Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kirkenes - Kirke og Kultur - Kirkholm - Kirk-Kilise (Kirklareli) - Kirkkonummi - Kirkuk - Kirkwall - Kirman - Kiromanti el. chiromanti - Kiropraktik - Kirov (Vjatka) - Kirov, Sergej Mironovitj - Kirovabad (Gandzja el. Gjandzja, Jelizavetpol) - Kirovgrad (Kalata) - Kirovjärnvägen - Kirovograd - Kirovområdet - Kirovsk (Chibinogorsk) - Kirschwasser el. kirsch - Kirşehir - Kirskål, skvallerkål - Kiruna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Kirke og Kultur—Kiruna
346
upprepade luftbombardemang och nästan helt
och hållet förstört, hade K. ung. dubbelt så stort
inv.-antal. Vid Björnevatn 9 km s. om K. ligga
de av ab. Sydvaranger ägda järnmalmsgruvorna.
Malmen från dessa gruvor anrikas i K.
Kirke og Kultur [ki’-] (eg. For Kirke og
Kultur), norsk tidskr., uppsattes i Oslo 1894 av
prästerna Chr. Bruun och Th. Klaveness. Sedan
1915 har (numera biskop) E. Berggrav varit dess
red. Den har gjort sig till tolk för en vidsynt
kristendomsuppfattning, yttrar sig gärna i dagens
aktuella frågor och har vunnit spridning i hela
Skandinavien.
Kirkholm [ki-], lett. Salaspils, ort i Lettland,
på n. stranden av Düna, omkr. 25 km s. ö. om
Riga. Här led Karl IX ett svårt nederlag 17
sept. 1605.
Kirk-Kilise (nu off. Kirklareli), stad i
europ. Turkiet, 60 km. ö. om Adrianopel. C:a
16,000 inv., om slaget där, se Balkankrigen
1912 och 1913, sp. 293.
Kirkkonummi [ki’rkånomi], finska namnet
på Kyrkslätt.
Kirku’k, se Kerkuk.
Kirkwall [kä’k<oål], huvudstad på
Orkney-öarna, Skottland, på n. ö. sidan av Mainland;
3,600 inv. Skeppsfart, fiske. Från norska tiden
kvarstår den mäktiga S:t Magnuskatedralen,
grundad 1137.
Kirmän [ki-], se Kerman.
Kiromanti el. chiromanti (av grek, cheir,
hand, och mantei’a, spådom), konsten att spå i
handen, föregiven förmåga att av handens
byggnad och linjerna där utröna en människas
temperament m. m. och förutsäga hennes framtida öden.
Kiropraktik, se Chiropraktik.
Kirov [kji’raf], till 1934 V j atka, huvudstad i
Kirovområdet, RSFSR, vid järnvägen Leningrad
—Sverdlovsk och Kamas biflod Vjatka, som är
segelbar hit; 145,000 inv. K. har bl. a.
Sovjetunionens största fabrik för tillverkning av
undervisningsmateriel.
Kirov [kji’rof], Sergej Mironovitj,
rysk politiker (1886—1934), ägnade sig från
ungdomen åt revolutionär politisk verksamhet. Efter
revolutionen 1917 avancerade han snabbt, blev
1922 led. av bolsjevikpartiets centralkommitté,
1926 partisekr. i Leningrad och därmed stadens
högste styresman, 1934 centralkommitténs sekr.
och medl. av politbyrån. S. å. mördades K., som
tillhörde den inre kretsen kring Stalin, av en
oppositionell bolsjevik. Mordet gav anledning till
den första stora utrensningsprocessen i Moskva,
som slutade med bl. a. Zinovjevs och Kamenevs
avrättning.
Kirovabad [kjiravaba’t], förut Gandzja el.
G j a n d z j a, före 1924 J e 1 i z a v e t p o 1
(Eli-sabetpol), näst Baku den största staden i
Azer-bajdzjan, ligger vid floden Gandzja-tjai och
järnvägen Baku.—-Tiflis; 100,000 inv.
Textilindustri m. m.
Kirovgrad [kjiravgra’t], förr Kala t a, stad
i Sverdlovskområdet, RSFSR, 98 km n. v. om
Sverdlovsk. K. är en snabbt växande
industri
stad med c:a 50,000 inv. I närheten
kopparmalmgruvor; stora kopparverk.
Kirovjärnvägen [kji’raf-], off. namn på
Mur-manbanan.
Kirovograd [kjiravagra’t], till 1924
Jelizavet-grad, 1924—36 Zinovjevsk, senare Kirovo, stad
i s. v. Ukraina vid järnvägen Charkov—Odessa;
100,000 inv. K. har betydande maskin-
(skörde-och tröskmaskiner), kvarn- och tobaksindustrier.
Kirovområdet [kji’raf-], administrativt
område i n. delen av RSFSR kring Vjatka och dess
bifloder; 105,880 km2; 2,226,000 inv. Huvudstad
Kirov.
Kirovsk [kji’rafsk] (före 1934
Chibino-g o r s k), stad på Kolahalvön i
Murmanskom-rådet, RSFSR, på s. sidan av fjällmassivet
Ump-tek (ry. Chibina) ö. om Murmanbanan, med
vilken K. är förbundet genom en 22 km lång
bibana till Apatit. K. grundades 1929 och
uppges redan 1939 ha haft 128,000 inv. K:s hastiga
utveckling sammanhänger med exploateringen av
Umptekmassivets stora apatit- och
nefelinföre-komster, som utgöra råvaror för framställning
av fosfat och aluminium.
Kirschwasser [ki’r/-] el kirsch, tyskt
körs-bärsbrännvin.
Kir§ehir [kir/e’-], huvudstad i vilajetet K. i
Turkiet, 140 km s. ö. om Ankara, 990 m ö. h.
c:a 15,000 inv. Berömd mattfabrikation.
Kirskål, skvallerkål, Aegopödium
po-dagräria, en till de
flockblomstriga
växterna hörande
flerårig ört med
vanl. dubbelt
trefingrade blad och
stora, äggrunda
småblad. I s. och
mellersta Sverige
ett besvärligt ogräs.
Kiruna [ki’-],
stad i Lappland i
Norrbottens län
vid Ofotenbanan;
13,181,10 km2,
20,061 inv. (1953).
K., som till
ytvidden är världens
största stad,
bildades genom att hela
J ukkas j ärvi
kommun 1948 av
skattetekniska skäl
om-bildades till en
stadskommun och
består av fyra
huvuddelar: det egentliga K., numera benämnt
Kiruna C., kring malmfälten, den
glesbefolkade fjällvärlden, som från K. C.
sträcker sig ända upp till norska gränsen
mellan Kalix och Torne älvdalar, Jukkasjärvi
gamla kyrkby 18 km ö. om K. C. med
omgivande bygd nedanför barrskogsgränsen samt
den något mera jordbruksbetonade bygden kring
Vittangi 80 km ö. s. ö. om K. C. inom Vittangi
Kirskål. Foto Hj. Wollin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
