Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinematograf, kinoprojektor - Kinematografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Kinematografi
312
Fig. 2. Filmens väg i
nnrmal-filmprojektorn med slingor på
båda sidor om bildfönstret.
Fig. i. Schematisk bild av kinokameran.
matning i bildfönstret utföres hos
normalfilm-projektorn av ett framkastarhjul, som påverkas
av ett malteserkors (fig. i). Teckningen i fig. 2
visar filmens väg och slingorna i en
normalfilm-projektor, medan bild 5 återger samma detaljer
fotograferade. Projektorn drives vanl. av en
di-rektkopplad synkronmotor, som alltid håller den
normala körhastigheten, 24 bilder per sek. Under
1 min passera 27,4 m film genom projektorn. Den
stationära normalfilmproj ektorn uppställes i
biografens maskinrum (bild 6).
Projektionen sker
genom en s. k.
pro j ektionsglugg i
väggen.
Maskinisten kan studera
bilden på duken
genom en
obser-vationsglugg. I
mindre biografer
användes en
pro-j ektor, vars
kassetter rymma
1,800 m film. Då
ett normalt
biografprogram omfattar c:a 3,000
m film, måste en
paus göras under
föreställningen.
En större biograf
har minst två
projektorer med
kassetter,
rymmande t. ex. 900
m film. Dessa köras omväxlande, så att hela
föreställningen fullföljes utan något avbrott. I
slutet av filmrullen finns på filmen ett
startmärke, som maskinisten ser i övre högra hörnet
av bilden på duken. Han startar då den andra
projektorn. Efter 7 sek kommer det ett
skiftmärke, varvid maskinisten med ett handgrepp
öppnar projektionsgluggen till den andra
apparaten, samtidigt som projektionsgluggen hos den
första stänges.
Kinematografi (se Kinematograf), principer
och metoder för framställning av rörliga bilder.
Till grund för k. ligger en tröghet hos vårt öga,
den stroboskopiska effekten. Om vi
i rask följd se en serie bilder, som visa på
varandra följande, isolerade faser av en rörelse,
så hinner icke ögat urskilja de olika
rörelsefaserna. Synintrycket från en bild kvarstår
ännu, när nästa bild intagit den förras plats. Vår
hjärna fyller då ut mellanrummen mellan
rörelsefaserna, varvid vi få ett intryck av en
sammanhängande rörelse. Principen har tidigare legat
till grund för en serie leksaker och enkla
pro-j ektionsanordningar, vid vilka rörelsefaserna
framställdes genom teckning. Denna
rörelseanalys sker nu på fotografisk väg i
kinokameran, som fotograferar rörelsefaserna i
form av en serie ögonblicksbilder, bildrutor, på
en filmremsa. Filmen framkallas och kopieras
sedan på en ny filmremsa, som återger
rörelsefaserna i form av en serie positiva bildrutor.
Rörelsesyntesen åstadkommes med k i n
o-proj ektorn, som projicerar dessa bildrutor
på en duk, varvid åskådaren får intryck av en
kontinuerlig rörelse, om ögat ser minst 16 bilder
per sek. — Kinokameran och projektorn äro i
princip byggda på samma sätt. Den schematiska
teckningen i fig. 1 visar, hur kinokameran
fungerar. Filmhjulet upptill föreställer
avgiv-ningskassetten med den oexponerade filmen och
filmhjulet nedtill uppsamlingskassetten, där den
exponerade filmen rullas upp. Frammatningen
av filmen från avgivningskassetten till
uppsamlingskassetten sker kontinuerligt med hjälp av
tandhjul, s. k. matarhjul, t. ex. ett övre och ett
nedre matarhjul el., som det här ritats, ett enda
dubbelverkande matarhjul. Från det övre
matar-hjulet passerar filmen en kanal bakom
objektivet, filmbanan, med ett ”bildfönster”, i vilket
filmen exponeras. För att bilden skall bli skarp,
måste filmrutan stå stilla under
exponeringsögon-blicket. Frammatningen av filmen i bildfönstret
sker därför ryckvis med en framkastaranordning,
s. k. gripare, så påverkad av en excenterskiva„
att stift gripa in i perforeringshålen och draga
fram filmen, varefter de dragas ut ur hålen igen.
För att icke den ryckvisa filmframmatningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
