bl, v. muren,
kallas en 48 m lång och 18 m hög sträcka av den
v. grundmuren till den muhammedanska
tempelplatsen, al-Haram asch-scharif, i Jerusalem, vilken
är den enda resten av judarnas tempel, i det att
de undre lagren av de stora kvaderstenarna
säkerligen härröra från det herodianska templet. Vid
k. ha judar ständigt samlats (särsk. sabbater och
festdagar) för att sörja över Jerusalems och
gamla förbundets undergång.
Klagovisorna el. Jeremias klagovisor,
se Jeremia.
Klagshamn, samhälle i Skåne, se Västra
Klagstorp.
Klagshamns cementverks ab., Klagshamn,
Malmöhus län, grundades 1896. Rörelsen
nedla-des 1939, och området inköptes 1943 av Kockums
mekaniska verkstads ab.
Klagstorp, socknar, se Västra Klagstorp och
Östra Klagstorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
