Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Kina
280
över andarna m. m. Ett par årh. e. Kr. kom
denna vulgära religion att ge upphov till ett
verkligt samfund med överstepräst (tien-shi),
prästerskap (besvärjare) och talrika tempel över hela
landet. Denna utveckling stod i samband med
och skedde efter mönstret av en främmande, till
K. importerad religion, buddismen, som
infördes i i :a årh. e. Kr. Under 400- och 500-talen
spreds denna lära oerhört, och under början av
Tangdynastien (618—907) florerade den allt
starkare. Förbindelserna med ”det heliga landet”
Indien voro synnerligen intima (berömda pilgrimer
voro bl. a. Hüan Tsang, som reste 629—645, och
I-tsing 671—695).
Allehanda riktningar inom den indiska
buddismen överfördes och blomstrade i K, och man fick
så en hel rad sekter. Bland dem märkas:
Tsing-tw-sekten (tsing-tu = ”det rena landet”, d. v. s.
paradiset), en mahäyäna-riktning, som fäste
huvudvikten vid läran om vissa frälsargestalter, s. k.
bodhisattva, som frivilligt dröjt med att
taga sista steget till frigörelse och buddhaskap
för att hjälpa den lidande mänskligheten att
finna frälsnings vägen och nå paradiset hos Buddha
Amitäbha (kin. O-mi-to-fo, ”oändligt ljus”);
Lü-sekten (lü = vinaya — munkreglerna), som tar
fasta på ett allvarligt och strängt munkliv som
förberedelse till frälsning; C/ian-sekten (chan —
dhyäna=meditation), som genom metodiska
själs-övningar försätter den frälsningssökande i
exalterat tillstånd, vari han når frihet från de
jordiska banden och uppgår i världssjälen, som han
finner i sitt eget hjärta; CA^n-y^n-sekten
(chen-yen = det sanna ordet), avläggare av den
indiska tantraskolan, som inriktar sig på magi och
besvärjelser. Trots kraftig förföljelse (från
800-talet) är buddismen som folkreligion alltjämt
blomstrande, främst genom sina fantasien
tilltalande tempel och riter. Den tibetansk-mongoliska
avarten av buddismen, lamaismen, har
under de senaste århundradena vunnit betydande
utbredning i Nordkina.
Att uppdraga en bestämd gräns mellan
konfu-cianer, taoister och buddister i K. låter sig ej
göra, emedan samma personer deltaga i kulten
i både de taoistiska och de buddistiska templen
och dessutom utföra ankult och hylla den
konfu-cianska etiken, överklassen har under det senaste
årtusendet demonstrerat förakt för buddism och
taoism, vilket ej hindrat den att vid begravningar
anlita båda riktningarnas präster för mässor och
diverse riter mot onda inflytelser.
Romersk-katolska kyrkan har drivit mission
i K. sedan slutet av 1200-talet; 1936 räknade den
c:a 2,6 mill. infödda trosbekännare; protestantisk
mission började först 1807, den räknade 1936 c:a
680,000 till kristendomen omvända kineser; ryska
ortodoxa kyrkan har missionerat här sedan
slutet av 1600-talet, hit hörde 1936 6,000 infödda;
muhammedaner finnas i alla K:s provinser.
Undervisningsväsen. Sedan de första tecknen i
det kinesiska skriftspråket skapats, har det
funnits skolor i K., i många fall under statlig
kontroll. Från omkr. 200 f. Kr. blev undervisningen
Skrivande kinespojke.
ett privilegium och medförde småningom ett
omfattande examensväsen inom ramen för
Konfu-cius’ moralfilosofi och rättslära. Ju högre
befattning i samhället man strävade att bekläda,
desto svårare tävlingsprov måste man avlägga.
Först på 1890-talet började på allvar
oppositionen mot detta föråldrade system, och den nya
rörelse, som tog Västerlandets skolor till
mönster, lyckades under 1900-talet genomföra en
formlig revolution på undervisningens område. Enl.
en 1922 antagen plan skulle de lägre folkskolorna
bli 4-åriga och de högre 2-åriga. 1922 funnos
i folkskolorna c:a 6,600,000 elever mot 23,913,000
1946. Analfabetismen uppskattades 1945 till c:a
50%. — Läroverken uppdelades enl. 1922 års
plan på en lägre och en högre 3-årig avd.
Parallellt därmed finnas olika yrkesmellanskolor.
Samtliga skolor på mellanstadiet utgjorde 1947
6,346 och antalet elever 2,055,000. — Den högre
undervisningen meddelas i läroanstalter av 3 olika
slag: univ., ”oavhängiga fakulteter” (högsk.) och
tekniska högsk. 1947 uppgick antalet högre
undervisningsanstalter till 207, varav ett 60-tal
statliga. Studentantalet var då c:a 150,000.
Mest bekant är nationaluniv. i Peking. — Under
mellankrigsåren undervisades över V2 mill. barn
i de talrika katolska och protestantiska
missionsskolorna, men dessa torde nu i stor utsträckning
ha spelat ut sin roll och måst nedläggas. —
Under inbördeskriget 1945—49 ha skolförhållandena
på sina håll blivit kaotiska.
Tidningar. En inhemsk press i modern mening
uppstod icke förrän på 1890-talet, då den äldsta
tidn., Shen Pao, grundades i Shanghai. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
