Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiruna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Kiruna
348
Kiruna. Utsikt mot Kierunavaara från n. ö.
församling. Vittangi förs, har c:a 3,900 inv.
(6,030 km2), varför K. i övrigt blott har c:a
14,500 och den egentliga staden K. C. icke mer
än omkr. 12,500 inv. Det egentliga K. grundades
1899, då efter järnvägens framdragande från
Gällivare förberedelserna för brytning av
malm-fyndigheterna Kierunavaara och Luossavaara på
allvar påbörjades. I slutet av 1902 färdigställdes
Ofotenbanan till Narvik, så att malmexporten
kunde försiggå denna väg. Redan 1900
fastställdes byggnadsplan för det blivande samhället K.,
varefter en ordnad bebyggelse omedelbart vidtog.
Planer på att skapa en köping av K. C. funnos
men förverkligades ej, utan K. C. blev 1908
municipalsamhälle, och från 1910 överflyttades
kommunens styrelse helt från Vittangi till K. C.,
som dock först 1912 fick egen kyrka, en vacker
och originell träkyrka i lappkåtestil med
altartavla av prins Eugen och träskulptur av Chr.
Eriksson. Först 1923 erhöll K.
landsvägsförbin-delse med landets övriga vägnät. K:s fjällvärld
v. om K. C. är, frånsett Kalix älvdal och
östligaste delen av Torneträskområdet, helt belägen
ovan barrskogsgränsen och, frånsett
järnvägslinjen och en del turiststationer, i det närmaste
obebyggd. Områdena kring Jukkasjärvi kyrkby
äro belägna nedanför barrskogsgränsen, men den
obetydliga bebyggelsen är koncentrerad till
sjöstränderna i älvdalen och främst till själva
kyrkbyn (c:a 500 inv.), medan Vittangi förs, inom
ett betydande område når nedanför
odlingsgrän-sen och utom det betydande samhället Vittangi
(c:a 1,000 inv.) även inrymmer en rad mindre
or
ter, ss. Svappavaara med Masugnsbyn,
Soppero-byarna och Lannavaara. Industrien i K. omfattade
1950 15 företag med tills. 2,334 arb.; även
frånsett malmbrytningen dominera malmbolagets olika
verkstäder helt industrien. Som turistcentrum är
K. C. ännu ej särsk. utvecklat, medan Abisko,
Björkliden och Riksgränsen vid Ofotenbanan äro
betydande turistorter, Jukkasjärvi och Vittangi ha
betydelse som utgångspunkter för forsfärder på
Torne älv, Kalixfors’ järnvägsstation, 15 km s.
om K. C., är utgångspunkt för en av
turistlederna till Kebnekaise och den egentliga
fjällvärlden inrymmer en rad turiststationer, varav
Låktatj åkkos på 1,228 m ö. h. är landets högst
belägna. — K:s stadsbebyggelse utbreder sig
huvudsakligen ö. om den på 500 m ö. h. belägna
Luossajärvi på sluttningen av Haukivaara och
är helt belägen inom björkskogsregionen ovan
barrskogsgränsen. Området s. ö. om Kiruna
centralstation inrymmer huvuddelen av de i
parkområdena, främst Järnvägsparken och Kyrkparken,
utströdda offentliga byggnaderna. Huvuddelen av
K:s bostadsbebyggelse är belägen n. om detta i
välordnade kvarter kring den tvärs igenom
såväl själva centrum som den inom det gamla
municipalsamhället belägna
östermalmsbebyggel-sen löpande huvudgatan, Adolf Hedinsvägen; här
är också stadens affärscentrum beläget vid
Hjalmar Lundbohms-, Arent Grape- och Adolf
He-dinsgatorna samt i triangelpartiet mellan dessa
gator. Medan stadsbebyggelsen i n., v. och s.
skarpt begränsas av Luossavaara, Luossajärvi
och Kierunavaara, kan den i ö. utbreda sig mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
