Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kéroualle, Louise de, av Portsmouth - Kerr, John - Kerrcell - Kerreffekt - Kerria japonica - Kerry - Kerschensteiner, Georg - Kerst, Donald - Kersö - Kerteminde - Kertj - Kerub - Kervo - Kesa - Kesselring, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Kerr—Kesselring
228
erkända mätress och fick med honom 1672 sonen
Charles Lennox, hertig av R i c h m o n d. K.
påverkade konungen i franskt och katolskt intresse.
1688 återvände hon till Frankrike.
Kerr [kä el. kä], John, skotsk fysiker (1824
—1907), från 1857 lärare i matematik i
Glasgow. Han fann 1876, att polariserat ljus, som
reflekteras från polerna av en elektromagnet, får
sitt polarisationsplan vridet i motsatt led mot den
magnetiserande strömmen. Tre år senare
upptäckte K., att isolatorer både i fast (t. ex. glas)
och flytande form (t. ex. kolsvavla, terpentin,
oljor) bli optiskt dubbelbrytande i ett kraftigt
elektriskt fält. Båda dessa företeelser, särskilt
den senare, kallas Kerreffekten.
Kerrcell [kä- el. kä-], fys., en
plattkondensa-tor, i vilken mellanrummet mellan
kondensator-plattorna fyllts med vätska (ofta nitrobensol).
K:s användning grundar sig på den
elektro-op-tiska kerreffekten. Principen för k. har utnyttjats
av A. Karolus för konstruktion av ett praktiskt
taget tröghetsfritt ljusrelä (efter uppfinnaren
vanl. benämnt Karoluscell), som har
använts för bildtelegrafering och television samt
inom ljudfilmstekniken.
Kerreffekt, se Kerr, J.
Kerria japönica [ke’-], en till fam. Rosaceae
hörande mindre buske med gula, vanl. dubbla
blommor. Den odlas ofta som prydnadsväxt. I
Kina användas bladen i medicinen.
Kerry [ke’ri], ir. Ciarraighe, grevskap i irl.
prov. Munster; 4,701 km2, 140,000 inv.
Huvudstad: Tralee. Irlands sydvästligaste del och
högsta bergland med Irlands högsta topp,
Carran-tuohill (Carntual), 1,042 m; särskilt Killamey
är ryktbart för sin naturskönhet.
Kerschensteiner [kä’r/anftäinar], Georg
Michael, tysk skolman (1854—1932),
folkskollärare 1871—73, fil. dr 1883, lärare vid högre
läroanstalter till 1895, då han blev
folkskolinspektör i München; honorärprof. i pedagogik vid
Münchens univ 1919. K. reformerade
tecknings-undervisningen och utförde i sin hemstad ett
högt skattat skolorganisationsarbete genom
inrättandet av ett stort antal yrkesskolor
(fortsättnings-skolor). K:s huvudarbete är ”Theorie der
Bildung” (1926); i svensk övers, föreligga
”Grundfrågor rörande skolans organisation” (i
”Pedagogiska skrifter”, 54, 1910) och ”Medborgerlig
uppfostran” (därst, 60, 1912).
Kerst [käst], Donald William,
amerikansk fysiker (f. 1911), phil. dr, prof, i fysik
vid Univ. of Illinois, Urbana (Ill.), har studerat
metoderna för acceleration av elektroner till höga
hastigheter. K. var den förste, som lyckades
konstruera en funktionsduglig betatron (1940).
Till utvecklingen av denna accelerator, särsk. i
riktning mot större elektronenergier, har K.
verksamt bidragit.
Kersö, gods i Uppland på Ekerön i Mälaren,
vid Långtarmen 16 km n. om Södertälje,
omfattar 350 har, därav 160 åker. Huvudbyggnaden
av sten i två våningar med två flyglar är från
mitten av 1700-talet; K. kom 1903 i släkten
Kjellbergs ägo.
Kerteminde [kärtami’na], stad i Danmark på
n. ö. Fyn vid Stora Bält och längst in i
Kerteminde Bugt, där denna med ett smalt inlopp står
i förbindelse med Kerteminde Fjord, 3,800 inv.
Från K. bedrives ett betydande fiske, spec.
sillfiske. Konservindustri. I K. finnas några gamla
korsvirkeshus från 1600- och 1700-talen. K. fick
stadsrättigheter 1413 och blev senare Odenses
hamnstad, innan denna stad fick egen sjöfartsled.
K. har utmärkt badstrand.
Kertj [k-], hamnstad i Krimområdet, RSFSR,
vid Kertj sundet mellan Azovska sjön och
Svarta havet; 105,000 inv. K. grundades på
500-talet f. Kr. av greker från Miletos, under namn
av Pantikapaion, och blev snart centrum
i Bosporanska riket. Sedan 300-talet e. Kr. har
K. lytt under östromerska riket, goterna, det
ryska furstendömet Tmutarakan, tatarerna, Genua
(från 1318) och turkarna (från 1475). 1774
avträdde de sistn. K. till Ryssland. Under 2:a
världskriget blev en stor del av staden förstörd.
— Sedan 1800-talets början ha arkeologiska
utgrävningar företagits i K., och betydande fynd
ha gjorts. — I närheten av K. finnas järn- och
kopparmalmsfyndigheter samt olje- och
svavelförekomster, varför K. under de senaste
årtiondena utvecklat sig till en betydande industristad.
Kerüb. Keruberna (kerubim el. cherubim)
voro mytologiska väsen, som omtalas i G. T.
och ingingo i flera österländska folks
föreställningar. De bevakade de heliga platserna, t. ex.
ingången till paradiset och förbundsarken. Än
beskrivas de med endast ett ansikte, än med två
ett av människa och ett av lejon, än åter
framställas de som djur med fyra ansikten (av
människa, lejon, tjur och örn). Den bästa analogien
till G. T :s keruber och deras avbildande torde
ges av de bevingade stenkolosser i form av lejon
el. tjurar men med människoansikten, vilka stodo
som väktare framför de assyrisk-babyloniska
templen. Hesekiel torde vara den förste, som
sammansmält den assyrisk-babyloniska
föreställningen med den gammalisraelitiska åskådningen
om k. som det personifierade stormmolnet, på
vilket Jahve färdas. I den kristna föreställningen
ha k. sammansmält med änglarna.
Kervo [kä’rvå], fi. Kerava, köping i Nylands
län, Finland, n. om Helsingfors; 7,500 inv.,
övervägande finsktalande. K. utbröts 1924 från Tusby
kommun. Bland större industriföretag märkas
Savio gummifabrik, tillh. Finska gummifabriks
ab., Orno konstsmideri, Masalin & Co:s järn- och
metallgjuteri m. fl.
Kesa sägas nötkreatur göra, då de, skrämda
t. ex. av bromsar, skena i väg (med svansen i
vädret).
Kesselring [kä’-], Albert, tysk militär (f.
1885), officer vid art. 1906, generalmajor 1935,
general 1937, generalfältmarskalk 1940. K.
inträdde i flygvapnet som chef för byggnadsavd. i
luftministeriet 1933, flygutbildades 1934, blev
general-stabschef för flygvapnet 1936, befälhavare för
3:e flygområdet 1937 och chef för 1 :a luftflottan
1938. Denna ledde han i kriget mot Polen 1939.
På västfronten 1940 förde han befälet över 2:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
