Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemisk reaktionslära - Kemisk statik - Kemisk station - Kemisk teknologi - Kemiskt element - Kemisk tidskrift, Svensk - Kemisk tvätt - Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå - Kemistsamfundet - Kemi träsk - Kemi älv - Kemiö - Kemner, Nils - Kemonasti - Kemoresistens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Kemisk statik—Kemoresistens
210
sen, som är saltets spjälkning under inverkan
av vatten i bas och syra. Dit höra också f ä
11-ningsreaktionerna, varvid av två joner
en svårlöslig förening bildas.
Komplexbildning betecknar i allm. bildningen av
sammansatta föreningar eller atomgrupper ur
enklare, t. ex. av komplexa joner; den betecknas
i vissa fall såsom en association.
Motsatsen är dissociation, som kan vara t e
r-m i s k, av en temperaturförändring
åstadkommen, eller elektrolytisk, varmed menas
en elektrolyts sönderfall i fria joner.
Saltbildningen motsvaras inom den organiska kemin av
esterbildningen av alkohol och syra,
salt-hydrolysen av esterförtvålningen.
Inom den organiska kemin skiljer man mellan
substitutionsreaktioner, då en atom
eller en atomgrupp i molekylen ersättes av en
annan, och additionsreaktioner, då en
atom eller atomgrupp anlagras till en förening,
utan att denna för övrigt förändras. En viktig
roll spelar inom den organiska kemin den
inter-molekylära omlagringen, varmed förstås
en ändring av molekylens struktur genom
flyttning av atomer inom molekylen. — Lagarna
för de kemiska reaktionernas förlopp och
slutresultat såsom funktion av yttre faktorer
behandlas i den kemiska kinetiken och
s t a t i k e n, sambandet mellan en kemisk
reaktion och dess energiutveckling i t e r m o k
e-m i n. I nyaste tid har man lyckats utföra
reaktioner, varvid själva atomkärnan förändras,
s. k. kärnreaktioner. Härvid omvandlas
ett grundämne till ett annat.
Kemisk statik, läran om kemisk jämvikt.
Kemisk station, se Lantbrukskemiska
kontrollstationer.
Kemisk teknologi, läran om den vetenskapliga
kemins tillämpningar inom industrien, i
synnerhet som läroämne vid tekniska
undervisningsanstalter.
Kemiskt element, dets. som grundämne.
Kemisk tidskrift. Svensk, se
Kemistsamfundet.
Kemisk tvätt, tvättning av kläder
(textilvaror) med hjälp av andra vätskor än vatten.
Vanl. användas lättflyktiga ämnen, som lätt lösa
oljor, hartser och fettämnen. K. användes
framför allt för kläder av ylle, medan s. k. vittvätt
användes för bomullskläder. Äldst i bruket äro
härvid bensin och bensen, stundom med tillsats
av andra flyktiga ämnen el. vissa tvålämnen.
Numera användas i stor utsträckning
triklor-etylen och koltetraklorid, vilka ämnen ej äro
eldfarliga. Kläderna behandlas upprepade gånger
med tvättmedel i roterande cylindrar, varvid
förbrukat tvättmedel återvinnes genom destillation.
Efter sista tvättningen befrias tvättgodset från
tvättmedel i huvudsak genom centrifugering.
Enär de lättflyktiga lösningsmedlen ej avlägsna
t. ex. rost-, bläck- el. punschfläckar, måste
dylika fläckar behandlas särsk. för hand.
Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå,
en genom donation 1894 startad institution, som
genom en omfattande försöksverksamhet samt
i sin egenskap av kemisk station och
frökon-trollanstalt varit det norrländska jordbruket till
mycket stort gagn. Anstalten har för sin
försöksverksamhet förfogat över försöksgårdarna
Alträsk och Sunderbyn. I samband med den
statliga försöksverksamhetens omorganisation
blevo försöksgårdarna 1939 förstatligade och
underställda jordbruksförsöksanstalten, den kemiska
stationen inrangerades bland de statsunderstödda
lantbrukskemiska kontrollstationerna, och
frö-kontrollanstalten blev en statsunderstödd s. k.
lokal anstalt.
Kemi’stsamfundet i Stockholm bildades 1883
och räknar bland sina medl. representanter för
alla grenar av kemisk verksamhet. Det utger
Svensk Kemisk Tidskrift (grundad 1889).
Samfundet har två fonder, den Norblad-Ekstrandska
fonden och Oscar Carlsons medalj fond.
Kemi träsk [ke’-], se Kemi älv.
Kemi älv [ke’-], fi. Kemijoki, i n. Finland,
landets största flod, nederbördsområde c:a 53,100
km2, längd 512 km, upprinner i Sodankylä invid
gränsen mot Sovjetunionen och flyter i s. v. och
s. riktning till Bottniska viken. Större
tillflöden vid flodens övre lopp äro Tenniöjoki, Luiro
och Kitinen. Huvudfloden rinner genom Kemi
träsk (142 km2, 146 m ö. h.) och upptar senare
bl. a. Raudanjoki och Ounasjoki. K. är mycket
rik på forsar. Av dem har hittills utbyggts
Isohaara i närheten av utloppet. Floden har sin
största betydelse som flottningsled för trävaror,
och vid dess mynning har en livaktig
träförädlingsindustri uppstått. I älven bedrives ett
inbringande laxfiske.
Kemiö [ke’-], finska namnet på Kimito.
Kemner [ke’-], Nils Viktor Alarik,
entomolog (1887—1948), fil. dr i Lund 1918,
laborator vid Centralanstaltens
lantbruksentomolo-giska avd. 1921, föreståndare för univ:s i Lund
entomologiska samlingar 1929, prof:s titel 1940.
Vid sidan av praktisk entomologi studerade han
särskilt skalbaggar och termiter.
Kemonasti (av kemi och grek. na’stein,
trycka), kemiskt utlösta retningsrörelser hos
dor-siventrala organ, t. ex. klängen, insektätande
växters fångstorgan, varvid krökningsriktningen
bestämmes av organets byggnad, ej av
retningsmed-let. Se Retningsfysiologi.
Kemoresistens. Varje kemoterapeuticum är
verksamt endast mot vissa, för ämnet känsliga
mikroorganismer, medan andra äro mer el.
mindre motståndskraftiga, resistenta, mot detta. Dylik
kemoresistens kan ett från början
känsligt infektionsämne förvärva in vitro, genom
beröring i successivt stegrad koncentration med
ämnet i fråga; in vivo kan dyl. k. uppträda hos
en patient under behandlingens gång, t. ex. vid
behandling av gonorré med sulfapreparat el. av
tuberkulos med streptomycin. Det är därför vid
val av lämpligt medel och dettas dosering vid
en given infektion av synnerlig vikt att snabbt
kunna fastställa infektionsämnets k. mot, resp,
känslighet för olika kemoterapeutica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
