Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Kina
272
Kvinna från Kanton och bonde från An-huei.
bebyggelse förekommer också, företrädesvis i
Sichuans och Yünnans bergstrakter.
Industristäder i europeisk bemärkelse förekomma icke i K.,
endast Shanghai motsvarar vårt begrepp modern
stad. Flertalet kinesiska städer ha uppstått som
handelscentra, och de flesta stå fortfarande kvar
på detta stadium. De största städerna äro
Shanghai (3,599,000 inv. 1946), Tientsin (1,718,000),
Peking (1,688,000), Chung-king (1,062,000),
Nan-king (807,000), Han-kou (778,000) och Kanton
(861,000).
Areal och folkmängd (beräkning 1947).
Areal Antal inv. Inv. per km2
Egentliga Kina 3,640,550 399,737,000 IIO
An-huei 141,940 22,705,000 160
Chekiang 102,230 21,776,000 213
Fukien 118,700 11,990,000 IOI
Honan 167,100 31,806,000 190
Hopei 140,200 28,644,000 204
Hunan 205,500 28,092,000 137
Hupei 186,290 24,659,000 132
Kansu 391,355 6,256,000 16
Kiangsi 172,425 13,794,000 80
Kiangsu 108,960 36,469,000 335
Kuangsi 221,230 14,861,000 67
Kuangtung 221,220 32,339,000 146
Kueichou 176,410 10,557,000 60
Shansi 156,360 11,601,000 74
Shantung 146,140 38,100,000 9,389,000 261
Shensi 188,790 49
Sichuan 375,400 45,846,000 122
Yünnan 420,300 10,853,000 26
Inre Mongoliet 901,050 4,842,000 5
Chahar 278,850 2,034,000 7
Ninghsia 274,800 724,000 3
Suiyüan 347,400 2,084,000 6
Manchuriet (inkl.
Je-hol) 1,246,310 38,988,000 31
Sin-kiang 1,827,735 4,360,000 2,4
Kinesiska Tibet (Chinghai Sikang) 1,124,085 3,269,000 3
Hela Kina 8,763,000 457,390.000 52
Ekonomisk geografi. Av
K:s befolkning äro c:a 75%
jordbrukare, och 80 °/o äro
bosatta på landsbygden. K:s
såväl ekonomiska som sociala
struktur är baserad på j o r
d-bruket, oaktat endast c:a
15 % av arealen äro
uppodlade. Men denna del av jorden
utnyttjas också till det
yttersta. Sankmarkerna äro
invallade och bergssluttningarna
terrasserade. I över 3,000 år
har den kinesiske bonden odlat
sin jord på samma sätt och
delvis med samma redskap
som nu. Även om plogen är
känd och täml. allmänt
kommer till användning, spelar
dock hackan ännu stor roll
som redskap. Kinesiskt
jordbruk drives icke i förening
med boskapsskötsel, och
där
för förekommer icke odling av vallväxter. De
enda större husdjur, som förekomma, äro
dragdjuren, men även dessa äro fåtaliga. Av oxar finnas
i n. K. endast 1 på varannan gård, i s. K. 1 på var
3:e; i s. K. förekomma emellertid även
vattenbufflar, i n. K. åsnor och mulor. Av småboskap
förekomma svin, höns och ankor täml. talrikt. Den
till en kinesisk lantgård hörande
jordbruksarealen varierar i storlek mellan c:a 0,7 har och c:a
6,2 har; den genomsnittliga arealen per
bruk-ningsdel är 1,25 har. Dessa jordstycken äro i sin
tur uppdelade i små tegar, ofta 8—9.
Konstbevattningen spelar stor roll i s. K. (s. om
Tsin-ling-shan), där i många provinser över hälften av den
odlade arealen uppges vara konstbevattnad.
Skördeutbytet är stort i förh. till det nedlagda kapita-
Malning av säd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
